Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1121-1122 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morland, George - Morlanda - Morlanda 1. Socken i Göteborgs och Bohus län - Morlanda 2. Sätesgård i M. 1. - Morlanwelz, kommun i belgiska Hainaut - Morley, stad i engelska York - Morley, Thomas - Morley, Samuel - Morley, Henry

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstnär, som dock missbrukade sin talang till
pornografiska illustrationer). Äfven G. M:s moder
Maria M. utställde målningar i akademien. – M. var
en af de allra främste konstnärerna i England på sin
tid. Med djup och äkta målarinstinkt och glänsande
färgbehandling upptog han de gamle holländarnas
motiv från hemmet, från landsvägen och från
värdshuset – i sina senare verk behandlade han dem
uteslutande måleriskt, utan att inlägga i bilderna
något berättande, dramatiskt eller moraliserande
innehåll. Hans oregelbundna lefnadssätt gjorde,
att han ej vann den ställning inom konstvärlden,
som han borde ha varit själfskrifven till. Som hans
mästerstycken nämnas Barnets besök hos amman,
"Svarta måndagen" och från hans senare
skede Stallinteriör (National gallery, ett
annat stall i South Kensingtonmuseet). Jfr
monografier af J. Hassel (1804), W. Collins
(1806), G. Dawe (1807) och F. W. Blagdon,
"Authentic memoirs of the late G. M." 1806),
J. T. Nettleship (1898) och C. G. Williamson (1907).
G-g N.

G. Morland. Efter ett själfporträtt.

Morlanda (fordom Molanda). 1. Socken i Göteborgs
och Bohus län, Orusts västra härad. 7,993 har. 3,623
inv. (1911). M. bildar med Skaftö samt Gullholmens,
Käringöns och Mollösunds kapell ett till egaren af
säteriet Morlanda patronellt pastorat i Göteborgs
stift, Orusts och Tjörns kontrakt. M. socken är i
besittning af flera af Bohus läns allra yppersta
hamnar, såsom Ellösfjorden med Malösund och
Björnsundsfjorden, Kråksundsfjorden m. fl., och
dess invånare ha i största omfattning egnat sig åt
sjöfart och hafsfiske, så att socknen med sina många
fiskelägen särskildt i afseende på utöfningen af
storsjöfisket intar främsta platsen icke blott inom
länet, utan inom hela riket. Äfvenledes har socknen
under de semisekulärt periodiska stora bohuslänska
sillfiskena städse utgjort en af hufvudplatserna
för sillfiskebedriften. Se O. A. Johnsen, "Bohuslens
eiendomsforhold. En historisk-topografisk- statistisk
studie" (1905). – 2. Sätesgård i ofvannämnda socken,
nära kyrkan på Orusts nordvästra, mellan Ellös-, Malö-
och Björnsundsfjordarna utskjutande hörn. Egendomen
tillhörde på 1400-talet släkten Darre och senare
Vincents Lunge, från hvilken den 1536 genom giftermål
öfvergick till adliga familjen Bildt, som 1648 åt
densamma förvärfvade patronatsrätt till Morlanda
pastorat. 1675, sedan dåv. egaren, Knut Bildt, under
kriget med Danmark tagit parti för danskarna, dömdes
denne förlustig godset, hvarefter detta förlänades åt
generallöjtnanten Hans Georg Mörner, som ock skref
sig friherre till M. Hans efterkommande bära ännu
namnet Mörner af Morlanda, ehuru han aldrig kom i
besittning af godset, ty detta återlämnades efter
freden i Lund (1679) åt Daniel Bildt och förblef
sedan i bildtska släktens ego till 1881, då det såldes till nuv. egaren,
J. N. Sanne. Vid Bohus läns förening med Sverige var
M. gods ett af de största i länet, 48 1/3 mtl, men det
minskades tid efter annan, så att numera återstår
endast 1 mtl, tax. till 55,000 kr.

Morlanwelz [mårlãoē], kommun i belgiska
prov. Hainaut, på en kulle vid Haine och vid järnvägen
Charleroi–Mons. 8,200 inv. (1904). Stenkolsgrufvor,
järn- och kopparindustri, cementtillverkning.
J. F. N.

Morley [må’li], stad i West Riding af
engelska grefsk. York, mellan Leeds och
Dewsbury. 23,636 inv. (1901). Textilindustri,
stenkolsgrufvor, stenbrott.
(J. F. N.)

Morley [må7!!], Thomas, engelsk tonsättare,
f. 1557, d. 1603, var elev af W. Bird och medlem
af det kungl. sångarkapellet samt utmärkte sig
som madrigalkompositör för behag och klarhet. Hans
3-stämmiga Canzonets (1593) och 4-stämmiga Madrigals
(1594) utgåfvos ånyo senast af M. Clementi omkr. 1800,
hans Ballets för 5 röster (1595) senast af Rimbault
1842. M. utgaf sammelverk, bl. a. "Triumphs of
Oriana" (engelska madrigaler till drottning Elisabets
förhärligande; 1601, 3:e uppl. 1814) och författade
det värdefulla musikteoretiska arbetet A plaine and
easie introduction to practicall musicke (1597;
3:e uppl. 1771).
E. F-t.


Morley [må7!!], Samuel, engelsk filantrop,
f. 1809, d. 1886, var delegare i en af fadern
grundlagd strumpaffär, som utvecklat sig till en
af de största och anseddaste firmorna i Londons
city. M. representerade i underhuset valkretsen
Nottingham 1865–66 och Bristol 1868–85. Såväl i som
utom parlamentet var han den främste förkämpen
för den frikyrkliga riktningen. Genom hans
offervilliga initiativ tillkommo 24 frikyrkliga
kapell i London. Som skattmästare i Home missionary
society verkade han nitiskt för utsändandet af
lekmannapredikanter. I underhuset röstade han från
början för irländska statskyrkans afskaffande samt
för borttagande af obligatoriska afgifter till
statskyrkan. Han var äfven en afgjord frihandlare
och främjare af nykterheten. Få män i England ha
öfvat välgörenhet i så stor skala som han. Det är
kändt, att han årligen bortskänkte inemot en half
mill. kr., hvaraf mycket gick till främmande länder. I
sitt enskilda lif utmärkte han sig för en ytterlig
plikttrohet och en religiositet af puritansk art, men
fri från all ofördragsamhet. Se biogr. af E. Hodder
(1887) och F. M. Thomas (1900).

Morley [må7li], Henry, engelsk litteraturhistoriker,
f. 1822 i London, d. 1894, var praktiserande läkare
1844–48 och förestod därefter en skola till 1851,
då han af Dickens kallades till underredaktör
för "Household words". 1857 öfvergick han till
tidskr. "Examiner", hvars hufvudredaktör han var
1859–64, och utnämndes 1865 till professor i engelska
litteraturen vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>