- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1307-1308

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lateranen - Laterankonsilier - Laterankorherrar - Lateransynoder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1307

Laterankonsilier-Lateransynoder

1308

S. Giovanni in fonte, där Konstantin den store
(föga troligt) säges ha blifvit döpt. I kapellet
märkas 8 antika pelare och dopfunten af grön basalt,
ett antikt badkar. På båda sidor ligga två redan 461
uppbyggda oratorier (se d. o.) med antika dörrar,
pelare och mosaiker, samt flera andra kapell. Från
piazzan kommer man öfver en trappförsedd terrass genom
en präktig förhall (fig. 1), med en kolossalstaty af
Konstantin den store från hans termer (se Konstantin,
fig. å sp. 831), in i "modern och hufvudet för alla
kyrkor i Rom och världen", Basilica S. Giovanni

Fig. 1. Laterankyrkans hufvudfasad, ett verk af
A. Galilei.

in Laterano (fig. l o. 2). Sylvester I grundlade här
Korns första kyrka, Basilica Constantiniana (sedan
S. Salvator), som störtades af en jordbäfning 896,
hvarefter Sergius III 904-911 lät återuppbygga
den vida praktfullare och gaf den namn efter ett
när-gränsande kloster, invigdt åt Johannes döparen
och Johannes evangelisten. Efter branden 1308, som
förstörde äfven Lateranpalatset, uppbyggdes kyrkan
åter af Klemens V, men brann ånyo 1360. Gregorius XI
lät efter flyttningen från Avignon 1377 återuppbygga
den, och sedan dess ha många påfvar förskönat kyrkan,
ända till dess Leo XIII, som där

Fig. 2. Laterankyrkans kor. I midten ciboriet.

ligger begrafven, fulländade korets ombyggnad. Kyrkan
innesluter dyrbara antika pelare (se fig. 2), hvaraf
fyra anses härstamma från Juppiters tempel på Capi-

tolium, många konstverk från medeltiden och nyare
tiden och har praktfulla kapell, såsom det åt den
hel. Andreas Corsini invigda, och ett oförlikneligt
marmor-ciborium från 1367 (se fig. 2). Från kyrkans
vänstra sidoskepp kommer man till benediktinkloslrets
sköna korsgång. I kyrkans förhall har man en härlig
utsikt öfver piazzan ända till de blånande sabinska
och Al-

Fig. 3. Lateranpalatset och obelisken.

banobergen. Lateranpalatset (fig. 3) sträckte sig före
branden 1308 vida öfver det nuv. åt n. och ö. Ännu
finnes den mellersta absiden i det gamla palatsets
matsal kvar, det s. k. triclinium leoninum. Vid
branden skonades äfven påfvarnas huskapell, det
för sina heliga reliker berömda Sancta Sanctorum,
1278 byggdt af en bland Cosmaterna (se d. o.) med
präktiga mosaiker, värdefulla relikskrin och andra
dyrbarheter, som 1905 återfunnits i det länge för
alla besök stängda kapellet. Midt emellan de båda
pepe-rinotrappor, som leda upp dit, ligger Scala
santa ("heliga trappan"), enligt traditionen hämtad
f råa Pontius Pilatus’ ämbetsbostad (förd till Rom
under korstågen), uppför hvars träbeklädda steg de
troende måste krypa på sina knän. Lateranmuseerna
äro: ett för antika konstverk (museo pro/awo), hvars
största skatt är den sköna grekiska Sofoklesstatyn,
1838 funnen i Terracina, vidare ett för kristna
antikviteter (museo cristiano) med för kristna
konstens utvecklingshistoria viktiga sarkofager
och den ryktbara sittande bilden af den helige
Hippolytos (se d. o. 2) med den på katedran inskrifna
s. k. påsktaflan för 7 gånger 15 år från 222 e. Kr.,
slutligen ett tafvelgal-leri med målningar från 1400-
och 1500-talen samt en del moderna, dit skänkta af
Leo XIII. J- C-

Lateränkonsllier. Se Lateransynoder.

Lateränkorherrar. Se Korherrar.

Lateränsynöder, Lateränkonsllier, kallas de i
Laterankyrkan i Rom (se L a t e r a n e n) hållna
kyrkomötena. Några af dem äro utan betydenhet. Fem
räknas af den romerska kyrkan som ekumeniska,
ehuru de (med undantag i viss mån af det 4:e)
gällt uteslutande den västerländska kyrkan. Desssa
fem äro följande: 1. 1123 under Calixtus II. På
detta möte bekräftades konkordatet i Worms, och
de Hildebrandska reformbesluten från 1000-talet
upprepades högtidligen. 2. 1139 under Innocentius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free