- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
965-966

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lamning - Lamnungia - Lamoignon - Lamond, Frederick - Lamont, Johann von - La Morgue. Se Morgue - Lamoricière, Christophe Léon Louis Juchault de - Lamorinière, Jean Pierre François - La Mothe le Vayer, François de - La Motraye, Aubry de. Se Motraye. - La Motte, badort. Se Motte-les-Bains - La Motte, Antoine Houdarde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppfödes det i nödfall med komjölk. Vid födseln
väger lammet vanligen 1/10–1/20 af moderns lefvande
vikt. Förädlade fårraser kunna lamma hvilken tid på
året som helst. I praktiken skiljer man på vår-,
sommar-, höst- och vinterlamning. I vårt land
är vårlamningen vanligast. Jfr Fårskötsel.
H. F.

Lamnungia, ~K l i p p d a s s a r, zool.,
liktydigt med Hyracoidea (se d. o.).

Lamoignon [lamwanjå’]. Se M a l e s h e r
b e s. Lamond [lä^nend], F r e d e r i c k,
skotsk pianist, f. 1868 i Glasgow, studerade
först orgel- och violin-, därefter pianospel för
bl. a. Biilow och Liszt samt har på konsertresor
vunnit berömmelse särskildt som tolkare af Becthovens
sista sonater. L. har komponerat orkester- och andra
instrumentalsaker. Han är numera bosatt i Berlin.
E. l1-t. Lamont [lama7], J o h a n n von, tysk
fysiker och astronom, f. 1805 i Skottland, d. 1879
i München, utbildade sig i München till astronom
samt blef 1835 observatör, 1852 direktor vid nämnda
stads observa-torium (Bogenhausen) och professor i
astronomi vid universitetet. L:s viktigaste arbeten
voro de, som rörde jordmagnetismen. 1845 lyckades han
ur det observationsmaterial, som då förelåg, uppvisa,
att såväl i antalet störingar af deklinationsnålens
dagliga rörelse som i årsmedia af de dagliga
variationerna en bestämd period förefanns. Senare,
1851-52, bestämde han denna periods längd till lOVa
år. Denna upptäckt, sammanställd med Schwabes af en
liknande period i solfläckarnas talrikhet, väckte
till lif den intressanta och ännu i dag omtvistade
frågan örn det gåtfulla sambandet mellan dessa båda
ögonskenligen så skilda fenomen. Till den indirekta
förtjänst, som L. därigenom inlade om astronomien,
kommo äfven andra, i synnerhet på vetenskapens
praktiska område. Hans första iakttagelser gällde
Saturnus- och Uranussatelliterna och voro afsedda
för bestämningen af dessas ännu nästan okända
banor såväl som centralkropparnas massor. Vidare
må nämnas hans iakttagelser af nebulosor och
stjärngrupper. Dessutom ledde han de vid Bogenhausen
pågående zonobservationerna af fixstjärnor. Resultaten
af dessa iakttagelser äro nedlagda i tolf
stjärnkataloger (1866-74), omfattande öfver 34,000
stjärnor, de flesta af 8:e och 9:e storleken samt
mellan + 27° och -33° deklination. Härvid var han den
förste i Europa, som använde den elektriska metoden
för passagercgistre-ring. Som populär skriftställare
är L. bekant genom Aslronomie und erdmagnetismus
(1851). K. B. La Morgue [mårg]. _Se
Morgue. Lamoriciére [-mårisiär], Christophe Leon
Louis Juchault de, fransk och påflig general, f. 180ö,
d. 1865, blef 1828 officer vid ingenjörkåren, utmärkte
sig 1830 i Algeriet och utnämndes till kapten vid den
nyupprättadc zuavkåren. L. deltog i stormningen af
Cnn-stantine 1837 och i AbJ-el-kaders tillfångatagande
1847. 1845 hade han blifvit divisionsgeneral. Invald
i deputeradekammaren 1846,

återvände L. till Frankrike 1848. Han lämnade
s. å. krigstjänsten, ställde sig vid revolutionen
till Cavaig-nacs förfogande samt var ett hälft
år krigsminister och någon tid sändebud i
Petersburg. L. vår en af-gjord motståndare till
Louis Napoleon, som 2 dec. 1851 lät arrestera och
sedan landsförvisa honom. Från sin landsförvisning
återvände han till Frankrike 1857. Genom relationer
fick L. 1860 befälet öfver påfliga armén. Han hann
icke samla denna, förrän sardinarna öfverraskande
inföllo i landet och besegrade honom vid Castelfidardo
18 sept. s. å. Från land- och sjösidan innesluten
i Aucona, dit han dragit sig tillbaka, måste han
ge sig 29 sept. Han lefde därefter som enskild man
i Frankrike. I Nantes finnes ett af P. Dubois (se
denne, sp. 988) utfördt praktfullt monument öfver L.
C. O. N.

Lamoriniére [-mårinjär], JeanPierreFran-c o i s,
belgisk landskapsmålare, f. 1828, d. 1911, studerade
vid Antwerpens akademi och målade slättmarker och
lågländta trakter, såsom Trakten rid J^dcgliem
(i Bruxelles’ museum), Utsikt från ön Walchercn
(Antwerpens museum). L. var äfven etsare.
_ (G-g N.)

La Mothe le Vayer [la må’t-10-vaje], F r a n Q o i
s de, fransk filosofisk skriftställare, f. 1588,
d. 1672, vardt 1639 medlem af Franska akademien,
1649 lärare för Ludvig XIV:s broder, hertigen af
Anjou (sedermera hertig af Orleans), samt fick
1652 i uppdrag att fullborda den unge konungens
studieuppfostran, hvilken befattning förvärfvade honom
värdighc-terna af rikshistoriograf och statsråd. I
sitt författarskap gaf han uttryck åt en fullständig
skepticism. Hans sista och mest kända skrift,
Cinq dialogues faits ä l} imitation des andens,
utgafs 1671 under pseudonymen HoratiusTubero. Af
hans Oeuvres com-plétes ha flera upplagor utkommit
it. ex. i Dresden 1756-59 i 15 bd).

La Motraye [måträ], Au bry de. Se M o-t r a y e.

La Mötte [må’tt], badort. Se M o 11 c -1 e s-B a i
n s.

La Mötte [må’tt], A n t o i n e H o u d a r d e,
fransk skald, kritiker, f. 1672 i Paris, d. där 1731,
skref tragedier (Inés de Castro m. fi.), komedier och
operor, hvarjämte han försökte sig på oden och andra
lyriska dikter samt fabler, till hvilka han själf
uppfann ämnet. Med sin första tragedi misslyckades
han så fullständigt, att han i förtviflan däröfvcr
beslöt bli trap-pist. en tanke, från hvilken han dock
snart afstod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free