Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modus vivendi, lat. ("sätt att lefva") - Modyl, Modul - Modyl 1. Bygnk. - Modyl 2. Mat. - Modyl 3. förr i matematiken o fysiken - Moe, Niels Green - Moe - Moe 1. Jörgen Engebretsen M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Modus vivendi, lat. (eg. "sätt att lefva"),
betecknar företrädesvis en provisorisk anordning
af svåra och invecklade förhållanden i det mänskliga
lifvet, hvilken väl ej afser en slutlig,
tillfredsställande lösning af förvecklingarna,
men likväl för tillfället kan bringa dem i det skick,
att de, innan denna, slutliga lösning kan åstadkommas,
ej verka för mycket störande i lifvets normala gång. –
"Modus vivendi" betecknar äfven interimistisk
anordning i allmänhet; villkor för stillestånd i
tvister och stridigheter; sätt att åstadkomma fredlig
samverkan mellan stridande eller tvistande parter,
utan att någondera behöfver uppge sina anspråk.
L. H. Å.*
Modyl, Modul (fr. module, af lat. modulus, eg. litet
mått). 1. Bygnk., det mått, hvilket användes som
enhet vid beräkningen af förhållandet mellan de
olika delarna af ett byggnadsverk. Med ledning af
den romerske arkitekten Vitruvius använde sålunda
de senare renässansarkitekterna, t. ex. Vignola,
kolonnens halfva nedre diameter som modyl, eller
funno de modylen genom att med vissa tal dela
kolonnordningens höjd. Hvarje modyl delades i
ett visst antal (12, 18, 30) partes l. minuter.
I den doriska ordningen utgjorde modylen 1/20 af
höjden. (Kolonnen själf räknade 16 mod., af hvilka
kommo på basen 1, på skaftet 14 och på kapitälet 1;
bjälklaget räknade 4, af hvilka på arkitraven 1,
på frisen 1 1/2 och på kranslisten 1 1/2; hela höjden
således 20.) På liknande sätt beräknades måtten
för de andra kolonnordningarna. Modylen för den
s. k. toskanska ordningen fanns genom höjdens
delning med 17 1/2, för den joniska med 22 1/2, för
den korintiska eller kompositaordningen med 25,
o. s. v. Äfven i medeltidens byggnadskonst gällde ett
likartadt beräkningssätt. Modylen för grundplanen
i en gotisk kyrka utgjordes t. ex. af halfva sidan
af midtkvadraten.
2. Mat. a) Med modylen för en komplex storhet
a + bi förstås uttrycket Va2 -f- b2. Är den komplexa
storheten satt under formen r(cos O 4- i sin O),
är modylen just r. För en positiv reell storhet
sammanfaller modylen med storheten själf, för en
negativ reell storhet åter med storhetens numeriska
värde. Liktydigt med modyl begagnas uttrycket
absolut värde; tecknet är mod x eller |#|, om x är
den komplexa storheten, b) Med modylen för en numerisk
kongruens förstås det tal, med hänsyn till hvilket de
båda lederna äro kongruenta (se Kongruenta tal). Så
utmärker t. ex. 9^5 (mod 4), att 9 och 5, dividerade
med modylen 4, gifva samma rest (nämligen 1).
c) Med modylen för ett logaritmsystem med basen
a förstås -7-i–––» d. v. s. det tal, hvarmed alla
naturliga logaritmer böra multipliceras för att
ge motsvarande logaritmer i a-systemet. I vanliga
logaritmsystemet är modylen 0,43429448 ...
d) Inom teorien för de elliptiska funktionerna
förstås med modyl en viss konstant, som för teorien
är af väsentlig betydelse. Om integralen är framställd
under formen / -,––––-,7–––––,
så är k just modylen. Den spelar särskildt en viktig
roll genom de s. k. modularekvationerna, med
hvilkas tillhjälp lösningen af 5:e gradens ekvationer
möjliggöres.
3. En benämning, som förr användts mer än nu vid
flera tillfällen inom mekaniken och fysiken för att
numeriskt uttrycka olika ämnens egenskaper i vissa
hänseenden. I synnerhet användes den i fråga om
kroppars spänstighet och styrka. I st. f. bärmodyl
l. bärighetsmodyl användas numera termerna
elasticitetsgräns och proportionalitetsgräns. – I
flera fall brukar man ordet modyl i samma betydelse
som koefficient.
1. Upk (I. G. C.) 2. (I. F.) 3. G. R. D.*
Moe [mw], Niels Green, norsk trädgårdsmästare,
entomolog, f. 1812 i Modums härad (Buskeruds amt),
d. 1892 på Töien i Kristiania som föreståndare
för universitetets botaniska trädgård. Han var
en skarpsynt och nitisk vetenskaplig samlare
och gjorde öfverallt en rik skörd, ofta af
dittills okända växt- och insektarter. En rad
sådana har fått namn efter honom. M. författade
åtskilliga botaniska läroböcker och afhandlingar.
K. V. H.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
