Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miguel, Maria Evaristo - Migueliter, anhängare af Miguel - Migulitan, by. Se Oaxaca - Migula, Walter - Migulinskaja (Migulinsk), kosackby i Syd-Ryssland - Mihalovitj, Edmund von - Mihail Viteazul. Se Valakiet - Mihi est propositum in taberna mori - Mihmandar, en persisk titel - Mihrab Mikrab), arab., bön-nisch - Mihtar, tital för fursten i Chitral - Miihkali. Se Arhippa - Mija, shintokapell. Se Japan - Mijass. Se Miasskij - Mijl, holl. ("mil"). Se Mil - Mijnheer, holl. Se Mynheer - Mijtens, målare. Se Mytens - Mika - Mika 1. M., Jimas son (Bibeln) - Mika 2. M. från Moreset (Bibeln) - Mikado, regeringen i Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1893 med Teresia af Löwenstein-Wertheim-Rosenberg. I
sitt första äktenskap har han två söner och en dotter,
i det andra sex döttrar och en son. Den äldste af
sönerna, Miguel (f. 22 sept. 1878), som af fadern
erhållit titeln hertig af Vizeu, äktade 1909
amerikanskan Anita Stewart (f. 1886) och har
med henne en dotter (f. 1910).
Migueliter [mige-], anhängare af troninkräktaren i Portugal Miguel (se d. o.)
Miguitlan, by. Se Oaxaca.
Migula, Walter, tysk botanist, f. 4 nov. 1863 i Zyrowa
(Schlesien), professor i botanik 1893 i Karlsruhe och
1905 vid forstakademien i Eisenach, är en framstående
deskriptiv kryptogamist. Han har författat
Characeen i Rabenhorsts Kryptogamenflora (1897),
Synopsis der europäischen Characeen (1898),
det mycket omfångsrika arbetet
Kryptogamenflora (i O. W. Thomés "Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz", sedan 1904, under utgifning),
flera bakteriologiska arbeten, främst det stora verket
System der bakterien (2 bd, 1897–1900) samt
Pflanzenbiologie (1909).
C. Lmn.
Migulinskaja (Migulinsk), kosackby (stanitsa) i Syd-Ryssland,
Donska kosackernas land, vid högra stranden af Don. 28,000 inv. (1900).
(J. F. N.)
Mihalovich [-cha’låvitj], Edmund von, slavisk
tonsättare, f. 1842 i Slavonien, erhöll sin
musikaliska bildning i Budapest, sedermera hos
Hauptmann i Leipzig och Bülow i München. Han blef
1887 direktör för musikakademien i Budapest och 1908
ministerialråd. M. hör till den nytyska riktningen
och har gjort sig bekant särskildt genom ballader för
orkester samt 4 symfonier. I operorna
Hagbarth und Signe (Dresden 1882),
Wieland der schmied och
Toldi (1898)
har han tillämpat de wagnerska principerna.
A. L.*
Mihail Viteazul. Se Valakiet.
Mihi est propositum in taberna mori. Se Meum est propositum in taberna mori.
Mihmandar (pers., af mihman, gäst, och dar, hålla),
i Persien titel på den ämbetsman, som hade till
åliggande att från rikets gränser till hufvudstaden
beledsaga främmande sändebud samt draga försorg om
deras härbärgerande och förplägande i mihmanchane
("gästhuset"). Numera motsvarar titeln i Turkiet
och Persien närmast vår "introduktör för främmande
sändebud".
K. V. Z.
Mihrab (Mikrab), arab., bön-nisch, den nisch, som
i en muhammedansk moské anger riktningen mot den
heliga staden Mekka (se Kibla). Mihrab motsvarar på
visst sätt altaret eller altarplatsen i den kristna
kyrkan, och framför densamma, med ansiktet vändt
mot Mekka, står under de offentliga bönestunderna
förebedjaren, hvars rörelser upprepas af den
bakom stående mängden. Bön-nischen afslutas,
i öfverensstämmelse med byggnadens öfriga stil,
än med ett spetsbågshvalf, än med ett rundbågs-
eller hästskohvalf (se fig.) och är ofta på det
rikaste utsirad med marmor- eller träinläggningar,
hvartill ofta komma dyrbara mattor, som dels pryda
själfva nischen, dels äro upphängda på väggarna på
ömse sidor om densamma. Det är f. ö. just dessa
mihrabnischer, som i form af portaler ofta
äro afbildade å äldre persiska väfnader.
Upk.*
![]() |
Mihrab i Alhambra vid Granada. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>