Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 293-294 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorstensfall - Meteorstoft. Se Kosmisk - Meteorströmmar, astron. Se Stjärnfall - Meteorsvärmar, astron. Se Stjärnfall - Meteorvatten, regnvatten - Meter - Meter 1. Versmått. Se Metrik - Meter 2. Längdmått. Se Metersystemet - Meteren, Emanuel van. - Meterkilogram, detsamma som kilogrammeter - Metersystemet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

l’Aigle i Frankrike, 26 april 1803, kl. l e. m.:
2 till 3 tusen stenar nedföllo, af hvilka
den största vägde 8 kg.; de flesta voro mycket
små. Pultusk, i Polen, 30 jan. 1868: öfver tusen
stenar nedföllo, af hvilka den största vägde
6 kg., de flesta endast några gr. Intressant
är Merrills beskrifning ("The meteor crater of
canyon diablo, Arizona" i Smiths. misc. coll.,
bd 40, jan. 1908) öfver den s. k. meteorkratern
s. om Cañon diablo på Coloradoplatån i Arizona,
en 150 m. djup, nästan cirkelrund krater med en
genomskärning af 1,300 m., omgifven af en ung. 50
m. hög vall, bestående af lösa kantiga block af
traktens sedimentära bergarter. Kraterns botten
består af sandsten, belamrad med sandstensblock
och meteorjärnstycken. Sådana förekomma också i
kratervallen, och man har här samlat öfver 3,000
stycken med en totalvikt af 18,000 kg.; det största
stycket väger 460 kg. Kratern bildades tydligtvis
genom en fallande meteorit, som vid beröringen med
jordytan exploderade, hvarvid dels kraterfördjupningen
utborrades, dels kratervallen af de lössprängda
och exploderande styckena uppkastades omkring
fördjupningen. Många forskare se i denna meteorkrater
en motsvarighet till de bekanta månkratrarna.
Hj. Sj. (A. Hng.)

Meteorstoft. Se Kosmisk

Meteorströmmar, astron. Se Stjärnfall.

Meteorsvärmar, astron. Se Stjärnfall.

Meteorvatten, regnvatten.

Meter (fr. mètre, af lat. metrum, af grek. metron,
mått). 1. Versmått. Se Metrik. – 2. Längdmått. Se
Metersystemet.

Meteren, Emanuel van, nederländsk historiker,
f. 1535 i Antwerpen, d. 1612 i London, egnade sig
åt köpmansyrket, kom 1550 till London och var från
1583 de nederländske Londonköpmännens hufvudman
(konsul). M. var en ifrig samlare af mynt, medaljer,
böcker o. s. v. och kom på denna väg in på historiskt
författarskap. Hans 1599 i Delft utgifna Historie
der nederlandsche ende haerder naburen oorlogen en
geschiedenissen hade redan 1596 utkommit i tysk och
latinsk öfversättning. Bland många senare uppl. märkes
en 1614 i Arnhem utgifven, som är officiöst korrigerad
efter generalstaternas önskan. Arbetet utgör en af de
värdefullaste källorna för nederländska frihetskrigets
historia.
V. S-g.

Meterkilogram, detsamma som kilogrammeter (se d. o.).

Meterprototypen i tvärgenomskärning.

Metersystemet kallas det system för mått och vikt, som
är grundadt på metern (fr. mètre, af grek. metron,
mått) som enhet. Enligt den ursprungliga
bestämmelsen skulle metern utgöra en tiomilliondel
af en meridiankvadrant, och längden fastställdes
under antagande, att jordens afplatt-ning sattes =
1/334. Emellertid ha senare undersökningar visat, att
detta värde på afplattningen är för litet. Enligt
dessa senare mätningar innehåller meridiankvadranten
10,000,857 m. Den ursprungliga bestämningen af
meterns längd är således ej fullt exakt, utan numera
bestämmes meterns längd efter ett särskildt för detta
ändamål förfärdigadt prototypmått. Denna prototyp,
som förvaras i Sèvres (Pavillon de Breteuil)
af Internationella byrån för mått och vikt (se
Internationella byråer), är förfärdigad af en
legering, bestående af 9 delar platina och 1 del
iridium, och har i tvärgenomskärning den form, som
fig. visar. Dess längd är 1,02 m. På den öfre ytan af
det horisontala mellanstycket äro de streck uppdragna,
hvilkas afstånd vid 0° anger meterns längd. Kopior
af denna prototyp ha sändts till de länder, där
metersystemet är infördt. Den svenska normalmetern,
som förvaras af Vet. akad. i Stockholm, har numret
29. Noggranna mätningar ha visat, att den är ej fullt
0,003 mm. för kort och felet i mätningarna understiger
0,0001 mm. Inom metersystemet är decimalräkningen
fullt konsekvent genomförd, så att hvarje längdmått
är 10, hvarje ytmått 100, hvarje rymdmått (utom vid
målkärl) 1,000 samt hvarje viktmått 10 gånger större
än det närmast mindre. Benämning på mångfalder af
enheterna af mått och vikt erhålles därigenom, att
man framför dessa sätter de från grekiskan lånade
prefixen hekto- (af hekaton, hundra), kilo- (af
chilioi, tusen) och myria- (af myrioi, tiotusen),
på delar därigenom, att man framför enheten sätter de
från latinet härledda orden deci- (af decem, tio),
centi- (af centum, hundra) och milli- (af mille,
tusen). Så är t. ex. 1 hektogram = 100 gram, men 1
centigram = 1/100 gram. – Längdmåtten äro: myriameter
(i Sverige kallad nymil, 10,000 meter), kilometer
(förk. km., 1,000 m.), hektometer (100 meter),
dekameter (10 meter), meter (förk. m.), decimeter
(förk. dm., 1/10 m.), centimeter (förk. cm., 1/100
m.) och millimeter (förk. mm., 1/1000 m.). Dock
begagnas i Sverige icke benämningarna hektometer
och dekameter. (I art. Medalj är afbildad en skala,
upptagande 1 decimeter med underafdelningar.) –
Som ytmått användas kvadraterna på längdmåtten utan
andra benämningar än de, som följa af dessa senare,
nämligen kvadratkilometer (förk. kvkm.), kvadratmeter
(förk. kvm.), kvadratdecimeter (förk. kvdm.),
kvadratcentimeter (förk. kvcm.) och kvadratmillimeter
(förk. kvmm.). För uppmätning af jordområden har
blifvit antagen en särskild enhet, som är lika med
100 kvm. och kallas ar (fr. are) och hvars närmast
högre enhet kallas hektar (förk. har, 100 ar). – Som
rymdmått begagnas kuberna på längdmåtten, nämligen
kubikmeter (förk. kbm.), kubikdecimeter (förk. kbdm.),
kubikcentimeter (förk. kbcm.) och kubikmillimeter
(förk. kbmm.). För uppmätning af varor medelst målkärl
har blifvit antagen en särskild enhet, som är lika med
1 kubikdecimeter och kallas liter (förk. l.). Enligt
den allmänna regeln för benämningen af mångfalder
och delar af enheten kallas 100 1. för hektoliter
(förk. hl.), 1/10 l. för deciliter (förk. dl.) och 1/100
l. för centiliter (förk. cl.). För vikten har urspr.
blifvit antagen som enhet vikten af 1 kubikcentimeter
rent vatten vid + 4° C. vid 45° br. och hafvets nivå
(jfr Kilogram), hvilken enhet blifvit kallad gram
(förk. gr.). På vanligt sätt benämnas mångfalderna och
delarna af denna enhet sålunda: 1,000 gr. kilogram,
(förk. kg.), 100 gr. hektogram (förk. hg.),
1/10 gr. decigram (förk. dg.), 1/100 gr. centigram
(förk. cg.), 1/1000 gr. milligram (förk. mg.). Enär
grammet är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>