Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Milic, Jan (Johannes Militius) - Milicevic, Djakov Milan - Milieu, Pic du. Se Maladetta - Milinda (Milindra). Se Menandros - Milindapañho. Se Menandros - Milis, Milishär - Milishär. Se Milis - Milissystem. Se Milis - Milistrupper. Se Milis - Militarism, militärvälde - Military, eng., "fälttäflan" - Militello, stad i italienska Catania - Militie-afräkningskontoret. Se Generalmilitie-afräkningskontoret - Militieboställe, kam. Se Militiehemman - Militieboställskassan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egnade han sig med förnyad ifver åt botpredikan,
inrättade ett välsignelsebringande Magdalenahem, begaf
sig 1374 till påfven i Avignon för att rättfärdiga
sig mot anklagelser för kätteri, men dog där,
innan hans sak blifvit afgjord. Af hans skrifter
är boken De Antichristo den mest betydande. Se
J. Loserth, "Hus und Wiclif" (1884), och Count
Lützow, "Life and times of master J. Huss" (1909).
Hj. H-t.
Milicevic [-li;tjevitj], Djakov Milan, serbisk
historiker och etnograf, f. 1831, d. 1908, var en
tid sekreterare i undervisningsministeriet i Belgrad,
blef 1884 kanslichef där, 1886 direktör för serbiska
nationalbiblioteket och 1896 president i Serbiska
akademien. Hans förnämsta arbete är Kneževina Srbija
(Furstendömet Serbien; 1876), som innehåller ett
rikt geografiskt, historiskt och etnografiskt
material och fick en fortsättning i Kraljevina
S. (Konungariket Serbien; 1884). Stort biografiskt
värde har hans Pomenik znamenitih ljudi u srpskoga naroda
(Lefnadsteckningar af berömda serber, 1888) jämte
Dodatak (tillägg; 1901). Bland hans etnografiska och
historiska studier f. ö. märkas Pregled zadružnog
stanja srba seljaka (öfversikt af det serbiska
bondeståndets familjekommun och byalag), Život srba
seljaka (Den serbiske bondens lif) samt biografier
om furstarna Milosj och Mikael. Förutom pedagogiska
afhandlingar, intressanta reseskildringar och
memoarer (Iz svojih uspomena) författade M. värdefulla
bynoveller, hvaribland samlingarna Zimnje veceri och
Letnje veceri (Vinter- och sommarkvällar; 1879–80).
A-d J.
Milieu, Pic du [pi;k dy miljö]. Se Maladetta.
Milinda (Milindra), grekisk-indisk konung. Se Menandros.
Milindapañho. Se Menandros.
Milis (fr. milice, af lat. miltia, krigsfolk),
Milishär, sådana genom allmän värnplikt
uppsatta trupper, milistrupper, som icke erhålla en
fullständig, utan endast en nödtorftig utbildning
för kriget. En härordning säges vara grundad på
milissystemet, när i fredstid ingen året om bestående
här finnes, utan fältarmén utgöres endast af trupper,
som uppbådas vid mobilisering. Milissystemets
fördelar som härordningssystem kunna sägas vara
att – i likhet med hvad förhållandet är vid
kadersystemet (se Härordning), men i motsats till
det vid yrkessystemet – alla statens medborgare
enligt detsamma äro skyldiga att i händelse af behof
gripa till vapen för fäderneslandets värnande, att
de korta öfningarna ej ingripa särdeles störande
i de värnpliktiges borgerliga sysselsättningar, att
systemet förmår uppställa den jämförelsevis talrikaste
hären, att freds- och krigsorganisationerna kunna
göras i det närmaste lika, att mobiliseringen, om den
är väl ordnad, kan ske hastigt samt att härordningen
i fredstid är jämförelsevis billig. Gentemot dessa
fördelar stå olägenheterna af att (det värnpliktiga)
befälet, såsom icke varande militära yrkesmän, med
afseende på truppens utbildning och ledning samt
de materiella krigsmedlens användande m. m. är
underlägset andra härordningars, i ständig
militärtjänstgöring varande yrkesbefäl samt att
truppen i krigsduglighet måste stå tillbaka – mera
ju ofullständigare utbildningen är –
för yrkes- och kaderhärens fullständigt
utbildade trupper. På grund af de brister, som
sålunda vidlåda milissystemet, har detsamma icke
kommit till någon allmännare användning. Af de
europeiska staterna ha egentligen endast Schweiz,
Norge och Montenegro lagt milissystemet till grund
för sin härordning. Dessa länder torde till följd
af sin naturbeskaffenhet, som i hög grad gynnar
försvaret, ha mindre behof än andra af en fullt
operationsduglig och slagfärdig fälthär. Inom flera
arméer finnas dock, jämte fullständigt utbildade
trupper, milistrupper, fastän härordningen hvilar
på yrkes- eller kadersystemet. Så är förhållandet
t. ex. i Storbritannien, där "specialreserven" och
"territorialarmén" utgöras af milistrupper, i Danmark,
där större delen af de värnpliktige på grund af den
korta utbildningstiden kan jämställas med milis, i
Nederländerna, där större delen af den för hemlandets
försvar afsedda "milisen" åtminstone hittills –
en ökning af utbildningstiden är dock förestående –
icke erhållit fullständig utbildning, i Serbien,
där närmare 2/3 af aktiva arméns styrka öfvas endast
en kortare tid, samt i Sverige, hvars på grund af
kadersystemet organiserade armé företer en blandning
af fullständigt utbildade trupper (volontärerna) och
milistrupper (de värnpliktige). – I Belgien benämnes
den del af armén, som utskrifves bland de värnpliktige
för att fullständiga fredsstyrkan, "milisen", fastän
densamma erhåller fullständig utbildning. Inom vissa
arméer, såsom den italienska, den rumänska och den
serbiska, benämnas 2:a och 3:e (eller endast 3:e)
uppbådet "milisen", motsvarande landtvärnet och
landstormen inom tyska armén samt beväringens 2:a
uppbåd och landstormen inom den svenska.
H. J-dt,
Milishär. Se Milis.
Milissystem. Se Milis.
Milistrupper. Se Milis.
Militarism (fr. militarisme), militärvälde,
"sabelvälde", främjande af krigarståndets anspråk och
krigsväsendets kraf på bekostnad af andra klasser och
samhällsintressen. – Militarist, anhängare
af militarismen. – Militaristisk, som
härrör från eller hyllar militarism.
Military [mWitori], eng., "fälttäflan", den vanliga
internationella benämningen på en militär ridtäflan,
omfattande flera prof. I allmänhet utgöras dessa af
distansridt, prishoppning och ridning i terräng. Under
olympiska spelen i Sverige 1912 omfattade profven
äfven enskild ridning öfver steeple-chase-bana och
prisridning.
H. J-dt.
Militello [-la], stad i italienska prov. Catania
(Sicilien), s. v. om Catania. 11,438 inv. (1901).
Vinodling, handel med siden, sydfrukter etc.
J. F. N.
Militie-afräkningskontoret [-li’tsie-]. Se
Generalmilitie-afräkningskontoret.
Militieboställe [-11’tsie-], kam. Se Militiehemman.
Militieboställskassan [-li’tsie-], en numera upphörd,
under Arméförvaltningen ställd, af statsmedel
(spannmål, arrenden, vakansafgifter) bildad fond,
hvars ändamål var att bekosta uppbyggande och
underhåll af karaktärshusen å arméns bostadsboställen
(se Boställen) samt att utge inkvarteringsersättning
åt innehafvare af sådana boställen, å hvilka
karaktärshus ej vore uppförda. Sedan militieboställena
öfverlämnats till statsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
