Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lancret, Nicolas - Lancut - Land, fys., geogr., geol. - Land (Folkland) - Land, skpsb. Se Bordläggning, skpsb. - Land, Jan Pieter Nicolaas - Land. - Landa. 1. Socken i Hallands län - Landa. 2. Socken i Älfsborgs län - Land act - Landaforsen - Landala - Land-ammann - Landana - Landartilleri - Landau. 1. Kretsstad i bajerska Rhenpfalz - Landau. 2. Kretsstad i bajerska reg.-omr. Neider-Baiern - Landau, fr. Se Landå - Landberg, Carlo (Karl)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
987
Lancut- Landberg
988
fade honom inträde i akademien som agré. Ett par af
L:s taflor i Wattcaus maner voro så väl utförda, att
publiken antog, att de voro målade af den senare. 1719
blef han led. af akademien. Han efterlämnade ett
stort antal taflor, framställande bondbröllop, baler,
marknader, jämte en del porträtt och några historiska
kompositioner samt åtnjöt under sin lefnad stort
anseende. I Louvre finnes af honom bl. a. De fyra
årstiderna, framställda i genrebilder. I Sveriges
Nationalmuseum ser man af honom tre taflor, af hvilka
särskildt en är förträfflig: Sällskap, som leker
blindbock i en rund salong. C. 11. ?s.*
Lańcut [ωã’tsot], stad i Galizien, vid järnvägen
Krakau–Lemberg. 4,850 inv. (1900). Slott tillhörigt
grefve Potocki (17 :e årh.) med teater och samlingar
af olika slag. Tillverkning af likör, öl och väfnader.
J. F. N.
Land, fys. geogr., geol., i vidsträckt bemärkelse
de delar af jordytan, som äro obetäckta af hafvet,
antingen de förekomma i form af öar eller kontinenter;
i inskränktare mening sådana områden, som icke
betäckas af vare sig haf eller insjöar. Landet
intar naturligtvis i allmänhet ett högre läge i
förhållande till hafsytan; men trakter af jorden
finnas, som äro belägna på lägre nivå än nämnda
yta, utan att därför vara vattendränkta. Så är
t. ex. händelsen med en del af norra Afrika (i
trakterna s. om Medelhafvet) samt landet närmast
de båda stora insjöarna Kaspiska hafvet och Döda
hafvet, af hvilka det senare ligger flera hundra
m. under Medelhafvets yta. Detta förhållande beror
hufvudsakligen därpå, att genom en kraftig, naturlig
afdunstning årligen aflägsnas lika stor (eller
större) kvantitet vatten som den, hvilken tillföres
trakten genom nederbörd eller tillflöden. Eljest
skulle naturligtvis vattnet småningom samla sig och
alldeles betäcka sådana lågtrakter. – Allt land på
jorden är uppbyggdt af dels mer eller mindre fasta
bergarter, dels grus-, sand- och leraflagringar m. m.,
de förra utgörande grunden för och upphofvet till de
senare. En mycket betydlig del af hvad som nu utgör
torrt land har i förgångna geologiska tidsperioder
varit hafsbotten. Därom vittnar beskaffenheten af de
olika berg- och jordlagren, af hvilka många, enligt
geologernas utsago, visa sig vara urspr. bildade genom
afsättning ur vatten och dessutom innehålla bevarade i
förstenadt tillstånd åtskilliga hafsorganismer. Genom
storartade veckningsprocesser och andra rubbningar i
jordskorpan ha ifrågavarande delar sedermera blifvit
uppresta och höjda till flerstädes många hundra
m. höga bergskedjor. Se Istiden och Jorden 2.
E. E.
Land (Folkland), i äldsta tider i Sverige små
själfständiga samhällen, senare benämnda landskap
(se d. o.).
Land, skpsb. Se Bordläggning, skpsb.
Land, Jan Pieter N i c o l a a s, holländsk
orientalist och filosof, f. 1834 i Delft, d. 1897
i Arnhem, var en grundlig kännare af den syriska
litteraturen och blef 1864 professor i orientaliska
språk och filosofi i Amsterdam samt 1872 professor i
filosofi i Leiden. Bland hans arbeten märkas Anecdota
Syriaca (4 bd, 1862-75), Hebreeuwsche grammatica
(1869), Recherches sur Vhistoire de la gamme arabe
(1884), Över onze kennis der javaansche muziek (1891)
samt en edition af Spinozas verk (2 bd, utg. tills,
med van Yloten 1882-83). K. V. Z.
Land., vid djurnamn förkortning för tyske zoologen
Hermann Landois (se denne).
Landa. 1. Socken i Hallands län, Fjäre härad. 1,768
har. 561 inv. (1910). Annex till Ölmevalla,
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. –
2. Socken i Älfsborgs län, Kullings härad. 597
har. 138 inv. (1910). Annex till Algutstorp, Skara
stift, Kullings kontrakt.
Land act [lä’nd ä’kt], eng., "jordlag", benämning på
lag för reglering af jordeganderättsförhållanden,
förhållande mellan jordegare och arrendatorer
o. s. v., i synnerhet på Irland. Särskildt
märkas Gladstones land acts af 1870 och 1881, lord
Ashbournes lag af 1885, A. J. Balfours Land purchase
act af 1891, G. Balfours Land act af 1896, Wyndhams
Irish land act af 1901 och Birrells af 1909. Jfr
Irland, sp. 866–868.
Landaforsen i Ljusnan mellan sjöarna Varpen och
Bergviken i Segerstads socken, Gäfleborgs län,
har en fallhöjd af omkr. 6 m. på en längd af
omkr. 1,200 m. Industriell medelvattenmängd 90–100
kbm. i sekunden.
Landala, stadsdel i Göteborg, belägen på dess bergiga
sydöstra sida (Landalabergen). Den är hufvudsakligen
bebodd af arbetare, och där ligger bl. a. den stora
fattigvårdsanstalten Gibraltar.
Land-a’mmann. Se Ammann.
Landana [lãda’na], hamnplats i portugisiska kolonien
Angola i Väst-Afrika, n. om Kongomynningen, nära
Tschiloangos mynning, med fransk missionsstation
och flera europeiska faktorier. Omkr. 3,000 inv.
(J. F. N.)
Landartilleri, gemensam benämning på de
artillerislag, som nyttjas i krig till lands,
d. v. s. å bergs-, fält-, positions-, belägrings- och
fästningsartilleri. I en del länder, men ej i Sverige,
räknas till landartilleriet äfven kustartilleriet,
ehuru oriktigt, då flertalet af dess artilleripjäser
är af samma typ som sjöartilleriets. Jfr Kanon,
sp. 778. G. af Wdt.
Landau. 1. Kretsstad i bajerska Rhenpfalz, viol
Rhens biflod Queich. 17,165 inv. (1905). Flera
gamla kyrkobyggnader, gymnasium, realskola,
landtmannaskola. Säte för 3:e bajerska divisionens
kommando. Mångsidig industri, trädgårdsskötsel och
vinodling. Staden anlades på 1200-talet och vardt
fri riksstad 1291. Ehuru befäst, eröfrades den i
trettioåriga kriget 8 gånger. Genom westfaliska
freden (1648) afträddes den till Frankrike och
erhöll genom Vauban nya fästningsverk efter
1688. 1816 afträddes den till Bajern och var
1831–66 tysk förbundsfästning. – 2. Kretsstad i
bajerska reg.-omr. Nieder-Baiern, vid Isar. 3,386
inv. (1905).
(J. F. N.)
Landau [lada], fr. Se Landa.
Landberg, Carlo (Karl), grefve, orientalist, f. 24
mars 1848 i Göteborg, aflade mogenhetsexamen i
Stockholm 1869, idkade språkstudier vid italienska
universitet, en kort tid i Uppsala och 1871 -72
i Paris, studerade därefter arabiska i Syrien
hos infödda lärde och drog t. o. m. omkring med
beduinstammar. Han var 1874 biträdande sekreterare
vid arkeologkongressen i Stockholm. Från 1876
bereste han flera gånger hela Egypten, blef
1882 filos, doktor i Leipzig och upphöjdes
1884 i italienskt grefligt stånd "för mångåriga
tjänster, bevisade konungariket". L. var Sveriges
delegerad vid orientalistkongressen i Wien 1886 och
generalsekreterare vid den i Stockholm 1889. Han
tjänstgjorde som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
