- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
939-940

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monopsykism, filos. - Monopteros, bygnk. (se Lysikrates och Korag) - Monoptoton, gramm. - Monosexuell, bot., enkönad - Monosjön, sjö i Kalifornien - Monospermisk, bot., enfröig - Monostomum, en parasit af sugmaskarnas ordning - Monosulfopersyra l. Caroa syra, kem. - Monosyllabiska språk, Enstafviga språk, Isolerande språk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Monopsykism (af grek. monos, en, en enda, och
psyche, själ), filos., den åsikt, som antager,
att alla individuella själar äro modifikationer
af en enda universell själ, världssjälen. Under
medeltiden utvecklades en sådan åsikt af Averroës;
då den konsekvent ledde till ett förnekande af
den individuella odödligheten, blef den flera
gånger af kyrkan förbjuden. Liknande åsikter
ha i nyare tid framställts af Fechner m. fl.
S-e.

Monopteros (grek., af monos, en, och pteron,
vinge, flygel), bygnk., en af kolonner buren, åt alla
sidor öppen antik rundbyggnad. Exempel härpå är det
s. k. Lysikratesmonumentet i Aten (se Lysikrates och
Korag med fig.).
Upk.*

Monoptoton, gramm., ord med samma form i alla kasus.

Monosexuell (af grek. monos, en, och lat. sexus,
kön), bot., enkönad (se d. o.).

Monosjön [mål^nåu-], en i Great basin i östra
Kalifornien på 2,051 m. höjd belägen märklig sjö
med en areal af 226 kvkm., mellan ökenområdet
i ö. och Sierra Nevadas skogbevuxna berg i
v. Med afseende på strändernas ödslighet kan
sjön ställas i jämbredd med Döda hafvet. Vattnet
innehåller öfver 5 proc. fasta ämnen, hvaraf 1,822
proc. klornatrium, 1,007 proc. svafvelsyradt natron
och 1,949 proc. kolsyradt natron, och eger till följd
af denna salthalt hvarken fiskar eller mollusker,
endast oerhörda mängder ostrakoder och flyglarver, som
vissa årstider ditlocka tusentals vattenfåglar. Hela
omgifningen är af vulkanisk natur, på många ställen
sprudla heta källor, och på en ö i sjön arbetar
en fumarol. Sjön, hvars forna strandlinjer synas
omkr. 207 m. öfver den nuv. ytan, saknade äfven under
sitt högsta vattenstånd aflopp. Under kvartärtiden
hade sjön en areal af mer än 800 kvkm. S. om sjön
ligga den slocknade vulkanen Monokratern
och i v. det 3,282 m. höga Monopasset,
som öfver Sierra Nevada leder till Yosemite-dalen.
(J. F. N.)

Monospermisk (af grek. monos, en, och sperma,
frö), bot., enfröig.

Monostomum, en parasit af trematodernas,
sugmaskarnas, ordning och nära besläktad med Distomum
(se d. o.), men med mindre utvecklade sugvårtor. En
art, M. lentis, är några gånger anträffad i ögats
kristallins hos människan. Enligt nyare forskare
är Monostomum måhända ej något annat än en ung
lefvermask (Distomum hepaticum), som i blodströmmen
förts till ögat.
L-e.

Monosulfopersyra l. Caros syra, kem., utgör
hufvudbeståndsdelen i Caros reagens, som
framställes genom blandning af en 5-procentig
vätesuperoxidlösning med den femdubbla mängden
kall koncentrerad svafvelsyra eller genom
upplösning af persulfater (se d. o.) i koncentrerad
svafvelsyra. Den bildas äfven vid elektrolys af stark
svafvelsyra. Karakteristisk för monosulfopersyran
äro dess starka oxidationsverkningar; den förmår
t. ex. öfverföra anilin till nitroso- och nitrobensol
och aceton till en kristalliserande superoxid. Enligt
Baeyer och Villiger (1901) samt Willstätter (1909)
tillkommer syran följande konstitutionsformel
H. E.
illustration placeholder


Monosyllabiska språk (af grek. monosyllabos,
enstafvig), Enstafviga språk, Isolerande språk, sådana
språk, hvilkas ordmaterial består endast af enstafviga
element eller rötter. Dessa språks s. k. rötter
äro i och för sig fullständiga beteckningar, som ej
kunna uppdelas i olika beståndsdelar, af hvilka en
kunde betyda ett, en annan något annat, eller den ena
delen t. ex. kunde ha en viss grundbetydelse, under
det den andra uttryckte något slags modifikation
eller förhållande, hvilket senare ju är händelsen
i de s. k. flekterande språken (jfr man, mannen,
mannens
o. s. v.). De monosyllabiska språken
sakna all möjlighet till formell åtskillnad,
böjning, afledning o. s. v.; hvart och ett af
stamorden är ett själfständigt tecken för sig och
oföränderligt, hvarför dessa språk ock fått namnet
isolerande. Dessa språks s. k. rötter äro ej,
såsom i den indoeuropeiska språkstammen, endast
en produkt af vetenskaplig analys, d. v. s. utan
hvarje själfständig tillvaro. I sin enstafviga form
användas de för att uttrycka tankar i satser och
äro sålunda själfständiga ord eller, rättare,
en komplex af rotord, på olika sätt sinsemellan
kombinerade, angifvande åtskillnad i betydelse
och därmed äfven i förhållande. De monosyllabiska
språkens grammatik är sålunda blott en lära om
satsbyggnaden, syntax. De sakna all formell skillnad
mellan ordklasser (såsom subst., adj. och verb),
äfvensom mellan andra kategorier, såsom subjekt och
predikat. En skillnad finnes endast i elementens
betydelse, och denna framgår endast af det sätt,
hvarpå rotorden äro förenade till en grupp eller
sats. Dylika betydelsekategorier framställas endast
genom lösa sammansättningar, genom vissa partikel-
eller hjälpord samt genom olika ställning i satsen. Om
vi i svenskan skulle uttrycka t. ex. genit. med sin,
så att mannen sin häst vore lika med mannens häst,
så vore detta uttryckt på de isolerande språkens
sätt (de lågtyska dialekterna ega just ett dylikt
uttryckssätt, t. ex. min vader sin hus, min faders
hus). – De monosyllabiska språken förenas vanligen
från genealogisk synpunkt till en stam, hvars
olika språk man anser sinsemellan besläktade. Denna
stams språk kan från rent morfologisk(-psykologisk)
synpunkt indelas i två klasser, a) Sådana språk,
som icke på något sätt åtskilja grammatiska
kategorier. Begreppsförhållandena uttryckas endast
medelst sammanställning af ord, så att de på visst
sätt modifiera hvarandra. En ungefärlig bild af deras
sätt att uttrycka ett förhållande skulle man få, om
man i st. f. mannens bok skulle säga ungefär bok man
egendom
eller i st. f. hunden biter barnet ungefär
hund bett barn smärta. Dessa språk talas i Bortre
Indien. De förnämsta äro annamesernas, mons
(mon-annamitiska språk), kambodjanernas samt
de möjligen invandrade burmanernas (från Tibet) och
siamesernas (från Kina). Somliga af Bortre Indiens
språk stå på öfvergången till de agglutinerande,
i det de begagna vissa formord för att uttrycka
t. ex. rumskasus och vissa till afledningar gränsande
sammansättningar, t. ex. tsah, äta, men a-tsah, mat,
o, s. v., som fallet är i burmanskan. Samma är också
förhållandet i khasia språket. På gränsen till
dessa språk stå tibetanskan och vissa språkområden
i Himalaya, hvilka visa större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free