Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königsberg, 2. Stad i Ostpreussen - Königsberg 3. Kretstad, 4. Stad i Böhmen, 5. Stad i Schlesien, 6. Stad i Ungern - Königsberger mucker - Königsberg in der Neumark - Königsborn - Königsbrück - Königsdorf-Jastrzemb - Königsee - Königsfeld - Königsfelden - Königsfeldt, Johannes Peter Frederik - Königshofen. 1. Stad, 2. Kretsstad, 3. Förstad - Königsholts - Königshütte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
observatorium och ofvannämnda bibliotek. Dessutom har
K. 5 gymnasier, realgymnasium, 3 högre realskolor,
3 realskolor, konstskola, byggnadsskola,
konstakademi jämte museum, flera musikskolor,
döfstum- och blindinstitut m. m. K. är säte för
öfverpresidenten öfver Ostpreussen, ett konsistorium,
en generalsuperintendent, öfriga provinsmyndigheter,
en oberlandesgericht, 1:a armékårens samt 1:a och
2:a divisionernas generalkommandon, hvarjämte där
äro förlagda 2 infanteribrigader samt 1 kavalleri-
och 1 fältartilleribrigad. – Stadens viktigaste
näringsgrenar äro handel och industri (hufvudsakligen
kvarn-, trä- och järnindustri). Förr kunde större
fartyg ej komma fram till K. till följd af grunda
ställen i Frisches haff, utan måste lossa i Pillau,
men genom anläggningen af Königsbergkanalen (se
Frisches haff) har detta ändrats. Många fartyg
lossa och lasta dock fortfarande i Pillau. Till
K. ankommo 1908 1,721 lastade fartyg om 498,000 ton
och till Pillau 210 om 131,793 ton. Från K. utgå 8
järnvägslinjer, af hvilka linjen K.-Eydtkuhnen är
den vanligaste trafikleden från Nord-Tyskland till
Petersburg. – K. (Altstadt) började anläggas 1255
och erhöll stadsrättigheter 1286. Löbenicht erhöll
sådana 1300 och Kneiphof 1327. 1724 förenades de
tre städerna till en. 1626 började K. omges med
vallar och grafvar, och på hösten 1634 besågos
befästningarna på svenska regeringens befallning
af Olof Hansson (Örnehufwudh). Sedermera slopades
emellertid försvarsverken, och 1814 var K. en öppen
stad; men 1843–73 omgafs det med en ny enceinte
enligt nypreussiska systemet samt förstärktes
ytterligare efter 1874 med en gördel af 12 långt
framskjutna fort, 6 på hvardera Pregelstranden. På
senaste tid ha mellanrummen vidare utbyggts, och
fortgördeln har nu en omkrets af 43 km. – Gustaf II
Adolfs gemål, Maria Eleonora, var född i K. Karl
X Gustaf slöt där 7 (17) jan. 1656 ett fördrag
med kurfursten af Brandenburg, Fredrik Vilhelm,
genom hvilket denne tog Ostpreussen som län af
Sverige och blef Sveriges bundsförvant. 1758 intogs
K. af ryssarna, 1807 eröfrades det af fransmännen,
som då voro herrar öfver nästan hela monarkien,
men där, vid Fredrik Vilhelm III:s blygsamma hof,
mognade ock de tankar och förslag, som förberedde
Preussens och Tysklands återupprättelse. –
3. (K. in der Neumark) Kretsstad i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg), vid Oders biflod
Rörike och järnvägen mellan Breslau och Stettin. 6,138
inv. (1905). Staden är omgifven af en gammal stadsmur,
har gymnasium och folkskollärarseminarium samt diverse
industri. I dec. 1630 besattes K. af svenskarna,
och 1631 lät Horn med borgarnas hjälp befästa
staden. – 4. (Tjech. Kinsperk) Stad i Böhmen, vid
Eger. 4,537 inv. (1900). – 5. (Tjech. Klimkorice)
Stad i österrikiska Schlesien. 2,381 inv. (1900). –
6. (Ung. Ujbánya) Stad i ungerska komitatet
Bars. 4,603 inv. (1900). Förr gifvande bergsbruk (guld).
1–3. (J. F. N. L. W:son M.)
Königsberger mucker [kö-]. Se Mucker.
Königsberg in der Neumark [kö- nöj-]. Se Königsberg 3.
Königsborn [ko-]. Se Unna, stad.
Königsbrück [ko-], stad och luftkurort i konungariket
Sachsen, kretsen Bautzen. 3,256 inv. (1905). Slott,
kurhus med bad, stenindustri.
J. F. N.
Königsdorf-Jastrzemb [kö-], by och luftkurort i
preussiska reg.-omr. Oppeln (Schlesien), 280 m. ö. h.,
har saltkällor, hvilkas vatten på 1,000 gr. håller 11
gr. koksalt, 0,007 jod och 0,032 gr. brom. Utmärkta
bad, förstärkta med moderlut. Säsong 15
maj-sept. Frekvens 1,300 fasta kurgäster.
Ln.
Königsee [königse], stad i furstendömet
Schwarzburg-Rudolstadt, vid Rinne. 3,203 inv. (1905).
J. F. N.
Königsfeld [königsfält; tjech. Krdiovo
Pole], köping i Mähren, n. ö. om
Brunn. 10,228 inv. (1900). Metallfabriker.
J. F. N.
Königsfelden [kö-], fordom minoritkloster i
schweiziska kant. Aargau, grundlades 1310 af drottning
Elisabet och hennes dotter, drottning Agnes af Ungern,
på det ställe, där den förras make, konung Albrekt I,
1308 blifvit mördad af Johan Parricida. Det upphäfdes
1528, och klosterbyggnaden användes nu till asyl
för sinnessjuka. Den restaurerade klosterkyrkan
är berömd för sina förträffliga glasmålningar.
(J. F. N.)
Königsfeldt [ko-], Johannes Peter Frederik,
dansk historiker, f. 1812, d. 1876, var 1835–73
adjunkt vid Frederiksborgs lärda skola. Skrifter:
Genealogiske tabeller över Danmarks, Norges og
Sveriges kongefamilier (1833; 2:a uppl. 1856),
Dansk chronologi. Oversigt efter aarfölgen af de
betydeligeste be giv enh e d er i den danske historie
(1848, med tillägg till 1860, 1861) och ärkebiskopper
og biskopper i Danmark (1851).
E. Ebg.
Königshofen [konigshåfen]. 1. Stad i nordöstra Baden,
vid Tauber. 1,442 inv. (1905). Där segrade 1525
schwabiska förbundets trupper öfver en hop upproriska
bönder från Odenwald. – 2. (K. im G rabfelde)
Kretsstad i bajerska reg.-omr. Unter-franken,
vid frankiska Saale. 1,768 inv. (1905). Det intogs
af Gustaf II Adolf 30 sept. 1631, förstärktes
genom G. Horns försorg och belägrades förgäfves
af Piccolomini under flera veckor i sept. 1634,
men 3 dec. 1635 måste den svenska besättningen
kapitulera. – 3. Förstad till Strassburg. 5,408
inv. (1900). Tillverkning af maskiner. I K. af gjordes
Strassburgs kapitulation 28 sept. 1870.
1 o. 3. J. F. N.
2. J. F. N.
L. W:son M.
Königsholts [kö-; ty., "kungsträ"], mycket hårdt
och tungt träslag, liknande palisander, rödviolett,
med ljusare och dunklare bälten; i luften blir
det violettbrunt och purpursvart. Det är ett
mycket skattadt material för konstindustriella
snickeriarbeten. På k. slottet i Stockholm finnes
bl. a. en pendyl i rokoko af königsholts,
svenskt arbete från 1700-talets midt af
J. Ekström. Königsholts fås bäst från Madagaskar
(måhända en Dalbergia-axt), men äfven af andra träd,
t. ex. Fagrcea (se d. o.) från Burma, Feronia
guianensis (äfven kalladt ficatinholts)
m. fl. _ (G.L-m.)
Königshütte [ko-], stad (stadskrets) i preussiska
reg.-omr. Oppeln (Schlesien). 72,642 inv. (1910), de
flesfce katoliker (omkr. 25,000 polacker). K. bildades
1869 genom förening af flera genom bergsbruk och
hyttedrift framstående byar samt eger det största
järnverket i Schlesien. Detta, som anlades 1797 och
förr tillhörde staten, eges nu af ett aktiebolag
(Vereinigte Königs- und Laurahütte) och omfattar
7 masugnar, koksbränneri, järn- och stålgju-teri,
puddlings- och valsverk, martin-, thomas-
och bessemerverk, chainottetegelbruk m. m. och
sysselsätter 22,000 arbetare. – I närheten flera stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
