Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morgan, Jacques Jean Marie de - Morgana. Se Fata morgana - Morganatiskt äktenskap, jur. - Morgans hjul. Se Hjulskoflar - Morgantown, stad i staten West Virginia - Morgarten, bergssluttning i schweiziska Zug - Morgedal, dalkjusa i Norge - Morgen, ty. ett fältmått, ungefär 36ar - Morgenbladet, Norsk tidning - Morgenbladet, Dansk tidning - Morgenstern, Christian - Morgenstern, Lina, född Bauer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro de arkeologiska gräfningarna i Susa 1897–99,
publicerade i serien "Délégation en Perse" (1900–02,
4 dlr, d. I af M. G. Jéquier och G. Lampre; dlr II–IV
omfatta kilskriftstexter, hvaribland Hammurabis lagar,
se d. o.). Fynden från dessa gräfningar förvaras
i Louvre.
Br Sr.
Morgana. Se Fata morgana.
Morganatiskt äktenskap (mlat. matrimonium ad
morganaticam), jur., äktenskap mellan en manlig medlem
af ett suveränt hus eller af den tyska högadeln
och en kvinna af lägre börd (se Jämbördig), vid
hvars ingående kvinnan och de blifvande barnen genom
särskildt aftal uteslutas från delaktighet i mannens
stånd och villkor samt allenast erhålla anspråk på en
begränsad del af hans förmögenhet, hvilken utfästs som
morgongåfva (morganatica). I motsats till konkubinatet
(se Konkubin) räknas i kyrkligt hänseende
det morganatiska äktenskapet som ett fullgiltigt
äktenskap. Bruket att vid vigsel till ett morganatiskt
äktenskap mannen räcker vänstra handen åt bruden har
gifvit anledning till benämningen äktenskap till
vänster (ty. ehe zur linken hand). Ifrågavarande
äktenskap ha förekommit ända sedan medeltiden, i
Italien någon gång benämnda matrimonia lege salica
(på grund af därvid tillämpade frankiska – saliska –
rättsregler), i Tyskland äfven mellan män af lågadeln
och ofrälse kvinnor; exempel finnas t. o. m. på
morganatiska äktenskap, ingångna som tvegiften (se bd
VIII, sp. 214). I nyare tid har användningen blifvit
begränsad, i enlighet med hvad ofvan sagts; dock
förekomma äfven motsvarigheter till de morganatiska
äktenskapen, då en kvinna af furstlig börd, utan att
afstå från sin däraf följande ställning, gifter sig
med en henne ej jämbördig man. För svensk rätt ha
morganatiska äktenskap städse varit okända. Bekanta
utländska exempel på morganatiska äktenskap i nyare
tid äro danske konungen Fredrik VII:s äktenskap med
Louise Rasmussen (grefvinnan Danner) 1850, ryske
kejsaren Alexander II:s med Jekaterina Dolgorukova
1880 och österrikiske ärkehertigen Frans Ferdinands
med Sofia Chotek (furstinna af Hohenberg) 1900
(se bd I, sp. 532, och bd VIII, sp. 1182 och 1287).
(C. G. Bj.)
Morgans hjul. Se Hjulskoflar.
Morgantown [må^antälm], stad i nordamerikanska staten
West Virginia vid floden Monongahela. Omkr. 12,000
inv. Statsuniversitet, bildadt genom förening 1867 af
Monongalia academy (1814) och Woodburn female seminary
(1858), med 71 lärare och 1,422 stud. 1910. M. blef
stad 1905.
Wbg.
Morgarten [mår-], bergssluttning i schweiziska
kantonen Zug, s. ö. om Egerisjön, på vägen till
Schwyz, bekant genom de edsförbundnes (uppbåd från
kant. Schwyz, Uri och Unterwalden) första seger
öfver österrikarna, 15 nov. 1315. De förre räknade
icke mera än 1,350 man; de senares styrka uppgick
till 9,000 man och fördes af hertig Leopold af
Österrike. Segern befordrade i väsentlig mån den
schweiziska resningen. Vid södra ändan af sjön är
till minne af segern ett kapell uppfördt, och på 3:e
sönd. i sept., Edsförbundets bönedag och nationella
högtidsdag, firas minnet af segern i hela Schweiz. –
2 maj 1798 besegrade Schwyz’ inv. en fransk kår vid M.
(J. F. N.)
Morgedal, dalkjusa med branta bergväggar i
Kviteseids härad, Bratsbergs amt, Norge. 326
inv. (1910). Genom M. leder en af Telemarkens
af turister lifligt trafikerade landsvägar från
Hiterdal i ö. öfver Siljord till Vinje och Haukeli
i v.
K. V. H.
Morgen [må’r-], ty. (eg. morgon), ett förr i Tyskland
brukligt fältmått, urspr. betecknande ett så pass
stort stycke mark, som på en morgon (d. v. s. en half
dag) kunde plöjas eller afmejas af en man. Enligt
lag var det i Baden = 36 ar, i Bajern = 34,07 ar,
i Preussen = 25,5 ar, i Sachsen = 27,67 ar och i
Württemberg = 31,5 ar.
Morgenbladet, en af Norges mest inflytelserika
politiska tidningar, organ för de konservativa
intressena, uppsatt 1 jan. 1819. 1831–57 redigerades
tidningen af den initiativrike politikern
A. B. Stabell, som snabbt skaffade den inflytande
som organ för den framåtsträfvande borgarklassens,
af östlandets jordbrukare understödda opposition. 1857
aflöstes Stabell som chefredaktör af den talangfulle
K. F. G. Friele (se d. o.), som gaf M. en under
hela hans styrelsetid konsekvent bevarad, strängt
konservativ hållning. Denna beredde M. ett i
norska pressens annaler enastående inflytande,
i hufvudstaden närmast som näringsidkarnas, i
det öfriga landet som ämbetsmännens allsmäktiga
organ. "M. behärskade högern", sade man "och
Friele behärskade M." Och liksom M. på hans tid var
unionskonungadömets var det därjämte skandinavismens
organ. Friele drog sig tillbaka från sin post med
utgången af 1893 och fick till efterträdare sin
mångårige medarbetare, juris kandidaten N. Vogt (se
d. o.), som häfdat M:s konservativa traditioner,
på samma gång han politiskt och socialt ledt det
in på nya banor i öfverensstämmelse med samtidens
starkare och rikare utveckling. Sedan 1885 har
det ständigt till innehåll och omfång växande
bladet utkommit 2 ggr dagligen. Förlagsrätten
öfvergick 1902 till ett aktiebolag.
K. V. H.
Morgenbladet, dansk daglig tidning, uppsattes 1873
i Köpenhamn som Förenade vänsterns (se Danmark,
sp. 1300) hufvudorgan. Dess redaktör var till 1880
juris kand. N. J. Larsen. Efter Förenade vänsterns
splittring var M. 1878–83 organ för Radikala vänstern
samt utgafs 1881–83 af K. Berg, E. Brandes och
V. Hörup, med den sistnämnde som redaktör. Efter
Hörups aflägsnande var M. 1884–87 organ för Danska
vänstern och därefter för Förhandlande vänstern
(under V. Sechers redaktion), tills tidningen i
sept. 1892 aflöstes af "Dannebrog’’ (se d. o.).
E. Ebg.
Morgenstern [mången-], Christian, tysk målare,
f. 1805 i Hamburg, d. 1867 i München. Hans
framställningar af nordtysk natur – målade,
tecknade eller etsade – från 1820-talet utmärkas
för en hög grad af naiv omedelbarhet och intimitet
i naturkänslan, för friskhet och frihet från tidens
härskande doktriner. 1829 reste han i Norge, vistades
därefter vid akademien i Köpenhamn och slog sig i
början af 1830-talet ner i München, där han snart
började skildra bajersk natur. Han var det tyska
stämningsmåleriets fader och representerar i Tyskland
samma sträfvan som Fontainebleauskolan i Frankrike.
M. är bäst representerad i Hamburgs Kunsthalle och
med tre landskap i Nya pinakoteket i München.
G-g N.
Morgenstern [må’rgen-], Lina, född Bauer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
