Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melusina, hjältinna i poesin - Melville - Melville 1. Ö vid Australien - Melville 2. En af Parryöarna i Nord-Amerika - Melville 3. Halfö vid Foxkanalen i Nord-Amerika - Melville 4. (Melville bay), Baffin bay - Melville 5. Sjö i Hamilton river - Melville skotsk adelssläkt - Melville, Andrew - Melville, viscount - Melville, Herman - Melville, George John Whyte - Melville bay. Se Melville 4. - Melville sund. Se Melville 3. - Melvill van Carnbée, Pieter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lördagsafton intränga till M:s badrum, hvilket hade
till följd, att hon efter ett högtidligt afsked
lämnade hemmet och försvann i luften. Sedermera
uppenbarade hon sig ofta, och när någon olycka
förestod ätten, hördes hon alltid dagarna förut
från slottstornets tak upphäfva klagoljud. –
Folkboken Melusina, som utgör en blandning af fesaga
och riddarroman, går tillbaka till en roman, som
affattades i Frankrike af Jean d’Arras 1387 (första
uppl. tryckt 1478). Folkboken spreds till flera länder
och kom öfver Danmark in i Sverige, där den var väl
känd på 1600-talet, såsom ett ställe i Stiernhielms
"Hercules" visar. Under 1700- och 1800-talet ha många
svenska uppl. tryckts (i k. biblioteket finnas 39
uppl., den första från 1736). Jfr P. O. Bäckström,
"Svenska folkböcker", I (1845). Melusinasagan har
ofta lockat till konstnärlig behandling; bl. a. har
Moritz Schwind egnat den en berömd akvarellserie. Jfr
M. Nowack, "Die Melusinensage" (1886), och J. Kohler,
"Der ursprung der Melusinensage" (1895). – M:s
namn har äfven användts som titel för en fransk
folkloretidskrift "Mélusine. Recueil de mythologie,
littérature populaire, traditions et usages, publié
par H. Gaidoz et (vol. 1–3) E. Rolland" (10 bd,
Paris 1877–90).
(R. G.)
Melville [me’lvil]. 1. Ö på norra kusten af Australien
framför Van Diemens-viken och genom Apsleysundet
skild från den s. v. om den liggande mindre ön
Bathurst. 4,350 kvkm. – 2. En af Parryöarna i
arktiska Nord-Amerika, upptäckt 1819 af Parry, som
öfvervintrade i hamnen på öns södra sida (74° 47’
19" n. br.). Arealen beräknas till 42,500 kvkm. Den
tyckes tillfälligtvis besökas af eskimåer. S. om ön
ligger Melvillesund, som i s. begränsas af
Banks-, Prins Alberts och Prinsens af Wales land. –
3. Halfö i nordöstra delen af Nord-Amerika, mellan
Foxkanalen i ö. och Boothiagolfen i v. samt genom
Fury-och Hekla-sundet skild från Baffins land. Kustens
konturer fastställdes af Franklin 1821–22. – 4.
(Melvillebay) Inbuktning af Baffin bay på
Grönlands västkust, under 75° n. br. – 5. Sjö eller
bäckenformig utvidgning i nedre delen af Hamilton
river (se Hamilton 7, sp. 1210) i Labrador.
1–5. J. F. N.
Melville [me’lvil], skotsk adelssläkt, hvars medlemmar
lifligt deltogo i 1500- och 1600-talens partistrider
i Skottland. Robert M., 1616 upphöjd till lord M.,
f. 1527, d. 1621, var, fastän protestant, trogen
anhängare till Maria Stuart och stred 1568 för
hennes sak vid Langside. Gång på gång sökte M. som
Marias diplomatiska ombud åvägabringa en uppgörelse
i godo mellan henne och Elisabet af England. Af
Jakob VI sändes han 1586 till Elisabet för att söka
förmå henne att ej låta verkställa den öfver Maria
fällda dödsdomen. Hans broder, sir James M., f. 1535,
d. 1617, blef 1549 i Frankrike page hos Maria Stuart,
tillhörde äfven hennes skotska hof och sökte 1567
förgäfves afråda hennes giftermål med Bothwell. Såväl
af Maria som senare af hennes son Jakob användes
han ofta i diplomatiska uppdrag. Hans memoarverk,
Memoirs of my own life (utg. 1683 af G. Scott och
1827 af T. Thompson), utgör en värdefull källa för
hans samtids historia. – George M., lord M., 1690
upphöjd till earl af M., f. 1634, d. 1707, tillhörde sedan
ungdomen Karl II:s presbyterianska anhängare,
men måste 1683 som misstänkt för delaktighet i
en sammansvärjning (the Ryehouse plot) fly till
Holland. Han återvände 1689, var 1689–91 Vilhelm
III:s skotske statssekreterare och afslöt 1690
som kunglig kommissarie en för presbyterianerna
fördelaktig kyrkopolitisk öfverenskommelse med skotska
parlamentet. Genom gifte och arf blef han 1681 earl
af Leven (se Leslie); hans släkt bär sedan 1805
namnet Leslie-M. Jfr sir W. Fraser, "The Melvilles,
earls of Melville, and the Leslies, earls of Leven"
(3 bd, 1890).
V. S-g.
Melville [me/lvil],- Andrew, en af ledarna för det
presbyterianska partiet i Skottland, f. 1545, d. 1622
som professor i Sedan, återvände efter en längre
vistelse i Frankrike och Schweiz 1574 till Skottland
samt inlade där stora förtjänster om universiteten
i Glasgow och S:t Andrews och de klassiska studiernas
återupplifvande vid desamma. En betydande andel hade
M. i utarbetandet af den s. k. "andra disciplinboken"
(1578), som innehöll den presbyterianska
kyrkoförfattningen. I de kyrkliga striderna under
Jakob VI (som konung i England Jakob I), hvilken
ifrade för episkopalismen, kämpade M. kraftigt och
ihärdigt för presbyterialförfattningen. Omsider
blef han fängslad och insatt i Tower. Efter 4
års fångenskap lössläpptes han 1611, men måste
lämna landet och begaf sig till Frankrike.
G. R-l.*
Melville [me’lvil], viscount, adelstitel inom den
skotska släkten Dundas (se d. o. 1 och 2).
Melville [me;lvil], Herman, amerikansk skriftställare,
f. 1819 i New York, d. där 1891, gaf sig till sjöss,
men rymde 1842 från ett hvalfångstfartyg till en af
Marquesasöarna och hölls där 4 månader i fångenskap
af infödingarna i dalen Tejpi. Han lyckades dock
undkomma, besökte Tahiti och Sandwichöarna samt
återkom 1844 till Boston. Hans skildringar af dessa
äfventyrliga färder, Typee (1846; 2:a uppl. 1861;
"Teipi", 1879) och Omoo (1847; 2:a uppl. 1855), väckte
stort intresse. M. utgaf vidare Redburn (1849), Moby
Dick, or the white whale (1851) m. fl. äfventyrsböcker
och romaner samt de patriotiska sångerna Battle pieces
and aspects of the war (1866).
Melville [me’lvil], George John Whyte, skotsk
romanförfattare, f. 1821, d. 1878, gardeskapten 1846,
tog afsked ur tjänsten 1849, men deltog 1855–56 i
Krimkriget som frivillig på turkarnas sida. Genom
liffulla skildringar ur de fashionabla kretsarnas
sportlif, särskildt hvad jaktnöjena angår, uppbrukade
M. åt sig ett eget område på romanens vidsträckta
fält, på samma gång han inplantade goda seder och
later hos samtidens "jeunesse dorée". Af hans 24
romaner var den första Captain Digby Grand (1853) och
den sista Black, but comely (1878). Vidare må nämnas
Kate Coventry (1856; svensk öfv. 1860), Good for
nothing (1861), M. or N. (1869; "M. eller N.", 1876),
Contraband (1870) och de historiska The gladiators
(1863; "Gladiatorerna", 1875) och Sarchedon (1871).
Melville bay [me’lvil bci’]. Se Melville 4.
Melville sund [me’lvil]. Se Melville 2.
Melvill van Carnbée [-be], Pieter, baron, nederländsk
hydrograf och kartograf, f. 1816, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
