Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meyer, Otto Johan Fredrik - Meyer, Ernst Ludvig Filip - Meyer, Markus - Meyer, Hendrik de - Meyer, Johann Heinrich - Meyer, Ernst Heinrich Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Polhemsmonumentet (Visby), fontän i Södertälje, Kristian
Erikssons 12 allegoriska figurer i Kiruna kyrka,
dessutom Linnémonumentet för Chicago, andra konstverk
till Kristiania, Finland, England, Tyskland och
Ryssland, Zorns statyetter, omkr. 500 byster,
däribland V. Rydberg, P. Wieselgren, P. A. Borg,
O. Lindblad, P. Wikner, A. Hazelius, P. Brahe,
N. Tessin, J. Alströmer, Linné, Bellman (Göteborg),
O. Arpi änkedrottning Josefina, Oskar II (K. slottet
och Marstrand), en mängd porträttmedaljonger
(däraf 21 för riksdagshuset) samt allehanda
konstindustriföremål. – Bland hans bröder har Vilhelm
Fredrik M., f. 1844, gjort sig känd som konstnärlig
xylograf i Stockholm.
Meyer [me’j-], Ernst Ludvig Filip, biblioteksman,
litteraturhistoriker, f. 5 mars 1854 i Stockholm,
där han 1872 aflade studentexamen, vardt 1882 filos.
doktor i Uppsala och 1888 docent i litteraturhistoria
vid universitetet därstädes. Sedan 1890 anställd
vid Uppsala universitetsbibliotek, utnämndes han
1910 till förste bibliotekarie. Utom uppsatser
och afhandlingar i tidskrifter har M. författat
Studier i den Ronsardska skolans poesi (1882),
Gustaf Rosenhane (1888) och det bibliografiska
arbetet Program utgifna vid Upsala universitet (1905
och 1908). Han har utgifvit "Svenska parnassen" (4
bd, 1888–91), "Valda stycken af svenska författare
1526–1732" (jämte A. Noreen, 1893, 2:a uppl. 1907)
m. m. och öfversatt arbeten af Poliziano, Ariosto och
Trissino (i "Världslitteraturen", utg. af H. Schück,
1902). M. har dessutom idkat ett lyckligt humoristiskt
författarskap på "studentskämtets" område.
Meyer [majer], Markus, en af Lybecks ledande män vid
tiden för Grefvefejden (se d. o.), hade varit grofsmed
i Hamburg och därefter anförare för landsknektar i
danske konungen Fredrik I:s tjänst, men hade sedermera
tagit anställning i Lybeck och där vunnit anseende
som en djärf och lyckosam krigsman. Ett präktigt,
anslående yttre, fallenhet för ståt samt ett rikt
äktenskap voro omständigheter egnade att tillvinna
honom hopens uppmärksamhet. Under Lybecks misslyckade
försök 1533 att med våld uttränga holländarna
från handeln på Östersjön nödgades M. söka hamn å
engelska kusten och fängslades där som den där gjort
sig skyldig till uppbringande af skepp, lastade med
engelska varor. Men han förstod till den grad intaga
Henrik VIII, att konungen gaf honom friheten och rika
skänker samt slog honom till riddare. I Grefvefejden
däremot, hvilken hufvudsakligen var M:s och Jürgen
Wullenwevers verk, kröntes icke M:s personliga
deltagande med framgång. Sedan han i dec. 1534
jämte Johan af Hoja begifvit sig till Skåne för att
upprätthålla lybeckarnas sak mot svenskarna och den
skånska adeln, blef han efter en fruktlös belägring af
Halmstad slagen och tillfångatagen vid Hälsingborg 13
jan. 1535. Han sattes i fängelse i Varberg, lyckades
visserligen 12 mars 1535 genom ett djärft tilltag
göra sig till herre öfver detta slott och behöll
det i sitt våld ännu efter Wullenwevers fall, men
fick förgäfves vänta på begärd hjälp från England och
Lybeck samt nödgades 27 maj 1536 af danska trupper ge
sig, hvarefter han ställdes inför en krigsrätt, dömdes
till döden och afrättades, 13 juni 1536.
(Fr. W.)
Meyer [mejer], Hendrik de, holländsk landskapsmålare,
f. omkr. 1620, d. före 1690, var verksam i Haag
och Rotterdam. Hans i gulbrun ton hållna landskap
erinra ofta om Aelbert Cuijps, med hvars signatur
säkerligen mer än ett af hans verk försetts,
för att bli mer begärliga. Icke sällan hämtade
han sina motiv från stranden vid Scheveningen,
ibland med staffage till dagskrönikan, t. ex. Karl II:s
afresa till England. Taflor af hans hand ses
bl. a. i museerna i Berlin, Haag, Amsterdam och
Hamburg. I Kurckska samlingen på Rynge fanns ett
landskap, Ryttare utanför ett värdshus (dat. 1666),
och i Rappeska samlingen i Stockholm träffas ett
Kanallandskap, med orätt tillskrifvet Aelbert Cuijp.
O. G–g.
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>