Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ladugårdslandet - Ladugårdslands församling - Ladugårdslandsteatern - Ladugårdsviken - Ladulås. Se Magnus, svenska konungar 3. - Ladusvalan - Lady - Lady-chapel - Lady day - Ladysmith - Laeffeld - Laeken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en kyrkoförsamling, Hedvig Eleonora l. Ladugårdslands
församling, omfattande äfven k. Djurgården,
är den enligt k. br. 15 april 1904 från 1 maj
1906 jämte denna delad i tre församlingar: Oskars
församling (östra delen), Hedvig Eleonora församling
(mellersta delen) samt Engelbrekts församling
(västra delen).
Ladugårdslands församling. Se Hedvig Eleonora,
sp. 217.
Ladugårdslandsteatern. Se Stockholms teatrar.
Ladugårdsviken. Se Djurgården, sp. 571.
Ladulås. Se Magnus, svenska konungar 3.
Ladusvalan, zool. Se Hirundinidæ.
Lady [lei’di], eng. (af angls. hlaéfdige,
eg. "brödknåderska", husmoder, af hláf, bröd, och
roten dig-, knåda), en engelsk kvinnotitel, som utgör
motsvarighet dels till lord, dels till gentleman. Som
adelstitel (framför namnet) tillägges lady i främsta
rummet hustrun till en marquess, earl, viscount eller
baron (omväxlande med de speciella och högtidliga
frutitlarna marchioness, countess, viscountess och
baroness), vanligen också hustrun till en baronet
eller knight (lagligen skulle denna dock bära titeln
"dame"). Vidare ges lady som artighetstitel åt
döttrarna till hertigar, markiser och grefvar, men
sättes då framför förnamnet (t. ex. Lady Elizabeth
R.); och om de gifta sig med ofrälse män, få de
behålla ladytiteln. Eftersom yngre söner till
hertigar och markiser af artighet tituleras lord,
få deras hustrur heta lady, men med mannens för-
och tillnamn efter (t. ex. Lady William G.). På
1400- och 1500-talen begagnades titeln om kungliga
prinsessor och sattes framför deras dopnamn. Å andra
sidan nyttjas beteckningen lady (som motsvarighet
till gentleman) om hvarje bildadt fruntimmer med fint
väsen och af god samhällsställning. I tilltal till
en församling har Ladies and Gentlemen därför kommit
att betyda "mina damer och herrar". - Som titel på
jungfru Maria brukas af gammalt Our lady (Vår fru;
efter lat. Domina nostra, fr. Notre dame);
Lady-chapel kallas Mariakapellet i engelska katedralers kor,
och Lady day är Vårfrudag.
E. F-t.
Lady-chapel [lei’di-tjä’pol], eng. Se Lady.
Lady day [lei’di dei’], eng. Se Lady.
Ladysmith [lei’dismith], stad i
brittisk-sydafrikanska kolonien Natal, vid Klip
river, omkr. 1,000 m. ö. h. och vid järnvägen
Durban-Johannesburg. 5,568 inv. (1904), flertalet
färgade af afrikanskt, indiskt eller malajiskt
ursprung; 2,269 voro hvita. Staden, uppkallad
efter guvernören sir Harry Smiths maka, anlades
1851 och utgöres af en samling envåningshus
af korrugerad järnplåt (eller tegel), omgifna
af trädplanteringar. Endast stadshuset, ett par
kyrkor och några få andra byggnader äro af solidare
konstruktion och ha en mera monumental prägel. V. om
staden finnes ett större barackläger ("Tin camp"),
uppfördt 1897 för den engelska garnisonen (då
omkr. 3,000 man).
Under det stora boerkriget kommo striderna om L. och
operationerna med stadens befrielse som mål att
utgöra ett helt för sig af stor betydelse för hela
krigets förlopp. L. var nämligen på grund af sitt
läge som knutpunkt för järnvägarna och landsvägarna
från Transvaal och Oranjefristaten den viktigaste
strategiska punkten i öfre Natal. Där upplades också,
då 1899 ett krigsutbrott när som helst
kunde befaras, större förråd af krigsförnödenheter
afsedda för den i Natal opererande häravdelningen,
men inga åtgärder vidtogos för stadens försvar.
Sedan den vid krigets utbrott (okt. 1899) mot
Transvaals gräns framskjutna engelska styrkan
trängts tillbaka mot L., blef general Whites hela
härafdelning (omkr. 13,000 man) 2 nov. innesluten
där af en omkr. 22,000 man stark boerarmé under
general Joubert. Boerna besatte den yttre gördeln
af de L. omgifvande höjderna (Lombards kop,
Isimbulvana, Middle hill, Rifleman’s ridge,
Surprise hill m. fl.), där de uppförde artilleri
(delvis bestående af belägringspjäser), medan
engelsmännen besatte och befäste den inre höjdgördeln
(Cesars Camp, Wagon hill, Red hill, Cove hill,
Junction hill, Devonshire post m. fl.). Den fyra
månader långa belägringen karakteriserades på
boernas sida af en trång inneslutning i förening
med bombardemang för att medelst uthungring och
afskärandet af vattentillförseln samt moraliskt
tryck på invånarna framtvinga en kapitulation och
på engelsmännens sida af ett segt fasthållande af
de intagna ställningarna jämte mindre utfall med
hufvudsakligt ändamål att tysta de belägrandes
grofva artilleri. Endast en gång, natten till 6
jan. 1900, gjorde boerna ett allvarligt försök att
genom stormning bemäktiga sig staden, men anfallet
(mot Wagon hill) blef afslaget. Om general Bullers
upprepade försök att bringa L. undsättning se
Boerkriget. Efter Bullers seger vid Pieters hill
27 febr. 1900 upphäfde boerna belägringen, och dagen
därpå inryckte undsättningsarméns förtraf i staden,
där tillståndet då var bedröfligt: omkr. 2,000
man (sjuka invånare oräknadt) lågo sjuka i tyfus och
rödsot, rationerna voro minskade till hälften, och
artilleriammunitionen var nästan slut. Garnisonens
förluster under belägringen hade utgjort omkr. 800
döda (flertalet till följd af sjukdom) och 600
särade. White rönte mycket erkännande för den sega
uthållighet, hvarmed han försvarat staden, trots
han af Buller - sedan dennes tredje undsättningsförsök
misslyckats - erhöll uppmaning att kapitulera.
H. J-dt.
Laeffeld [lafält], Laeffelt l. Laffeld, by
i belgiska prov. Limburg, nära Maastricht, där
marskalken af Sachsen 2 juli 1747 i spetsen för
98,000 fransmän slog hertigen af Cumberland i spetsen
för omkr. 82,000 man engelska och tyska trupper.
(J. F. N.)
Laeken [laken], förstad n. om Bruxelles. 33,984
inv. (1909). Staden har uppstått kring det
kungliga slottet L., som byggdes 1782-84 för
österrikiske ståthållaren i Nederländerna.
Napoleon I
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
