Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkohistoria. 2. Svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
P. Wieselgrens "De claustris suio-gothicis"
(1832–33) och hans snillrika, men egendomliga
och ej tillförlitliga "Sveriges sköna literatur"
(1833–49), J. W. Beckmans på sitt område epokgörande
"Svensk psalmhistoria" (1845–72), J. A. Posses
"Bidrag till svenska lagstiftningens historia"
(1850) och K. W. Skarstedts "Predikoverksamhetens
och den andliga vältalighetens historia i Sverige
till omkr. 1850" (1879). Kyrkans undervisande
gärning berördes af bl. a. A. G. Hollander, "Svenska
undervisningsväsendets historia före 1724" (1884,
delvis föråldrad), H. Hernlund, "Svenska
skollagstiftningens historia 1718–1809" (1882, 1892),
och förtjänstfullast af J. Wahlfisk, "Den kateketiska
undervisningen i Sverige till 1811" (1889). Jfr ock
A. W. Staaff, "Konfirmationens uppkomst och antagande
i Sverige" (1871). Värdefulla för kyrkohistorien
blefvo M. Weibull och E. Tegnér, "Lunds
universitets historia" (1868–76), och framför allt
Cl. Annerstedts epokgörande "Uppsala universitets
historia" (I–II, 1877; 1908–10). Skånes äldre
kyrkohistoria behandlades i ett par disputationer af
A. N. Hammar (1868). Reformationshistorien belystes
bl. a. af C. H. Rundgren i "Laurentius Andreæ"
(i "Sv. akad:s handl.", 1886). Till 1600-talet
lämnades värdefulla bidrag af bl. a. P. Hanngren,
"De syncretistiska stridigheterna i Sverige" (1866),
och H. W. Tottie, "Jesper Swedberg och hans tid"
(1885 ff.), till 1700-talet af H. Forssell,
"Erik Benzelius d. y." (1883). Den svenska pietismen
behandlades, visserligen otillfredsställande,
af bl. a. J. A. Lindgren (1879) och A. Källström
(1894), dippelianismen af K. F. S. Henning (1881),
svedenborgianismen i Sverige under 1700-talet
värdefullast af R. Sundelin (1886); till
1800-talets religiösa rörelser bl. a. J. A. Englund,
"Lars Levi Læstadius" (1876), och G. Billing,
"Ebbe Gustaf Bring" .(1886). Speciellt Finlands
kyrkohistoria tecknades af bl. a. K. G. Leinberg,
"De finska klostrens historia" (1880), och E. Bergroth,
"Finska kyrkans historia" (1892). "Herdaminnena"
(se Herdaminne) hade under detta skede en
blomstringstid.
Med 1890-talet inträdde en ny märkbar
lyftning med säkrare forskningsmetod öfver hela det
historiska gebitet, inom litteraturhistorien främst
markerad af H. Schücks kyrkohistoriskt ytterst
värdefulla "Svensk literaturhistoria" (I, 1890),
inom profanhistorien samlande sig kring H.
Hjärne ("Reformationsriksdagen i Vesterås", 1893;
"Gustaf Adolf protestantismens förkämpe", 1903,
m. fl.) och hans historiska skola. Som främste
bärare på det rent kyrkohistoriska området trädde
här H. Lundström med "Laurentius Paulinus
Gothus" (1892, 1898) samt ett stort antal smärre
undersökningar till nästan alla områden af svenska
kyrkans historia; genom hans initiativ uppsattes
1900 "Kyrkohistorisk årsskrift" som centralorgan för
vetenskaplig kyrkohistorisk forskning i Sverige,
och af honom ha utgifvits värdefulla urkunder,
bl. a. "Svenska synodalakter efter 1500-talets
ingång" (sedan 1908). För medeltiden förelåg sedan
1902 på detta område en välbehöflig komplettering
till Reuterdahl i J. Gummerus’ "Synodalstatuter och
andra kyrkorättsliga aktstycken". Som utgifvare af
handlingar till 1500-talets kyrkohistoria verkade
främst O. Ahnfelt (skilda publikationer 1892–99);
värdefull är ock
hans "Utveckling af svenska kyrkans ordning under
Gustaf I:s regering" (1893). Af andra kyrkohistoriska
urkundspublikationer kunna nämnas L. Weibull,
"Lunds ärkestifts urkundsbok" (III–IV, 1900–09),
O. Holmström, "Linköpings domkapitels arkiv" (1901),
R. Geetes urkunder till medeltidens kyrkobruk och
fromhetslif 1900–09, och ett flertal i "Skrifter
utgifna af Kyrkohistoriska föreningen" publicerade
viktiga urkunder. – Bland det senaste skedets
författningshistoriska monografier må framhållas
för medeltiden K. G. Westman ("Rådets historia
till 1306", 1904) och L. M. Bååth ("Bidrag till
den kanoniska rättens historia i Sverige", 1905),
för tiden från reformationen till 1686 finnen
K. A. Appelberg (två arbeten 1896 och 1900),
H. Levin, "Svenska kyrkans bekännelse i historisk
belysning" (1897), och G. Thulin, "Utredning rörande
patronatsrättigheterna i Skåne, Halland och Bohuslän"
(1901), för 1700-talet Hj. Nordin, "De ecklesiastika
deputationerna under Fredrik I" (1895), och H. Levin,
"Religionstvång och religionsfrihet 1686–1782"
(1896), för kyikomötesinstitutionen S. Hansson
(1900). Domkapitlens historia har behandlats
af K. V. Lundqvist (medeltiden, 1897),
Hj. Holmquist (från reformationen till 1687; 1908),
och E. Sundberg (1800-talet, i domkapitelkommitténs
betänkande; 1907). Kyrkans bildningsverksamhet beröres
af B. Westling, "Svenska folkundervisningens
historia" (1900), K. Fr. Karlson, "Blad ur
Örebro skolas historia" (1871–1900) och ett
flertal andra författares monografier öfver våra
läroverk samt främst E. Rodhe, "Kyrka och
skola under 1800-talet" (1908). V.
Hedqvist skildrar "Den kristna kärleksverksamheten
i Sverige under medeltiden" (1893); förnämsta
bidraget till svenska munkväsendets historia är
T. Höjer, "Vadstena klosters och Birgittinordens
historia intill midten af 1400-talet" (1905),
till medeltida fromhetens historia K. B. Westman,
"Birgittastudier" (1911); alla sidor af det kyrkliga
lifvet under medeltiden behandlas i H. Hildebrands
"Sveriges medeltid" (d. III, "Kyrkan", 1903). Till
reformationstidehvarfvet ges den bästa moderna
öfversikten af E. Hildebrand, "Gustaf Vasa och
hans söner" (i "Sveriges historia intill tjugonde
seklet", 1903–04). Eget nog äro de utförligare nyare
framställningarna om svenska reformationen gjorda af
utlänningar: P. B. Watson, "The swedish revolution
under Gustaf Vasa" (1889, protestantisk-republikansk),
R. Martin, "Gustave Vasa et la réforme en Suède"
(1906, katolsk, utförlig), H. Biaudet,
"Le saint-siège et la Suède I 1570–76" (1906;
antisvensk), samt framställningen i "Cambridge
modern history". I öfrigt märkas här H. Schück,
"Olaus Petri" (1906), monografier till striderna
under Johan III och Karl IX af F. Ödberg (1893 och
1897) och K. Hildebrand (kontrareformationen, 1898),
K. Henning (1893) och J. A. Hammargren (liturgiska
striden, 1898), A. M. Magnusson (Nicolaus Olai
Bothniensis, 1898), A. Jonsson (Karl och Sigismund,
1906), och Cl. Annerstedt (Olaus Martini, 1903). För
storhetstiden må anföras R. Holm (Terserus, I,
1907), A. Hacklin (Laurelius, 1896), Hj. Holmquist
(Johannes Matthiæ, 1903), J. Helander (Spegel, 1899),
H. Afzelius (Erik Benzelius d. ä., 1897, 1902) och
H. Levin, "Bidrag till Visby stifts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
