Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köping-Hults järnväg - Köpingshus - Köpings kontrakt - Köpings mekaniska verkstad - Köpings redutt - Köpings revir - Köping-Uttersberg-Riddarhyttans järnväg - Köping-Uttersbergs järnväg - Köpmala balker - Köpman - Köpmanholmen - Köpmannabro - Köpmannaförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svårigheter icke fullborda mera än linjen Örebro–Arboga,
hvaraf sträckan Örebro–Ervalla, 16 km., öppnades
för trafik i mars 1856 och sträckan Ervalla–Arboga,
39 km., i aug. 1857. Sedan därefter järnvägsbygget
under de närmaste åtta åren legat nere, byggdes
den återstående delen, Arboga–Köping, 16 km.,
af Arboga–Köpings järnvägsaktiebolag och öppnades
för trafik i okt. 1867 samt öfvergick sedermera
i det förstnämnda bolagets ego. Köping–Hults
järnväg förvärfvades 1 nov. 1897 af Örebro–Köpings
järnvägsaktiebolag, som, med tillträde fr. o. m. 1
jan. 1900, för en summa af 3,000,000 kr. försålde
den 25 km. långa sträckan Örebro–Frövi till
staten. Den återstående sträckan, Frövi–Köping,
kallas numera Örebro–Köpings järnväg och
utgör en länk i Grängesberg–Oxelösunds järnvägar
(se d. o.). Rörande Köping–Hults järnväg, hvars
historia utgör ett intressant led i det svenska
järnbaneväsendets uppkomst, se Järnväg, sp. 424 och
427, och det vid Statens järnvägars 50-års jubileum
1906 utgifna arbetet "Statens järnvägar 1856–1906"
(d. I, Politisk historik).
A. d’A.
Köpingshus. Se Köping, sp. 677.
Köpings kontrakt i Västerås stift omfattar de
nio pastoraten Köpings stad och landsförsamling;
Kungs-Barkarö; Björskog; Odensvi; Skinskatteberg; Bro;
Gunnilbo; Hed; Malma. 1,080 kvkm. 22,045 inv. (1909).
Köpings mekaniska verkstad. Se Köping, sp. 676.
Köpings redutt, i Västergötland, vid Göta älf,
ofvanför Lilla Edet, byggdes af M. G. De
la Gardie hösten 1676 för hindrande af
norrmännens öfver-gångsförsök. Efter
krigets slut fick K. förfalla.
L. \V:sonM.
Köpings revir omfattar dels Gamla Norbergs bergslag,
Vagnsbro härad, Skinskattebergs bergslag samt Åkerbo
och Snefringe härad af Västmanlands län med undantag
af de områden af Skinskattebergs, Heds och Västra
Skedvi socknar, som tillhöra Uttersbergs kronopark i
Grönbo revir; dels ock de områden af Avesta, Grytnäs
och Folkärna socknar i Folkare härad af Kopparbergs
län, som tillhöra Bjurfors kronopark. Reviret är
indeladt i 4 bevakningstrakter. Det omfattar
(1905) 121 allmänna skogar, tills. 21,212 har,
hvaraf en kronopark, Bjurfors, om 6,651 har,
hvilken bildar själfständigt förvaltningsområde.
M-g.
Köping–Uttersberg–Riddarhyttans järnväg, smalspårig
(1,093 m.), 48,8 km. lång, inom Västmanlands län
belägen järnväg, som sträcker sig från Köping
i nordvästlig riktning längs Hedströmmen öfver
Uttersbergs bruk till Riddarhyttans bruk. I Köping
står den i förbindelse med Stockholm–Västerås–
Bergslagens och Örebro–Köpings järnvägar och
korsas v. om Uttersberg af statsbanelinjen
Krylbo–Örebro, med hvilken den genom sidobana har
förbindelse vid stationen Krampen. Järnvägen,
som eges af Köping–Uttersbergs järnvägsaktiebolag,
har uppkommit genom sammanslagning fr. o. m. 1911
af Köping–Uttersbergs och
Uttersberg–Riddarhyttans järnvägar. Järnvägsbolagets styrelse
har sitt säte i Köping. Köping–Uttersbergs
järnväg (sign. K. U. J.), 35,4 km., som egdes af
Köping–Uttersbergs järnvägsaktiebolag, öppnades för
trafik i juni 1866. Vid 1909 års slut utgjorde denna
banas bokförda
byggnadskostnad 956,184 kr., aktiekapitalet 750,000
kr. och reservfonden 75,000 kr.
Uttersberg–Riddarhyttans järnväg (sign. U. R. J.), 13,4 km.,
egdes af Riddarhytte aktiebolag, som för egna medel
anlagt banan, och trafikerades af Köping–Uttersbergs
järnvägsaktiebolag samt öppnades för trafik 1
aug. 1880. Vid 1909 års slut utgjorde banans bokförda
byggnadskostnad 300,000 kr.
A. d’A.
Köping–Uttersbergs järnväg. Se
Köping–Uttersberg–Riddarhyttans järnväg.
Köpmala balker. Se Han delsbalken, sp. 1321.
Köpman, jur. Se Handelsköp.
Köpmanholmen. Se Fur u sund.
Köpmannabro, station å Bergslagernas järnvägar, 33
km. s. v. om Åmål, vid mynningen af Dalslands kanal.
Köpmannaförening, sammanslutning mellan grosshandlare
och andra större näringsidkare i syfte att bevaka
medlemmarnas gemensamma intressen, bl. a. genom
åvägabringandet af ett ordnadt kreditväsen, genom
afvärjande eller minskning af förluster vid varors
försäljning på tid samt genom gemensamma åtgärders
vidtagande vid inträffade konkurser. Den första
sammanslutningen af detta slag var Göteborgs
köpmansförening, som bildades 1857 och följdes af
Stockholms köpmannaförening 1858. Sedan ha liknande
föreningar uppstått i Malmö, Gäfle, Sundsvall, Borås,
Norrköping m. fl. städer. Köpmannaföreningarna
ha på alla mer betydande handelsplatser i landet
ombud, som bl. a. ega att mot bestämdt arfvode
hvar inom sitt område utföra de uppdrag, som
föreningen eller någon dess medlem lämnar dem
(såsom anskaffande af skuldsedlar och acceptcr,
ombesörjande af växelprotester och lagsökningar,
afgifvande af soliditetsupplysningar m. m.). Under det
senaste decenniet ha de större köpmannaföreningarna
väsentligt utvidgat sin verksamhet dels genom att inom
sig bilda handelskamrar (sådana ha dock flerstädes
kommit till stånd oberoende af köpmannaföreningarna,
såsom i Göteborg och Malmö), dels genom inrättandet
af särskilda, fast organiserade s. k. ackords- och
konkursaf delningar. Den första handelskammaren
bildades 1902 inom Stockholms köpmannaförening
(se vidare Handelskamrar, sp. 1335), som också tog
initiativet till ackords- och konkursafdelningarnas
inrättande. Sådana afdel-ningar, till hvilka
äfven personer och firmor, som ej tillhöra
själfva föreningarna, kunna sluta sig, finnas
fr. o. m. 1908 inom Stockholms, Göteborgs och Malmö
köpmannaföreningar, och deras uppgift är att under
samarbete med hvarandra vid betalningsinställelser och
konkurser, i hvilka medlemmarna äro intresserade,
åvägabringa enhetlig ledning och kontroll
för att tillvarataga samtliga fordringsegares
intressen. Sto«kholmsafdelningens verksamhetsområde
omfattar norra delen af landet t. o. m. Dalarna,
Västmanland, Närke och Östergötland samt Gott-land,
Malmöföreningens Skåne, Blekinge och Kalmar län
samt Göteborgsafdelningens återstoden af landet. -
Stockholms köpmannaförening, som under första året af
sin tillvaro omfattade 93 firmor, räknade vid början
af 1911 533 medlemmar. Årliga mcdlemsafgiften utgöres
af 100 kr. Styrelsen, som väljes för ett år i sänder,
består af 8 ledamöter med 4 suppleanter. Föreningens
expeditionsbyrå,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
