bidrag restes hans minnesvård (en byst af O. Jarl på postament af svensk granit). Leine [la'j-], biflod fr. vänster till Aller, upprinner på Eichsfeld samt flyter med nordlig hufvudriktning genom preussiska prov. Sachsen, Hannover och Braunschweig. Längd 192 km., af hvilka 91 km. äro segelbara. (^{J. F. N.}) Leiningen [la'j-], mediatiserad tysk grefve- och furstesläkt, härstammar från Friedrich von Hardenburg, som 1220 på grund af sitt möderne erhöll det gamla grefskapet L. i Wormsgau. Hans ättlingar, bröderna Friedrich V och Godfried (Jofried), delade 1317 och 1318 ättens besittningar och bildade hvar sin hufvudlinje. Den äldre linjen utdog på manssidan 1467, hvarefter en kvinnlig ättling, Reinhards af Westerburg änka Margareta, för sin sonson, Reinhard V, satte sig i besittning af dess flesta domäner och grundade den grefliga linjen L.-Westerburg, hvilken fortlefver i de sedan 1695 åtskilda linjerna L.-Westerburg-Alt-L. och L.-Westerburg-Neu-L. (1806 mediatiserade under hessisk och preussisk öfverhöghet). Den yngre hufvudlinjen, L.-Dagsburg, sönderföll 1560 i två grenar, L.-Dagsburg-Hartenburg och L.-Dagsburg-Falkenburg, af hvilka den yngre sedan 1700-talets slut fortbestått endast genom de två katolska, 1806 under Baden mediatiserade, grefliga sidolinjerna L.-Billigheim och L.-Neudenau. Den äldre af nämnda grenar, som 1779 upphöjdes till riksfurstlig värdighet, miste genom freden i Lunéville (1801) besittningar till ett omfång af 660 kvkm., men erhöll genom "riksdeputationens hufvudbeslut" (1803) ett nytt samladt område af nära 1,600 kvkm., hvilket dock 1806 mediatiserades under Baden; delar kommo sedan till Hessen och Bajern. Bland denna furstliga linjes hufvudmän märkas: 1. Emich Karl, f. 1763, d. 1814, förmäld i sitt 2:a gifte med Maria Lovisa Viktoria af Sachsen-Koburg-Saalfeld, som i nytt äktenskap med hertig Edvard af Kent, blef moder till drottning Viktoria af England; 2. Karl, den föregåendes son, f. 1804, d. 1856, bajersk generallöjtnant, för det mesta bosatt i München eller London, president i tyska riksministeriet 9 aug.--5 sept. 1848. Nuv. hufvudmän är furst Emich (f. 1866), den föregåendes sonson. -- Jfr arbeten om huset L. af Lehmann, Joseph (1884) och Brinckmeier (2 bd, 1890--91). ^{G. V. G.}* Leino [le'jnå]. 1. Kasimir L. Se Lönnbohm, K. A. -- 2. Eino L. Se Lönnbohm, A. E. L. Leins [lajns], Christian Friedrich von, tysk arkitekt, f. 1814 i Stuttgart, d. 1892, undervisades först af sin fader, som var stenhuggare, studerade sedan i Paris och på resor, blef 1850 professor vid Polyteknikum i Stuttgart och utförde i denna stad sina bästa arbeten, ryska beskickningens palats, i grekisk renässans, samt flera andra palats, villor och enskilda hus. Det af arkitekten Knapp (d. 1856) påbörjade kungliga slottet i Stuttgart fullbordades af L. efter egna ritningar i strängt grekisk stil. Dessutom visade han sig skicklig i att använda medeltidens stilarter både vid nybyggnad, såsom i Johanniskirche i Stuttgart, och vid restaurering af medeltidskyrkor. (^{G--g N.}) Leinster [le'nstə], en af de fyra provinserna (fordom konungarikena) på Irland, omfattar landets sydöstra del och består af de 12 grefskapen Louth, Meath, Dublin, Wicklow, Wexford, Carlow, Kilkenny, Kildare, Queen's county, King's county, Westmeath och Longford. Areal 19,751 kvkm. 1841 hade L. 1,973,731 inv., 1911 endast 1,160,328. (^{J. F. N.}) Leinster [le'nstə], hertig af, engelsk adelstitel inom släkterna Schomberg och Fitzgerald (se d. o.). Leipipir, kronopark i Gällivare socken, Gällivare och Ängeså revir, Norrbottens län. Af den jämlikt k. br. 30 okt. 1874 inom socknen bildade kronoparken benämnes viss del kronoparken Leipipir enl. Domänstyrelsens beslut 23 juli 1907. De skogsindelade områdena af kronoparken innehålla 9,761 har. ^M--g. Leipnik (tjech. Lipník), stad i Mähren, vid Beczwa och järnvägen Wien--Krakau. 5,881 inv. (1900). Sockerfabrik, spannmåls-, frukt- och boskapshandel. ^{J. F. N.} Leipothymia, grek., med., svimning. Leipt (isl. Leiptr, blixt), nord. myt., en af de underjordiska floder, som upprinna ur brunnen Hvergelmer (se d. o.). ^B--e. Leipzig [la'jptsich]. 1. Regeringsområde ("kreishauptmannschaft") i nordvästra delen af konungariket Sachsen. 3,567 kvkm. 1,232,458 inv. (1910). 345 inv. pr kvkm. -- 2. Stad i nämnda reg.-omr., den största i Sachsen och den fjärde i Tyska riket, belägen på 118 m. höjd ö. h. på en bördig och tätt befolkad slätt vid Pleisses och Parthes förening med Elster (se kartan). 587,635 inv. (1910). I topografiskt hänseende skiljer man mellan stadens egentliga kärna, Altstadt, och de senare tillkomna Grimmaische, Peters-, Ranstädter och Hallesche vorstadt, benämnda efter kvarteren i den inre staden, men numera vanligen kallade resp. östra, södra, västra och norra förstäderna Kring dessa inre förstäder ligger en rad yttre sådana, såsom Marien-, West- och Johannisvorstadt, och slutligen ett tjugutal orter, som 1889--92 och 1910 införlifvades med staden. Altstadt, som i de forna vallarnas ställe omges af en 3,5 km. lång esplanad ("ring"), har karaktären af en city med jämförelsevis gles befolkning samt tätt hopade magasin och affärslokaler. Dess många med gaflar och utsprång smyckade privatbyggnader utgöra vackra minnesmärken af tysk renässans- och rokokostil. Vid det stora torget, Marktplatz, i stadens midt, resa sig bl. a. det af H. Lotter på en äldre byggnads grund 1556 uppförda, rikt gafvelprydda gamla rådhuset, efter 1905 ombyggdt till lokal för stadsarkivet och stadens historiska museum samt de samlingar, som hopbragts af föreningen för L:s historia. Med baksidan är det vändt åt det lilla Naschmarkt, vid hvilket ligger gamla börsen, nu innehållande stadsfullmäktiges sessionsrum. Vid Marktplatz ligger ock "Königshaus", som fordom var ett tillfälligt residens för de sachsiske hertigarna och där bl. a. Karl XII och Napoleon bott. I närheten ligger det bl. a. genom Faustsagan och Goethes dikt bekanta "Auerbachs hof", nu en rymlig affärsplats, hufvudsakligen afsedd för mässorna. Den vidlyftiga byggnaden (uppförd 1530--38) omfattar 100 hvalf och en mängd öppna butiker. På Marktplatz' norra del står ett 1888 uppfördt "Segermonument" (af R.