Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 545-546 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kåsa - Kåseri - Kåsör - Kåta - Kåtokaise - Käf - Käflinge. 1. Socken, 2. Municipalsamhälle - Käflinge-Barsebäcks järnväg - Käflinge-Sjöbo järnväg - Käflingeån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sköldemärken. Under 1400-talet och förra hälften af
1500-talet nyttjades i herremäns hem omåttligt stora
ölkåsor af trä med 1 eller oftare 2 högtgående grepar,
som voro präktigt utskurna med snirklar och blommor
samt ämnade att vid tömmandet föras öfver hufvudet,
där de då bildade liksom en krans eller hornliknande
prydnad (se afbildning af en kåsa å illustrationssidan
till art. Dryckeskärl

Fig. 1. Svenskt dryckeslag med kåsor, efter Olaus Magnus’ "Historia de gentibus septentrionalibus" (Rom-uppl., 1555).

samt ofvanstående fig. 1 ur Olaus Magnus’ berömda
arbete, där själfva kåsorna äro laggkärl). Redan
i början af 1600-talet voro sådana kåsor mycket
sällsynta. Bland allmogen i Dalarna m. fl. landskap
nyttjades sedan gammalt mindre träkåsor med lägre
gående grepar, ofta vackert formade och rikt snidade
(se fig. 2). Dessutom hade man för inmundigande
af brännvin små halfcirkelformiga kåsor af trä
eller silfver med vågräta grepar. I Norge begagnades
tämligen stora, laggade ölkåsor af trä med snidade
grepar, som ej räckte högt upp (en rik samling sådana
finnes i Nordiska museet).

Fig. 2. Allmogekåsa från Orsa, Dalarna. (Nordiska museet).

Kåsös.

Kåseri (fr. causerie, af
causer, samspråka, af lat. causari, anföra skäl),
eg. samtal, prat; ett i lätt ton hållet, godlynt
och småkvickt föredrag, som berör hvarjehanda ämnen
på ett underhållande och angenämt sätt, vare sig i en
sällskapskrets eller skriftligen i en tidning e. d. –
Kåsera, hålla ett kåseri. – Kåsör (fr. causeur),
person, som
skildrar eller resonerar på lätt och angenämt sätt;
tidningsman, som särskildt ägnar sig åt att skrifva
kåserier öfver ämnen för dagen. – Kåsös (fr.
causeuse), ett slags mindre, helt öfverstoppad soffa
(so fig.), lagom för två personer att sitta i och
samtala på tu man hand.

Kåsör, Kåsös. Se Kåseri.

Kåta. Se Lappar.

Kåtokaise, snöfjäll i Lappland, tillhörande
Sarjekmassivet, omkr. 2,025 m. högt.

Käf [käf], turk. Kéf (af arab. kejf, "huru?" eller
"befinnande") användes af turkarna om hvilans
behaglighet, "dolce far niente". I svensk litteratur
och svenskt talspråk förekommer uttrycket stundom,
liksom i tyskan m. fl. språk. "Idka sitt käf" är
detsamma som småslumra eller göra rakt ingenting.
J. C.

Käflinge. 1. Socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. 823 har. 2,321 inv. (1909). Annex
till Hög, Lunds stift, Harjagers kontrakt. –
2. Municipalsamhälle (enl. k. br. 23 aug. 1901)
i ofvannämnda socken, vid K. station å
statsbanelinjen Malmö–Ängelholm m. fl. linjer (se
K.–Barsebäcks järnväg), 25 km. från Malmö, 11 km. från
Lund. 206,5 har. 1,948 inv. (1909). Taxeringsvärde å
fastigheter s. å. 3,016,500 kr., hvaraf 317,600 kr. å
jordbruksfastighet, hvartill kommer taxeringsvärdet
å bevillningsfria fastigheter, 162,400 kr. Där
finnas läkare (extra provinsialläkare), apotek
(sedan 1903), sparbank (Högs och K. socknars
sparbank), poststation, hotell, ett 50-tal
handlande och handtverkare samt flera fabriker,
bl. a. en 1891 af K. sockerfabriksa.-b. anlagd
hvitbetssockerfabrik (tax.-v. 1,141,800 kr.,
hvaraf 207,300 kr. å jordbruksfastighet i
socknen), skofabrik med garfveri (anlagd 1896 af
a.-b. K. läder- och skofabrik, tax.-v. 227,100
kr.), a.-b. Malmö handsk- och glacéläderfabrik
(tax.-v. 272,000 kr.), mejeri och stenhuggeri.
2. Wbg.

Käflinge–Barsebäcks järnväg (sign. Kj. B. J.), som
eges af Käflinge–Barsebäcks järnvägsaktiebolag,
är normalspårig 1,435 m.) och 16 km. lång
samt belägen inom Malmöhus län, sträcker sig
från den vid statsbanelinjen Malmö–Ängelholm
belägna Käflinge station till Barsebäcks hamn
vid Öresund n. om Lommabukten. Vid Käflinge har
järnvägen förutom med statens järnvägar förbindelse
jämväl med Lund–Käflinge, Landskrona–Käflinge och
Käflinge–Sjöbo järnvägar. Järnvägen öppnades för
trafik 4 aug. 1907. Vid 1909 års slut uppgick
bokförda byggnadskostnaden till 808,113 kr.,
hvaraf för rullande materiel 144,378 kr., och
aktiekapitalet till 341,850 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Käflinge.
A. d’A.

Käflinge–Sjöbo järnväg. Se
Landskrona–Käflinge–Sjöbo järnväg.

Käflingeån (Lödde- l. Lyddeån), södra Skånes
största vattendrag, har sina aflägsnaste
källor på Linderödsåsens sydvästra sluttning
(120–150 m. ö. h.) i Albo härad af Kristianstads
län. Vattendraget, i början uppkalladt efter de
socknar, genom hvilka det rinner (Tolånga-, Åsums-
och Björkaån), flyter först i västlig hufvudriktning,
upptagande flera tillflöden, bl. a. den rätt betydande
Ledåsebäcken, till Våmbsjön (20,2 m. ö. h., 12,4
kvkm.), därefter under namnet K. i nordvästlig
riktning samt böjer sig slutligen mot s. v. och
faller under namnet Löddeån ut i Lommabukten af
Öresund. Knappt 2 km. nedanför Våmbsjön upptar
K. fr. vänster den omkr. 37 km. långa vattenfattiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>