Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kölhala - Köligruppen - Kölingared - Köll. - Kölle, Klaus Anton - Köller, Ernst Matthias von - Köllerfärg - Kölleryds hed - Kölliker, Rudolf Albert von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ginor kullvinda ett fartyg eller ge det så stor
krängning, att hela ena sidan jämte kölen kommer
öfver vattnet, hvarigenom rengöring, reparation
och förhydning kunna utföras å hela denna del af
fartyget. – Kölhalning var fordom ett ganska vanligt
arbete, men är tidsödande och mödosamt samt kräfver
stor försiktighet; den förekommer därför numera
sällan, då docka eller upphalningsslip i allmänhet
står till buds, samt är f. ö. icke användbar för
otacklade eller mycket stora fartyg. (Se fig.)
J. O. B.*
Köligruppen, geoL, benämningen för den yngre
afdelningen af de kristalliniskt utbildade
skiffrar, de s. k. fjällskiffrarna (glimmcrskiffer,
horn-bländeglimmcrskiffcr, "milda skiffrar" och
kalkstenar), som bilda fjällsträckningarna utmed
gränsen mellan Sverige och Norge (Kölen) från
nordligaste Dalarna norrut. Köligruppcns bergarter
anses vara af silurisk ålder (omvandlad silur) och
bilda våra bästa fjällbeten. Fjällskiffrarnas undre,
vanligen till "algonk" räknade äldre afdelning
benämnes Se ve gruppen (efter Sevebcrgct, en
förr använd benämning på Kölen) och består af
kvartsitiska och gnejsiga bergarter, glimmcr-
och hornblände-skiffrar samt kalkstenar jämte
ofta skiffriga sycniter. Jfr A. E. Törncbohm,
"Ueber die gcognosie der schwedischen hochgcbirge"
(i "Sveriges gcol. undersökning", ser. C. n:r
9, 1873) och Geologisk karta öfver Sveriges
berggrund (ibid. ser. Bä. n:r 6, 1910).
E-E-
Kölingared (Kylingared), socken, delad å
Skaraborgs län, Vartofta härad, med 1,375 har,
118 inv. (1909), och Älfsborgs län, Redvägs härad, med
5,958 har, 683 inv., tills. 7,333 har, 801 inv.
Annex till Böne, Skara stift, Redvägs kontrakt.
Koll., vid zoologiska namn förkortning för R. A.
v. Kölliker.
Kölle [kö’-], Klaus Anton, dansk målare, f. 25
nov. 1827 på Lolland, d. 2 sept. 1872, studerade
vid Köpenhamns konstakademi och blef medlem af
akademien 1871. K. var en talangfull konstnär,
med blid och varm känsla i återgifvandct af
naturen. Sommarlandskapcts idylliska frid tolkade
han på det skönaste sätt, vare sig det var Ncmisjöns
stränder, Möens klint eller en torftig trakt af
Slcsvig, som var föremål för hans framställning. Till
hans bästa alster räknas Eftermiddag vid
Himmelbjerget (1860), som eges af konstmuseet.
Fh. W.*
Köller [kö’-], Ernst Matthias von, preussisk
ämbetsman, f. 8 juli 1841 i Kantreck (Pommern),
blef 1868 landtråd i Kammin, var 1881-88 som medlem
af tyska riksdagen en af det konservativa partiets
skickligaste debattörer samt blef 1888 polispresident
i Frankfurt a. M. och 1889 understats-sekrcterare
för Elsass-Lothringen. K. var okt. 1894 -dec. 1895
preussisk inrikesminister och aug. 1897 -aug. 1901
öfverpresident i provinsen Schlcswig-Holstein. Som
sådan sökte han genom hänsynslösa kraftåtgärder
kväfva alla danska nationalitetssträf-vandcn bland
den nordslcsvigska befolkningen. Hans metoder, den
s. k. "fasta handens politik" eller "Köllerpolitiken",
gingo ut på att genom massutvisningar, ej minst af
tjänstefolk, komma de dansksinnade till lifs, att
omöjliggöra skolbesök i Danmark genom att fråntaga
föräldrar målsmanskapet öfver deras barn, om de
sände dessa till danska skolor, att genom stränga
polisåtgärder till det yttersta försvåra det danska
föreningslifvet och att medelst en
egendomlig lagtolkning beröfva massor af dittills
som preussiska undersåtar ansedda personer deras
medborgarrätt, i det att de eller deras föräldrar
förklarades för optanter (se d. o.) och de i båda
fallen därmed gjordes rättslösa. Ensamt under
de båda första åren af hans ämbctstid utvisades
omkr. 600 personer, ofta på grund af de obetydligaste
anledningar. K. sade sig genom dessa åtgärder vilja
framkalla det "lugn", som han ansåg störas ensamt
genom ett bcgränsadt antal "danska agitatorer". I
stället blef folkstämningen allt bittrare, och valen
1902 visade, att den af regeringen på många sätt
uppmuntrade tyskhctcn visserligen gått framåt, men
att de dansksinnade samtidigt hållit sin ställning
och under trycket vunnit i inre konsolidering och
nationell motståndskraft. K. förflyttades 1901 till
Elsass-Loth- , ringen som statssekreterare och förde
där en hänsynsfullare gränsmarkspolitik, i det att han
bl. a. medverkade till den s. k. diktaturparagrafens
upp-häfvande (maj 1902). Han afgick i okt. 1908. -
Jfr P. Hanssen-Nörremölle, "Köllerpolitiken" (i
"Sönder-jydske aarböger", 1903-07), och M. Mackcprang,
"Nordslesvig 1864-1909" (1910). V. S-g.
Köllerfärg. Se Gulockra.
Kölleryds hed, en långsträckt dal i Skällinge socken i
Halland, i danska historiska arbeten kallad Skällinge
hed, blef natten till 22 febr. 1612 platsen för en
sammandrabbning mellan svenska trupper, under hertig
Johan och Jesper Mattson Krus, och den från sitt
plundringståg i Västergötland återvändande danske
konungen Kristian IV. Dennes styrka, vid hvilken
hertig Georg af Braunschweig-Liineburg och många
medlemmar af Danmarks förnämsta släkter befunno sig,
blef fullkomligt slagen och flydde till Varbcrg. Bland
de i striden fallne, hvilka räknades till ett antal
af 300 man, märktes den lärde danske adelsmannen
Kristian Barnckow, efter hvifken en sten i närheten
(vid Frägnarcd) ännu kallas "Kristian Barnekows
sten". Se därom Barneko w 1.
Kölliker [kö7!-], Rudolf Albert von, schweizisk anatom
och zoolog, f. 6 juli 1817 i Zii-rich, d. 2 nov. 1905,
blef 1841 filos, och 1842 med. doktor, 1843 docent
och 1845 e. o. professor i fysiologi och jämförande
anatomi i Zurich samt kallades 1847 till professor i
samma ämnen i Wiirzburg; vid uppnådda 80 år tog han
1897 afskcd från sin pmfessur. K. tillhörde
1800-talets mest betydande biologer och har särskildt
inom den normala väfnadsläran, såväl genom egna
specialundersökningar som genom sina läro- och
handböcker (Handbiich der gewebelehre, 1852, 6:e
uppl. i 3 bd 1889-1901; Mikrosknpische anatomie
und gewebelehre des men-sclten, 2 bd, 1850-54),
inlagt en synnerligen stor förtjänst. Af stort
värde äro äfvenledes hans embryo-logiska arbeten
(Entwicklnngsriescliichle des men-schen und der
höheren licre, 1861; 2:a uppl. 1876 -79) äfvensom
hans omfattande zoologiska undersök-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
