Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 625-626 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - König, 1. Kristian K. - König, 2. Henrik K. - König, Karl Henrik - König, Friedrich - König, Gottlob - König, Heinrich Joseph - König, Gustav

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annonam (1741). – K:s broder, Johan Fredrik K.,
f. 1690, d. 1759, svensk postkommissarie, diplomatisk
agent och slutligen resident i Hamburg, lät på sin
bekostnad trycka en präktigt utstyrd, af holsteinska
justitierådet J. H. Heubel verkställd tysk öfv. af
G. Nordbergs "Karl XII:s historia" (1745–52).

2. Henrik K., den föregåendes brorson, köpman, f. 3
mars 1717 i Stockholm, d. 6 okt. 1785 i Hamburg, slöt
29 nov. 1756 jämte några associerade ett kontrakt med
kronan, hvari de förbundo sig att mot viss provision
och på kronans vinst eller förlust sälja växlar på
utlandet till visst pris (det s. k. fjärde eller
Königska växelkontoret). Redan i nov. 1757 fann det
nya bolaget sig ur stånd att fullfölja åtagandet;
och vid en uppgörelse, som egde rum i april 1761,
fastställdes dess fordran hos kronan till 1,824,000
dal. smt, för hvilken summa det erhöll betalning
i penningar och obligationer. I början af 1766
gjordes å riksdagen ett försök att upprifva denna
s. k. "aversionshandel" samt få K. och hans forna
medbröder i Växelkontoret dömda att återbära 453,000
dal. smt; men då vid afgörandet två stånd stannade mot
två, tycktes frågan förfalla. I sina försvarsinlagor
hade emellertid de öfrige bolagsmännen vältrat skulden
för ett och annat klandradt åtgörande på K., som då
var bosatt i Hamburg (1763–65 t. o. m. som ett slags
diplomatisk agent) och där gjort en för dem kännbar
bankrutt. K. hämnades genom att till landtmarskalken
öfversända bref, som två af bolagsmännen, Wittfoth
och Clason, skrifvit till honom 1757–61 och af hvilka
det framgick, att de associerade otillbörligen riktat
sig på kronans bekostnad. Trots Wittfoths protester
mot, att enskilda bref brukades som bevismedel,
upptogs saken ånyo vid riksdagen. Wittfoth häktades
och dömdes (af ständerna!) till vatten- och brödstraff
samt till lifstidsförvar å Marstrand. Clason hade
satt sig i säkerhet i utlandet. K. belönades med
frikallelse från att erlägga den på honom fallande
andelen af de 915,000 dal. smt, som bolaget nu
kändes skyldigt att betala kronan. – En broder
till K., Jakob Leonard K., f. 31 okt. 1728, d. 13
dec. 1804 i Karlskrona, var som lifgardeskapten en
verksam deltagare i Gustaf III:s statshvälfning 1772,
hvarom han nedskref en berättelse ("Säker relation"
etc., tr. i "Hemliga handlingar till Gustaf III:s
historia", II). Till belöning utnämndes han till
öfverste i armén med öfverstes lön och var 1774–76
sekundöfverstelöjtnant vid Lifgardet.

l o. 2. ^{L. S.}

König [kö-], Karl Henrik, arkitekt, f. 1726 å
Lockstaholm (Uppland), d. 1804 i Stockholm, ingick 1745 som
konduktör vid byggningsstaten i Stockholm, blef vice stadsarkitekt
där och ord. 1772 samt valdes 1791 till led. af Målarakademien.
Af K:s verksamhet som byggkonstnär finnes väl knappt något minne.
Han utgaf 1752
Inledning till mechaniken och bygningskonsten
samt öfversatte anonymt en del skrifter från franska, bl. a.
arbeten af m:me Leprince de Beaumont, Marmontel, Legrand m. fl.

^–rn.*

König [kö-], Friedrich, tysk mekaniker, snällpressens
uppfinnare, f. 1774, d. 1833, lärde typografyrket
1789–95 hos Breitkopf & Härtel i Leipzig samt
studerade sedermera matematik och mekanik. Förgäfves
sökte han emellertid i hemlandet en förlagsgifvare
till utförandet af sin plan att ersätta handpressen
med en maskin. Han begaf

sig därför 1806 till London och lyckades där
intressera de rike boktryckarna Th. Bensley och
E. Taylor för sin uppfinning. Kort därefter vann
han medverkan äfven af mekanikern A. F. Bauer

från Stuttgart. 1810 hade man fått färdig den
första "snällpressen", en digeltryckmaskin, samt
1813 den första cylindertryckmaskinen, och 29
nov. 1814 trycktes "Times" första gången på en
tvåcylinders dubbelmaskin. Under de följande
åren konstruerade K. bl. a. en skön- och
widertryckmaskin. Misshälligheter med Bensley
gjorde, att K. och Bauer 1817 återvände till
Tyskland, där de i Oberzell vid Würzburg anlade en
maskinfabrik, som de under många vedermödor bragte
till blomstring.

König [kö-], Gottlob, tysk skogsman, f. 18 juli
1776 i Hardisleben (Weimar), d. 22 okt. 1849 i
Eisenach, blef 1803 lärare vid Cottas skogsinstitut
i Zillbach och 1805 revirförvaltare i Ruhla, där
han upprättade ett eget privat skogsinstitut, som
1830 förflyttades till Eisenach och förvandlades
till statsinstitution (för Sachsen-Weimar),
och K. verkade vid densamma som direktör till
sin död. K. var en af grundläggarna af den tyska
skogsvetenskapen, särskildt den gren af densamma,,
som behandlar skogens uppskattning. Han utbildade de
s. k. brösthöjdsformtalen (förhållandet mellan ett
träds kubikmassa och en cylinder, hvars diameter är
lika med trädets brösthöjdsdiameter och hvars höjd
är lika med trädets höjd), hvilka ännu användas vid
noggrannare uppskattning af skog, samt utgaf (1840)
skogsuppskattningstabeller. Bland hans många skrifter
i öfrigt märkas
Die forstmathematik (1835; 5:e uppl. utg. af Grebe, 1864) och
Die waldpflege (1849; 3 uppl., utg. af Grebe, 1875).

^{G. Sch.}

König [kö-], Heinrich Joseph, tysk romanförfattare,
f. 1790 i Fulda, d. 1869 i Wiesbaden, var på grund
af sitt politiska och religiösa frisinne utsatt för
kyrklig exkommunicering och förföljelse från statens
sida, men förblef trogen sin öfvertygelse. K. började
liksom Wilibald Alexis med tendenslös historisk roman
i Walter Scotts stil, men öfvergick snart till att
ge moderna reflexionsromaner i historisk kostym och
valde företrädesvis sådana ämnen, där han fann direkta
likheter med sin samtid och osökt kunde inmänga sin
liberal-sociala tendens i skildringen. Af hans verk
må nämnas sorgespelet
Die bussfahrt (1836),
romanerna
Die hohe brant (1833; 4:e uppl. 1875),
Die waldenser (1836),
Die klubisten in Mainz (1847; 3:e uppl. 1875),
Williams dichten und trachten (1850; 5:e uppl. 1875),
skildringen
Georg Forsters leben in haus und welt (1844),
novellsamlingarna
Seltsame geschichten (1856) och
Deutsche familien (1862) samt själfbiografierna
Auch eine jugend (1852) och
Ein stilleben (1861).
K:s Gesammelte schriften utgåfvos i 20 bd
1854–69, ett urval af dem 1875 i 15 bd.

(^{R–n B.})

König [kö-], Gustav, tysk målare, f. 1808,
d. 1869, studerade i Nürnberg och München samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>