Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagtolkning - La Guaira - La Gueronnière, Louis Étienne Arthur Dubreuil-Hélion - Laguerre, Edmond Nicolas - Laguna - Laguna. 1. Stad i Brasilien - Laguna. 2. (San Cristobal de la L.) Stad på ön Tenerife - Lagunda. 1. Härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reglerade och på hvad sätt dessa förhållanden
böra anses bli genom lagens förverkligande
rättsbestämda. Därigenom fastställes alltså,
huru lagen skall riktigast förverkligas. Två
teorier rörande tolkningsprinciperna stå här
emot hvarandra. Enligt den subjektiva teorien, som
mestadels kommer till uttryck i våra domarregler (jfr
n:r 12, 18, 42), blir af görande för riktigheten "hvad
hans uppsåt var, som lagen gjorde" eller lagstiftarens
mening; enligt den objektiva teorien åter skall
afgörande vikt läggas vid det härskande allmänna
rättsmedvetandet och de "skäl, som lagen hafver med
sig" (domarregeln n:r 9, 13). Sanningen ligger dock
midt emellan, så att ju yngre en lag är, desto mera
måste den subjektiva teorien tillämpas, men ju äldre
lagen blir, desto mera blir den objektiva teorien
den rätta. I den mån den faktiskt förverkligade
rätten beror af en i praxis stadgad tolkning, kan
denna själf betecknas som interpretationsrätt,
men måste väl skiljas från sedvanerätten och
rättspraxis. Lagtolkningen föregås af kritik,
nämligen dels textkritik, när ovisshet råder om
lagtextens riktiga lydelse, dels formell kritik,
som afser att fastställa, om en viss lag fortfarande
gäller, dels slutligen sakkritik, som åsyftar att
af-skilja alla likgiltiga (irrelevanta) omständigheter
i de fakta, som skola inordnas (subsumeras) under
lagen. Lagtolkningen är med hänsyn till subjektet för
verksamheten antingen doktrinell, då den sker utan
samband med rättskipningen genom statliga organ, eller
usuell, då den sker i samband härmed. Autentisk blir
tolkningen, då den ges genom en formlig lag-förklaring
(se d. o.) af därtill behörig myndighet. Med hänsyn
till resultatet kan skiljas mellan exten-siv,
restriktiv och deklarativ tolkning. Deklarativ
tolkning betyder, att under lagen inordnas allt, som
efter lagtextens lydelse enligt vanlig uppfattning
omedelbart kan därunder inbegripas. Vid restrikiiv
och extensiv tolkning åter måste texten tillämpas
på ett inskränkande, resp. utvidgande sätt, så
att i ena fallet ingenting annat anses vara af
lagen omfattadt än det, som ordalagen från strängt
teknisk synpunkt alltid måste omfatta, men i det
andra allt, som möjligen skulle kunna utan strid
mot ordalagen, hvilken betydelse dessa än må ha,
inläggas i texten; från den extensiva tolkningen bör
väl skiljas analogien, som icke är tolkning, utan
rätlskon-struktion. När det i E. F. § 84 stadgas,
att grundlagarna skola "efter deras ordalydelse
i hvarje särskildt fall tillämpas", betyder detta
icke, vare sig att, de skola tolkas extensivt eller
restriktivt eller än mindre efter bokstafven, utan
endast att den ofvan antydda subjektiva teorien
icke får läggas till grund och lagen alltså icke
emot ordalydelsen tolkas på sätt man tror sig kunna
visa ha varit af lagstiftaren åsyftadt. Huruvida
tolkningen i visst fall bör vara extensiv, restriktiv
eller deklarativ, beror af omständigheterna och
rättsmedvetandets kraf; en undantagslag bör i regel
alltid tolkas restriktivt, men i öfrigt kunna inga
allmänna regler uppställas. Lagtolkningens medel
äro formella och materiella; de förra af se själfva
tillvägagångssättet och äro af dels logisk, dels
grammatisk art; de materiella hjälpmedlen åter af se
innehållet och äro af historsk, teknisk, filosofisk
eller juridisk natur. Den logiska tolkningen innebär,
att sammanhanget i och grunden till texten, ratio
legis, under begagnande af logikens yanliga regler
användas för att fixera textens verkliga innehåll;
den grammatiska åter, att satsbyggnaden, ordalagen,
språkbruket tagas till utgångspunkt under tillämpande af
språkliga regler. Bokstafstolkning kallas härvid den tolkning,
som anlitar uteslutande de grammatiska hjälpmedlen
och afvisar de logiska; däremot behof va ingalunda
bokstafstolkning och restriktiv tolkning sammanfalla,
utan tvärtom var t. ex. i den gamla romerska rätten
bokstafstolk-ningen ett medel för synnerligt
extensiv tolkning efter objektiv princip. All
tolkning måste dock för att bli riktig använda ej
mindre de logiska än de grammatiska hjälpmedlen.
Rld.
La Guaira l. La Guayra [gwa’jra]. Se Guaira.
La Gueronniére [-gerånjär], Louis Étienne Arthur
Dubreuil-Hélion, vicomte de L., fransk statsman
och publicist, f. 1816, d. 1875, trädde, ehuru till
börden legitimist,. i nära förbindelse med Lamartine,
hvilkens kabinettschef han blef 1848 och hvilkens
tidningar "Le Bien public" (s. å.) och "Le Pays"
(1850-51) han understödde med sina penningar och
sin penna. Sedan blef han kort efter statsstrecket
2 dec. 1851 anhängare af Napoleon III, som 1853
upptog L. i conseil d’état och uppdrog åt honom
ledningen af bokhandels- och pressärendena. 1861
öfvertog L. direktörskapet för tidningen "La France"
och gällde som den förnämste understödjaren af de
half liberala reformer, på hvilka kejsar Napoleon
1860 och 1867 inlät sig. L., som 1861 fått en plats
i senaten, var 1868–70 fransk ambassadör i Bruxelles
och 1870 i Konstantinopel. Vid andra kejsardömets
fall s. å. tog han afsked från sin diplomatiska post
och egnade sig sedan 1871 under brydsamma ekonomiska
omständigheter ånyo åt journalistiken (i "La Presse"
och "Le Salut"). Han författade bl. a. Étndes
et portraits poliliques contemporains (1856).
A. B. B.*
Laguerre [-gar], Edmond Nicolas, fransk matematiker,
f. 1834, d. 1886, artillerikapten och examinator vid
École polytechnique i Paris, var en skarpsinnig och
originell författare, som gjort värdefulla insatser på
flera af matematikens områden, mest inom algebran och
geometrien. Genom sina algebraiska undersökningar
leddes L. till att uppställa det för de hela
transcendenta funktionernas klassifikation ytterst
viktiga begreppet rang, som varit af grundläggande
betydelse för utvecklingen af dessa funktioners
teori. L:s samlade arbeten ha utgifvits på franska
vet. akad:s föranstaltande (2 bd, 1898-1905).
L. F.
Laguna [-gona], it. och sp. Se Laguner. –
L. de Guija [gircha]. Se Guija. – L. de Maracaibo [-kajbå].
Se Maracaiboviken. – L. de Pampa Aullagas [aoljagas].
Se Aullagas. - L. Paruma. Se Amucu.
Laguna [-gōna]. 1. Stad i brasilianska staten
Santa Catharina på en landtunga, som skiljer
Laguna de Camacho från hafvet, midtemot utloppet
af Tubarão. Omkr. 9,000 inv. Utgångspunkt för en
järnväg till stenkolsgrufvorna vid öfre Tubarão. –
2. (San Cristobal de la L.) Stad på ön Tenerife, bland
Kanarieöarna, belägen 570 m. ö. h., på en af berg
omsluten högslätt, 13,074 inv. (1900). Biskopssäte.
J. F. N.
Lagunda. 1. Härad i Uppsala län, ingår i Uppsala läns
Mellersta domsaga och fögderi samt omfattar socknarna
Långtora, Nysätra, Biskopskulla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
