Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molbech - Molbech 1. Kristian M. - Molbech 2. Kristian Knud Frederik M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteraturhistoriens område höra Joh. Ewalds
levnet (1831), Forelæsninger over den danske
poesie (1831–32) med tillhörande Studier over
Oehlenschlägers poesie (1850), Arrebo og Bording
(1851) och Schack Staffeldts levnet (s. å.) Därjämte
utgaf han "Dansk poetisk anthologie" (1830–40,
ofullb.), med inledningar om där representerade
skalder, och en serie äldre språkminnesmärken:
"Den danske riimkrönike" (1825), "Henrik
Harpestrengs lægebog" (1826), "Den ældste danske
bibeloversættelse" (1828) och "Herr Michaels tre
danske rimværker" (1836). Hit må också räknas
"Holbergs comedier" (I, 1843), innehållande de
äldsta, med anmärkningar. Mest betydande äro
M:s språkliga arbeten. 1811 utgaf han en liten
afhandling om danska dialekter och uppmanade personer
att insamla dialektord. 1813 offentliggjorde han
en Dansk haand-ordbog, hvarjämte han utarbetade
några bokstäfver till Videnskabernes selskabs stora
ordbok och under en lång följd af år var medlem af
dess för ordboken tillsatta stora kommission. 1833
utkom M:s Dansk ordbog (2 bd; 2:a uppl. 1859), som
fyllde ett verkligt behof. Kort därefter utkom hans
Dansk dialectlexicon (1833–41) samt senare Dansk
glossarium, eller ordbog över forældede danske
ord (1853–57) och Danske ordsprog, tankesprog og
riimsprog (1850). M. skref äfven många anmälningar
af historiska och estetiska skrifter, de flesta
intagna i de två tidskrifter han utgaf, "Athene"
(1815–17) och "Nordisk tidsskrift for historie,
literatur og kunst" (1827–36), sedermera samlade
i Blandede smaaskrifter (2 bd, 1834–36; ny saml.,
4 bd, 1853–56). Som kritiker var M. skarp, icke
sällan bitter och orättvis, och samma lust, som dref
honom att ständigt deltaga i litterära fejder, förde
honom på äldre dagar in i den politiska diskussionen.
I en mängd tidningsartiklar och broschyrer försvarade
han Kristian VIII, helstaten och den konservativa
ståndpunkten mot de nationalliberale, och särskildt
polemiserade han mot "den skandinaviska enhetstanken"
(1857) i dennas politiska skepnad, under det att
han, liksom P. Hjort, lifligt intresserade sig för
en andlig förbindelse mellan nordens folk. M:s
svenska intryck återges i hans reseskildringar
Breve fra Sverrige i aaret 1812 (1814–17, 3 bd;
"Resa i Sverige 1812 och 1813", 1:a del., 1815;
äfven tillägget till 3:e delen är öfv. på svenska
af Gravallius under titeln "Kort öfversigt af de
serskildte epokerna i Svenska Nationalliteraturens
historia", 1817) och Lund, Upsala og Stockholm i
sommeren 1842 (1844). Som bevis på M:s outtröttliga
flit och mångsidiga författarverksamhet må ytterligare
nämnas hans på sin tid mycket lästa Julegave for
börn (3 årg., 1837–39), Dansk læsebog (1832; 9:e
uppl. 1862) och Udvalgte eventyr og fortællinger
(1843; 4:e uppl. 1882). M. har vidare förtjänsten
att ha stiftat Den danske historiske forening (1839;
han var dess sekreterare under de första tretton
åren) och Det holbergske samfund (1842), hvars
ledning dock snart öfvergick i andra händer. Som
bibliotekarie visade M. mycken insikt och duglighet,
men ringa tillmötesgående mot besökande. Hans sinne
var på det hela taget tungt och föga öppet för dem,
som stodo utanför hans närmaste krets. – M. besökte
Sverige första gången 1812, då han hade uppdrag
att spionera här för danska regeringens räkning,
liksom språkforskaren prof. Nyerup. Emellertid kom han
i nära och vänskaplig beröring med en mängd svenskar
(Hammarsköld, Atterbom m. fl.) och började redan då
det insiktsfulla och outtröttliga arbete på att göra
Sverige och den svenska kulturen kända i Danmark, som
sätter honom i allra främsta ledet af de utlänningar,
som verkat i denna riktning. – M:s brefväxling
med Kamma Rahbek utgafs 1883, hans brefväxling med
Grundtvig 1888 och hans bref till hans son 1908. Se
J. Ekedahl, "Molbech den äldre och Sverige" (1906)
och L. Weibull i "Tidskrift för Skåneland", II. – M:s
maka, Johanne Christine M., född Langberg, f. 1800,
d. 1879, förde liksom sin make åtskillig korrespondens
med svenskar; biskop Reuterdahls bref till henne äro
utg. i urval i "Samlaren", XXV (1904).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
