Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 799-800 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moffat, Robert - Mogadischo, Makdischu, hufvudstad i italienska Somalilandet, Afrika - Mogador, handelsplats i Marokko - Mogadorgummi. Se Marokkogummi - Mogata, socken i Östergötlands län - Mogen, fjällgård i Telemarken, Norge - Mogenhetspröfning, Mogenhetsexamen). Se Examen och Studentexamen - Mogenssön, Mikkel - Moggalana - Moggalana 1. Ceylonsk lexikgraf - Moggalana 2. Ceylonsk grammatiker (Moggalayana) - Moggalayana. - Mogigrafi. Se Skrifvarsjuka - Mogila (Mohyla), Peter - Mogilali, svårighet att tala - Mogilev. Se Mohilev - Mogistan, persiskt kustlandskap - Mogk, Eugen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Moffat [må;fot], Robert, skotsk missionär, f. 1795,
d. 1883, sändes 1816 af Londons missionssällskap till
Syd-Afrika och vistades först ett år i Namalandet, men
bosatte sig sedan i Kuruman bland betsjuanerna, där
han verkade som missionär till 1870, då han återvände
till i sitt fädernesland. Från sin station gjorde han
täta resor till angränsande trakter, norr ut ända till
Matebeles rike, samt meddelade sina erfarenheter till
Geographical society och i sitt arbete Missionary
labours and scenes in South Africa (1842). M. lyckades
förvandla en hord blodtörstiga vildar till ett
civiliseradt folk med eget skriftspråk, till hvilket
han med egen hand öfversatte hela bibeln. Det var
till stor del M:s förtjänst, att hans måg Livingstones
verksamhet tog den riktning, som den gjorde. Se biogr.
öfver M. af hans son (1885; 12:e uppl. 1904).

Mogadischo [mågadi’skå], Makdischu,
it. Mogadisciu [mågadi;jo], hufvudstad i italienska
Somalilandet (Somalia), vid Afrikas östra kust (2°
n. br.). Omkr. 10,000 inv. Betydlig tillverkning af
bomullstyg, som är omtyckt i det inre Afrika. En
stor station för trådlös telegrafi är nyss byggd.
J. F. N.

Mogador [mågadår; arab. Sueïra, berber. Tasurt],
hamn- och handelsplats på Marokkos västkust (31° 50’
n. br.), ligger 210 km. v. om hufvudstaden Marokko,
på en flack, sandig och ofruktbar kust och har
en af flera öar skyddad hamn, som dock är ytterst
farlig under sydvästvindar. Omkr. 15,000 inv. Staden
är ovanligt regelbunden och har goda, med kanoner
besatta vallar, med torn och bastioner, snygga och
breda gator samt vattenledning. Den består af en
inre del (Kasba) och en yttre, som äfven innesluter
judekvarteret (Mellah) med 8,000 inv. Industrien
omfattar tillverkning af marokäng, läder och varor
af drifven koppar. Den tämligen betydande handeln på
England, Frankrike och Tyskland består i utförsel af
get-, ox- och fårskinn, mandlar, vax, olivolja och
gummi samt i införsel af bomullsvaror, socker, te,
stålvaror m. m., mest från Frankrike och England. Hela
utförselns värde steg 1910 till 277,400 pd st. och
införseln till 287,400 pd. Staden anlades 1760 af
sultan Mulei Sidi Muhammed genom franske ingenjören
Cornat och kallades Sueïra, hvaremot portugiserna
uppkallade den efter helgonet Sidi Mogadul, hvars
graf ligger något s. om staden. Under konflikten
med Abd el-Kader i aug. 1848 bombarderades M. af
en fransk eskader och intogs sedan af en landsatt
styrka, men återgafs efter fredsslutet till Marokko.
J. F. N. L. W:son M.

Mogadorgummi. Se Marokkogummi.

Mogata, socken i Östergötlands län, Hammarkinds härad.
7,983 har. 1,270 inv. (1911). M. bildar med Börrum ett
konsistoriellt pastorat i Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt.

Mogen, fjällgård med turistkvarter, 875 m. ö. h.,
i Kvennas dalgång 11 km. från Bandakvand i Raulands
härad, västra Telemarken, Bratsbergs amt, Norge.
K. V. H.

Mogenhetspröfning (Mogenhetsexamen). Se Examen och
Studentexamen.

Mogenssön, Mikkel, norsk skald f. 1590, d. 1654,
rektor i Trondhjem, sedan 1618 präst i Nærö i
Namdalen, Nordre Trondhjems amt. I klagodikten
Threnologia numdalensis eller Numdal Tenck
derpaa (1627) besjöng han en stor sjöolycka,
som inträffade i Namdalen 1625. Dikten är den
äldsta skildringen från det nordanfjällska Norge.
K. V. H.

Moggalana (sanskr. Maudgalyayna). 1. En ceylonsk
lexikograf, förf. till den mest kända inhemska
paliordboken, Abhidhanappadipika (benämningarnas,
ordens lampa). Hans tid förlägges till 1200-talet
e. Kr. – 2. (Moggalayana), ceylonsk
grammatiker, upphofsman till en af de tre
grammatiska hufvudskolor, som i grammatiska och
lexikaliska arbeten bearbetat och systematiserat
palispråket, hvarpå de sydliga buddisternas heliga
skrifter äro affattade. Hans tid faller i andra
hälften af 1200-talet. Hans förnämsta arbete kallas
Moggalanavyakarana (Moggalanas grammatik), omfattande
grammatik och kommentar. Jfr O. Franke, "Geschichte
und kritik der einheimischen Paligrammatik und
lexicographie" (1902).
K. F. J.

Moggalayana. Se Moggaläna 2.

Mogigrafi (af grek. mogis, med möda, och grafein,
skrifva). Se Skrifvarsjuka.

Mogila (Mohyla), Peter, rysk andlig, f. 1597, d. 1646,
son af en moldavisk vojevod, fick sin bildning
i Lemberg och Paris, tjänade i polska armén, men
öfvergick sedermera till andliga ståndet. 1627 blef
han arkimandrit i Petjerska klostret i Kiev, skickades
1632 till Warschau för att i riksdagen försvara den
ortodoxa kyrkans privilegier och utnämndes af konungen
till metropolit i Kiev. M. inlade stora förtjänster
föi att höja bildningen i sydvästra Ryssland (som
då lydde under polskt välde) och genom sitt försvar
för den ortodoxa tron mot den katolska unionen. Han
reviderade och utgaf handboken (Sluzjebnik)
och sångboken (Euchologion) och hans katekes,
Pravoslavnoe ispovedanie very (tr. 1662 i Amsterdam
på grekiska), anses för en klassisk framställning af
den grekisk-ortodoxa dogmatiken. Hans stridsskrift mot
"unionen", Lithos (Stenen), utgafs under pseudonymen
Eusebius Pimin (1644; på polska). M. återupprättade
(1631) den förfallna klosterskolan, som senare
utvecklade sig till Kievska akademien, Rysslands
första högre läroverk. Till denna skola testamenterade
han äfven sin förmögenhet. Hans memoarer utgåfvos
1861–62 i Kievska stiftstidningen. Utförlig
biografi öfver M. af Golubev.
Lll. (A-d J.)

Mogilali (af grek. mogis, med möda, och lalein,
prata, "lalla"), svårighet att tala, hvarvid
endast uttalandet af vissa ljud är omöjligt.
I. H.

Mogilev. Se Mohilev.

Mogistan, persiskt kustlandskap vid Ormus-sundet,
hörande till prov. Fars.
(J. F. N.)

Mogk, Eugen, tysk filolog, f. 1854, filos. doktor
1879, docent vid Leipzigs universitet 1888, är sedan
1893 e. o. professor i nordiska språk och litteratur
där. M., som förnämligast sysslar med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>