Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metodism - Metodism 1. En riktning i protestantismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fingo lekmännen tillträde till generalkonferensen,
dock ej till samma antal som predikanterna; denna
olikhet upphäfdes 1900, då lekmännens antal blef
lika med predikanternas; äfven kvinnor kunna vara
medlemmar af geueralkonferensen. Under förra delen
af 1800-talet voro negrerna i södra delen af Förenta
staterna i allmänhet slafvar, medan de i nordstaterna
voro fria. Slafverifrågan gaf på det politiska
området anledning till bittra tvister, hvilka stundom
öfvergingo till blodiga våldsamheter. Ej heller
kyrkorna blefvo oberörda häraf. Metodisterna voro från
början bestämda motståndare till slafveriet, hvilket
John Wesley kallat "summan af alla nedrigheter",
men vittnesbördet mot denna skändlighet blef allt
svagare inom sydstaterna. Då generalkonferensen 1844
anmodat biskop Andrew, som genom giftermål blifvit
egare af slafvar, att ej utöfva sitt ämbete,
så länge detta förhållande egde rum, upptogo
metodisterna i södern detta som en förnärmelse,
hvilken de besvarade genom att 1845 afskilja sig
och organisera Södra metodist-episkopal-kyrkan. Det
är nu snart femtio år, sedan slafveriet upphäfdes
i Amerikas alla stater; men söndringen i kyrkligt
hänseende står kvar. Enligt senaste tillgängliga
uppgifter har södra metodist-episkopal-kyrkan 7,877
regelbundna predikanter och 1,881,043 medlemmar. De
tre särskilda biskopliga metodistsamfunden
bland negrerna ha mellan 1,300 och 1,400 tusen
medlemmar. En mängd negrer tillhör också den stora
metodist-episkopal-kyrkan. Senaste statistiska
uppgifter för denna visa 20,755 regelbundna
predikanter, 14,718 lekmannapredikanter och 3,489,696
församlingsmedlemmar. Denna kyrkas generalkonferens
sammanträder hvart fjärde år och består af inemot 800
medlemmar, representerande mera än 130 årskonferenser,
belägna i norra och södra Amerika, Europa, Asien
och Afrika. Som ordf. i densamma tjänstgöra turvis
biskoparna, hvilka också leda årskonferensernas
förhandlingar, men icke ha rösträtt i någon
konferens. Årskonferenserna äro delade i distrikt,
som tillses af distriktsföreståndare, tillsatta af
vederbörande biskop. Kvartalskonferensen utgöres
af de ledande männen inom en lokalförsamling; i
denna är distriktsföreståndaren ordf. Medlemskap
i årskonferensen eger hvarje i full gemenskap med
"resesystemet" intagen predikant. Hvilka personer
skola däri intagas, bestämmer årskonferensen själf;
men hvar de skola under kommande konferensår
stationeras, afgöres af den biskop, som för
ordet. En i full förening med årskonferensen
intagen predikant kan icke tillhöra någon särskild
församling, ej heller af sådan ställas till rätta;
anklagelser mot hans lära eller lif afgöras
af hans årskonferens. Jämte de regelbundna
"resepredikanterna" finnas i metodistkyrkan
tusentals lekmannapredikanter (lokalpredikanter),
som ha säte i kvartalskonferensen. Deras inflytande
är dock nu mindre, än det var under metodismens
tidigare dagar. Metodistkyrkan bedrifver en storartad
missionsverksamhet, särskildt i hedniska och katolska
länder; till den yttre missionen anslås årligen öfver
1 mill. dollar. Dessutom har kyrkan en kvinnoförening
för yttre mission, som underhåller hundratals
kvinnliga missionärer samt skolor och sjukhus, till
en årlig kostnad af nära 1 mill. dollar. Om det inom
metodist-episkopal-kyrkan bildade ungdomsförbundet se
Epworthförbundet.
Metodismen i Sverige. Metodisterna i Sverige tillhöra
den stora metodist-episkopal-kyrkan och bilda inom
densamma egen årskonferens under namnet "Sveriges
konferens". Svenska metodisterna i Amerika ha fyra
egna årskonferenser samt en missionskonferens,
och i år (1912) lades därtill ännu en sådan för
verksamheten i de sydvästra staterna. Metodismen
inkom dock först till Sverige från England och
icke från Amerika. På begäran af några engelska
metodister (S. Owen m. fl.), som bosatt sig i
Stockholm, sändes 1826 en pastor Stephens från
England att tillse deras andliga behof. 1830 sändes
i hans ställe pastor G. Scott (f. 1804, d. 1874),
som snart började predika på svenska. Genom stor
begåfning och kraftfull verksamhet vann han
flera anhängare, bland hvilka särskildt märktes
den sedan så framstående K. O. Rosenius, hvilken,
sedan Scott återvändt till England, efter honom
upptog den fria religiösa verksamheten. Scott ifrade
icke för metodismen som ett kyrkligt parti, utan
för praktisk kristendom i allmänhet och särskildt
för nykterhet. I dessa sträfvanden hade han stöd af
åtskilliga den lutherska kyrkans män, medan dock hans
verksamhet illa upptogs af andra; slutligen utbröt
mot honom öppen förföljelse. Palmsöndagen 20 mars 1842
stormades hans kapell af en pöbelhop; med nöd undkom
Scott dess våldsamhet, och han lämnade kort därefter
Sverige. Kapellet (Betlehemskyrkan) öppnades ånyo
först 1851, och 1857–67 var K. O. Rosenius predikant
där. Bland de svenskar, som utvandrat till Amerika,
hade åtskilliga genom bröderna Hedströms predikningar
blifvit förmådda att omfatta metodismen. Några af
dessa besökte det gamla fosterlandet och omtalade
där sin nya öfvertygelse. Missionsstyrelsen i
amerikanska metodist-episkopal-kyrkan sände efter
en tid två svenskar från Amerika som missionärer
till Sverige: A. Cederholm 1865, till Gottland,
och J. P. Larson 1866, till Göteborg. Kort därefter
besöktes Stockholm af Albert Ericson från Amerika,
hvilken där predikade under några månader. 1867 sändes
från Amerika Victor Witting, som under en följd af år
som superintendent förestod metodisternas verksamhet
i Sverige. Han var en liflig och energisk man;
verksamheten skred kraftigt framåt, och 1868 hölls
det första regelbundna mötet af metodistpredikanter
i Sverige. Deras antal var då 7 och medlemmarnas
434. 1875 erhöllo deras ombud särskild audiens hos
konungen, hvarvid de inlämnade en petition, att
metodisternas församlingar måtte officiellt erkännas
enligt dissenterlagen samt att deras ordinerade
predikanter måtte tillåtas förrätta vigsel med
laga verkan. Dessa ansökningar biföllos af K. M:t
1876. S. å. organiserades Sveriges årskonferens,
då bestående af 53 "resepredikanter". Metodisternas
antal i Sverige hade då stigit till 5.663. Enligt
uppgift i "Methodist year book" för 1912 ha
metodisterna i Sverige nu 135 resepredikanter,
166 lokalpredikanter, 17,375 församlingsmedlemmar,
207 söndagsskolor med ett medlemskap af 19,874, 153
kyrkor och 37 predikantboställen med ett sammanlagdt
värde af 960,262 dollar (3,600,983 kronor). Enligt
samma årsbok ha de svenske metodisterna i Amerika
209 resepredikanter, 132 lokal predikanter, 18,783
församlingsmedlemmar, 226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
