Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtmäteri - Landtmäteriauskultant - Landtmäteribyrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Forsell (d. 1848). Anmärkningsvärdt är, att för
upprättandet af geografiska kartor vid denna tid
icke fanns beviljadt något anslag af allmänna
medel. För att detta oaktadt kunna få påbjudet
arbete utfördt af landtmätarna, hvilka, med
undantag för förste och andre landtmätarna, sedan
1802 icke uppburo lön af staten, föreskrefs som
villkor för befordran till kommissionslandtmätare
skyldighet att upprätta karta jämte beskrifning
öfver en socken. Sockenkartorna skulle sedermera
bearbetas inom Generallandtmäterikontoret. Först
vid riksdagen 1844-45 beviljades särskildt anslag
till sockenkarteverket. 1859 afskaffades detta och
ersattes af Ekonomiska kartverket, hvilket till en
början stod under ledning af landtmäteristyrelsens
chef, men med 1873 skildes från landtmäteriet och
ställdes under chefen för Generalstabens topografiska
afdelning.
Generaldirektören Ludvig Berckhan Falkman,
som åren 1849-81 var chef för landtmäteriet,
nedlade stort arbete på att genom detaljerade
cirkulär lämna landtmätarna nya föreskrifter rörande
förrättningars handläggning. I öfrigt karakteriseras
hans ämbetstid af en sträfvan efter reformer, hvilken
hufvudsakligen åstadkom minskning i omfattningen
af landtmätarnas verksamhet. Det geografiska
kartverket skildes på sätt ofvan nämnts från
landtmäteriet. Andre-landtmätartjänsterna indrogos
1870, öfveringenjörsbefattningen upphörde med 1878
års utgång, och 1879 öfverflyttades justeringen
af mått, mål och vikt till annat ämbetsverk. En ny
landtmäteriinstruktion utfärdades 1864. Benämningen
Generallandtmäterikontoret borttogs då som beteckning
för den centrala styrelsen, hvilken sedan dess
benämnts Landtmäteristyrelsen. Chefer för denna
styrelse ha efter Falkman varit Leonard Magnus
Nordenfelt (till 1895), Hugo Vilhelm Martin (till
1899) och Hans Daniel Gustaf Rhodin (sedan 1899).
Landtmäteristaten hade vid denna tid
ännu icke erhållit någon verkligt fast
organisation, om man bortser från styrelsen och
förstelandtmätarbefattningarna. I öfrigt hade
tjänstebefattningarnas antal vid skilda tider varierat
betydligt. De i länen anställde landtmätarna uppburo
efter 1802 icke någon lön af staten. Utbildningen
motsvarade icke längre tidens fordringar, hvilket
var helt naturligt, då Landtmäteristyrelsen,
som skulle ordna landtmäterielevernas utbildning,
fr. o. m. midten af 1800-talet icke egt till sitt
förfogande större årligt anslag än 3,000 kr. Kraf på
en fullständig omorganisation gjorde sig under sådana
förhållanden allt starkare gällande. Omsider, vid 1908
års riksdag, beslöts, delvis som följd af beslutet om
inrättande af ett jordregister för rikets landsbygd,
fullständig omorganisation af Landtmäteristyrelsen och
förste landtmätarbefattningarna. Vid 1909 års riksdag
fullföljdes omorganisationen med landtmäteristaten
i orterna. 23 okt. 1908 fastställdes äfven ny
instruktion, hvilken 22 okt. 1909 efterföljdes af
den nu gällande.
Landtmäteristyrelsen består numera af en öfverdirektör
och chef samt två byråchefer som ledamöter i styrelsen
och chefer för hvar sin byrå, landtmäteribyrån och
administrativa byrån. Dessutom finnas i styrelsen
anställda en landtmäterifiskal, en arkivarie, som
tillika är registrator, två byråingenjörer samt extra
biträden. Landtmäteristyrelsen
åligger hufvudsakligen dels att utöfva tillsyn
öfver skiftes- och afvittringsverken samt öfriga
grenar af rikets landtmäteriväsen äfvensom
öfver arbetena med uppläggande och förande af
jordregister, dels ock att på begäran af offentlig
myndighet verkställa utredning och meddela
utlåtanden rörande landtmäteri- samt skiftes-
och afvittringsverken äfvensom i öfrigt i mål och
ärenden, hvilkas pröfning är beroende af utförda
landtmäteriförrättningar, och i frågor, som beröra
jordregistret. Landtmäterifiskalens hufvudsakliga
uppgift är att utöfva den närmare och speciella
uppsikten öfver, huru landtmätarna fullgöra sina
tjänsteåligganden, samt att anställa åtal af fel,
som landtmätarna begå i tjänsten.
Landtmäteristaten i länen utgöres af förste
landtmätare, distriktslandtmätare, extra landtmätare,
afvittringslandtmätare, amanuenser, auskultanter
samt elever. Förste landtmätarna, hvilka icke ega
befatta sig med landtmäteriförrättningar åt enskilda,
äro föreståndare för de landtmäterikontor, som finnas
inrättade, ett i hvarje residensstad, och aflönas
uteslutande med statsmedel. Förste landtmätaren är
förman för öfriga i länet anställda landtmätare och
utöfvar rörande deras verksamhet viss granskning. I
landtmäterikontoren, som på vissa tider skola
hållas för allmänheten tillgängliga, förvaras dels
landtmätarnas konceptakter, dels det jordregister
för rikets landsbygd, hvilket det åligger förste
landtmätaren att föra. Distriktslandtmätare
(f. n. 110) och extra landtmälare (f. n. 40) äro
skyldiga att verkställa förrättningar ang. jords
delning m. m. såväl åt enskilda personer som för
det allmänna. Distriktslandtmätarna ha en hvar sitt
af K. M:t bestämda tjänstgöringsdistrikt. Extra
landtmätarna indelas af Landtmäteristyrelsen
till tjänstgöring på de särskilda
länen. Distriktslandtmätarna åtnjuta viss lön jämte
ålderstillägg, extra landtmätarna visst arfvode
på stat. Dessutom ega båda kategorierna tjänstemän
tillgodonjuta arfvode för verkställdt arbete enligt
en 1909 fastställd taxa. Distriktslandtmätare och
extra landtmätare ega som biträden i tjänsten använda
anskultanter och elever.
Landtmätarnas utbildning omfattar ett års elevtid,
en geodetisk-rättslig kurs, fördelad på två läsår,
samt en kulturteknisk kurs på ett läsår. Dessa kurser
afslutas med examen inför Landtmäteristyrelsen,
som åligger ordna och öfva tillsyn öfver
undervisningen. Anslag till undervisningens
bedrifvande är f. n. (1911) uppfördt på extra stat,
men af styrelsen väckt förslag om inrättande af en
ord. läroanstalt för landtmätarnas utbildning är
beroende på K. M:ts pröfning. F. n. pågår utarbetande
af särskild författning med bestämmelser ang. kartors
upprättande och verkställande af egomätningar
m. m. Litt.: Viktor Ekstrand, "Förteckning öfver
svensk litteratur i landtmäteri 1643-1909" (i
"Tidskrift för landtmäteri", 1910) samt "Svenska
landtmätare 1628-1900. Biografisk förteckning" (6
hftn, 1896, 1901-04) och "Samlingar i landtmäteri"
(1. "Instruktioner och bref 1628-1699", 1901;
2. "Förteckningar öfver landtmäteriförfattningar
1628-1904", 1905; 3. "Bilder ur landtmätarens
lif", 1902). Jfr Afvittra, Jordregister
Rikets allmänna kartverk och Skifte af jord.
H. Rhn.
Landtmäteriauskultant. Se Landtmäteri.
Landtmäteribyrån. Se Landtmäteri, sp. 1111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
