Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merovingerna, frankisk konungaätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härmed afstannade eröfringarna: merovingerna vände
från denna tid sin krigiska kraft hufvudsakligen
mot hvarandra.
Klotar I efterlämnade liksom Klodvig fyra söner,
som delade riket: Karibert (Haribert, Herbert) I af Paris (561–567),
Guntramn af Orléans (561–593), Sigibert I af Reims
(561–575) och Kilperik (Chilperik,
Hilperik) I af Soissons (561–584). Efter den
förstnämndes död tillföll hans område de andra
tre; stycken af brödernas riken kommo genom dessa
upprepade delningar att ligga om hvarandra. – Under
de följande årtiondena framträda i den merovingiska
ättens historia två märkliga kvinnor,
Brunhilda (d. 613) och Fredegunda (d. 597). Den förra var
dotter till västgotakonungen Atanagild i Spanien och
äktade Sigibert (567); den senare, ryktbar för sina
brott, var Kilperiks frilla och blef hans gemål,
sedan han låtit mörda sin drottning Galsvinda,
Brunhildas syster. Häraf upprann en fiendskap,
som förbittrade det inbördeskrig, hvilket utbröt 573
och sedan med längre eller kortare afbrott varade till
613, men hvars verkliga upphof var konungarnas åtrå
att öka sina besittningar på hvarandras bekostnad. En
följd af nämnda strider voro den motsats och inbördes
täflan mellan inbyggarna i frankiska rikets västra och
östra delar, Neustrien och Austrasien, som trädde i
dagen under 600-talet. Kriget inleddes med ett anfall
på Sigiberts städer i Akvitanien från Kilperiks sida;
denne vardt själf öfvervunnen, men hans krona räddades
genom motståndarens död för mördarhänder. Nära tio år
senare nåddes Kilperik af samma öde. Vinningslysten,
utsväfvande och grym, kallas han af den samtida
häfdatecknaren Gregorius af Tours sin tids Nero och
Herodes; men han saknade icke begåfning och beundrade
romersk bildning; han försökte sig som latinsk skald
och ville förbättra både alfabetet och kyrkoläran
(treenighetsdogmen).
Sigibert och Kilperik efterträddes af minderåriga
söner med Brunhilda och Fredegunda,
Kildebert II (575–596) och den späde Klotar
II (584–629), som båda
hvar i sin ordning värnades af Guntramn. I Kildeberts
namn härskade efter hans myndighetsförklaring hans
moder i strid med uppstudsiga stormän, mot hvilka
Kildebert och Guntramn förbundo sig 587 i Andelot,
hvarvid å andra sidan vissa medgifvanden gjordes
åt deras trogne. Därvid träffades ock ett aftal om
tronföljden, enligt hvilket Kildebert 593 fredligt
trädde i besittning af Guntramns riksdel vid dennes
bortgång. Men redan tre år senare afled han själf,
26-årig; hans länder ärfdes af hans båda unga söner,
Teodebert II (596–612) i Austrasien och Teoderik II
(596–613) i Burgund. För dessa fördes styrelsen
af farmodern Brunhilda, under fortsatt kamp mot
stormännens själfrådighet. De båda bröderna kommo vid
äldre år i krig med hvarandra, och efter Teodeberts
nederlag och död förenade Teoderik hela sin faders
rike, men afled kort därpå. Mot Brunhilda, som nu
upphöjde på tronen den senares äldste son Sigibert II
(613), förenade sig Austrasiens store med konung
Klotar II; öfvergifven af sina burgundiska anhängare,
vardt drottningen 613 på grymt vis dödad. Oförvitlig
i sitt enskilda lif, hade hon
tillika ådagalagt kraft och klokhet som regent,
i det hon försvarat konungadömet mot aristokratien,
gentemot kyrkan iakttagit en vördnadsfull, men fast
hållning, skipat sträng rättvisa och fäst sitt namn
vid byggnader och vägar. – Det långa inbördeskriget
var därmed till ända; men det hade medfört förödande
verkningar: konungamaktens nedgång, rikets söndrande
i fientliga delar, brott och växande förvildning
i sederna.
Merovingiskt mynt, slaget för Kilderik II. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>