Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lalitavistara - Lalla Rookh - Lallemand, Charles François Antoine - Lallemand, Claude François - L'Allemand. 1. Fritz L'A. - L'Allemand. 2. Siegmund L'A. - Lallerstedt, Jakob - Lallerstedt. Sven Gustaf - Lallerstedt, Erik Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Lalla Rookh-Lallerstedt
924
Mahäsamghika, soni kallas Sarvastivadin. Det
motsvarar bland de sydlige buddisternas heliga
skrifter (pälikanon) snarast de biografiska delarna
i "Mahä-vagga" (af Tipitaka), men innehåller en del
berättelsematerial af samma art som det äfvenledes
inom nordliga buddismen inhemska "Mahävastu" eller
(päli) j ät åka (jfr härom Senart, "Mahävastu",
I, s. III; Kem, "Manual of indian buddhism", s. 4,
12). Rörande det i verserna (gäthä) använda "blandade
sanskrit" 1. gräMä-språket se Indiens litteratur,
sp. 545. Utg. af Räjcndraläla Mitra i "Bibliotheca
indica" samt af S. Lefmann, "L., leben und lehre des
Cäkya-Buddha" (2 dlr, 1902-08). Densamme påbörjade
en öfversättning (l h. 1874). Verket är öfversatt
enligt den tibetanska versionen af Foucaux.
K. F- J.
Lalla Rookh [lä’lo-rök], "tulpankind", hufvud-personen
i Thomas Moores romantiska berättelse "Lalla Eookh"
samt i den liknämnda operan af Félicien David.
Lallemand [lallmä7], Charles Francois An t o in
e, baron, fransk general, f. 1774, d. 1839, blef
soldat 1792 och senare Junots adjutant. L. deltog
i expeditionen till San Domingo, i krigen
1805-07 i Tyskland, 1808-13 i Spanien och 1814 i
Frankrike. Ludvig XVIII gaf honom ett befäl, men
efter Napoleons återkomst (1815) slöt L. sig till
denne, blef pär och divisionsgeneral samt deltog
i slagen vid Ligny och Waterloo. Genom att lämna
Frankrike undandrog L. sig honom ådömdt dödsstraff,
hvarefter han vistades i Turkiet, Persien och Amerika,
tills han efter julirevolutionen 1830 kom tillbaka
till Frankrike och åter insattes i sina värdigheter.
C. O. N.
Lallemand [lallmä7], Claude Francois, fransk läkare,
f. 1790, d. 1854, blef 1819 professor vid medicinska
fakultetens i Montpcllier kirurgiska klinik och senare
öfverkirurg vid nämnda stads hospital. Slutligen
bosatte han sig i Paris. L., hvilken från 1845 var
medlem af Franska institutet, egde stort anseende som
kirurg. Särskild uppmärksamhet egnade han åt genital-
och urinorganens sjukdomar (Observations sur les
maladies des organcs génito-urinaires, 1825-27). Bland
hans medicinska skrifter märkes ett större arbete
öfver hjärnan, Recherches anatomico-pathologiqucs
sur Vencéphale et ses dé-pendances (1820-34).
R. T-dt.
L’Allemand [lallmä’]. 1. Fritz L’A., österrikisk
målare, f. 1812 i Hanau, d. 1866 i Wien, följde
Peter Krafft, Davids lärjunge, i spåren och blef
krigsmålare. Han återgaf en mängd österrikiska
fältslag, men odlade därjämte genrebilder ur kriget
och lägerlifvet. Han är representerad i kejserliga
galleriet i Wien. - 2. Siegmund L’A., den förres
brorson och lärjunge, österrikisk bataljmålare,
f. 1840 i Wien, professor vid akademien där 1883,
d. 1910, utförde bilder från dansk-tyska kriget 1864,
hvari han själf deltog (Träf/ningen vid Över-see),
ur italienska kriget 1866, hvari han ock deltog
(Slaget vid Custozza), hvarjämte han målat historiska
genretaflor (De Dampierreske kyrassiärerna intränga
i Hofburg) samt monumentala ry.ttarporträtt (främst
bland dessa Lav don i slaget vid Kunersdorf, 1878,
kejserliga galleriet i Wien, som gett uppslag till
en mångfald dylika ryttarbilder). C. R. N. (G-g N.)
Lallerstedt, Jakob. SeLetterstedt.
Lallerstedt. Sven Gustaf, publicist, riksdags-
man, f. 16 maj 1816 på Norrö i Heda socken,
öster-göt^nds län, d. 4 febr. 1864 i Stockholm,
blef 1833 student i Uppsala, aflade 1837 examen till
rättegångsverken och lämnade 1853 ämbetsmannabanan
såsom notarie i Kammarkollegium. 1842- 56
var han sekreterare och ombudsman i Allmänna
brandförsäkringsverket för byggnader å landet, och
vid Allmänna hypoteksbankens l inrättande, 1861,
val- ’ des han till led. af dess styrelse. Lifligt
intresserad för allmänna angelägenheter, deltog
L. 1848 i uppsättandet af tidningen "Bore" och var
senare (till 1862) delegare i "Aftonbladet". I
statsekonomiska frågor, i synnerhet bankfrågor,
egde han goda insikter, vidgade genom utrikes
resor. Han utgaf 1853-54 två broschyrer rörande
brännvinslagstift-ningen och 1854 en öfv. af
Ch. Coquelins arbete "Du crédit et des banques"
("Örn krediten och bankväsendet") samt var led. af
1858 års finanskommitté. Med utrikespolitiken
sysslade L. gärna. Så gaf han under en vistelse
i Paris 1856 E. G. S. 0. Regnault materiel till
en större politisk broschyr, "La Scandinavie, ses
craintes et ses espérances", hvilken väckte stort
uppseende och af L. själf utgafs på engelska samt, med
ändringar och tillägg, i svensk öfv. (Skandinavien,
dess farhågor och förhoppningar, 1856). Sedan
han gjort sig valbar till riksdagsman genom
att taga burskap som grosshandlare i Vadstena,
var han 1856-58 Vadstenas och Skeninges, 1859-60
Vadstenas, Skaras och Skenin-ges samt 1862-63
Vadstenas fullmäktig i borgarståndet och uppträdde
där bl. a. med entusiastiska yrkanden, att Sverige
skulle på diplomatisk väg bispringa den italienska
folkfrihetens sak äfvensom uttala sig för den polska
nationalitetens upprätthållande.
Lallerstedt, E r i k J u l i u s, arkitekt, f. 19
april 1864 i Ska, Stockholms län, studerade vid
Tekniska högskolan 1882-86 samt vid konstakademien
1886 -89, då han erhöll kungl. medaljen. 1891
vann han första priset vid täflan om nybyggnad
af Konstakademiens hus. Detta utfördes efter hans
ritningar 1892-96. Hans mera betydande därpå följande
arbeten äro Bromsska huset vid Narvavägen (1900),
husen Birgerjarlsgatan 3 och 5 (s. å., i samarbete
med L. Peterson), Kungsholms församlingshus (s. å.),
hotell i Vaxholm (s. å.), Bergslagsbanans byggnad
vid Vasagatan (1902), Matteuxkapellet i Vasastaden
(1903), Tjärby kyrka i Halland (1904), skola vid
Lundsberg (1906) och lifförsäkringsbolaget Tryggs
monumentala byggnad i fonden af Engel-brektsplanen
(1910). Dessutom har han byggt privathus, villor
och stationshus samt restaurerat landskyrkor. Under
uppförande äro riksbanks-, post- och telegraf hus
i Västerås och Växjö. L. intar en framskjuten plats
bland våra nu verksamma arkitekter. Han sträfvar till
en egen stil med af tradition obundna former. Han
visar ofta ett kraftigt, impulsivt grepp på sitt ämne,
stark massverkan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
