Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1289-1290 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muhammera (Mohammara, Mohamra), handelsstad i persiska Arabistan - Muharram. Se Hedjra - Muhhoma, det estniska namnet på ön Moon - Muhlman, Henrik. Se Seulenberg, Henrik von - Muhos, socken i Uleåborgs län - Muhrbeck. Se under Murbeck - Muid, fr., äldre franskt rymdmått - Muiden, stad i nederländska Nord-Holland - Muikku, fi., siklöja - Muir - Muir 1. John M. - Muir 2. Sir William M. - Muirkirk, stad i skotska Ayr - Muisca, Muyscas l. Chibcha), sydamerikanskt indianfolk - Muiss-ad.din. Se Fatimider - Muiz, asiatisk härskare. Se Ghorider - Mujua (Woodlark), ö vid Nya Guinea - Mukari, arab., hästuthyrare - Mukatta, Nahrel-M. Se Kison - Mukaur, ruinställe. Se Makerus - Mukden, hufvudstad i Mandschuriet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från Persiska viken tillgänglig hamn, som regelbundet
besökes af engelska och engelsk-indiska, ryska
och tyska ångare. Varuomsättningen med utlandet
beräknas till ett värde af 5–6 mill. kr. Ett
engelskt bolag leder i rör nafta dit från fyndorter
i landskapet. F. ö. finnas ylleväfverier, färgerier,
garfverier samt silfversmeder.
J. F. N.

Muharram. Se Hedjra.

Muhhoma [mohåma], det estniska namnet på ön Moon.

Muhlman, Henrik. Se Seulenberg, Henrik von.

Muhos (fi. Muhoksen pitäjä), socken i
Uleåborgs län, Uleå härad och domsaga,
Finland. Imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Kuopio stift, Uleåborgs kontrakt. Areal 1,017
kvkm. 4,518 inv. (1910), finsktalande. M. afskildes
1766 till eget pastorat från Uleå socken.
A. G. F.

Muhrbeck. Se under Murbeck.

Muid [mui], fr. (af lat. modius, skäppa), äldre
franskt rymdmått af växlande storlek för olika varor
och länder, 1 muid hafre var = omkr. 37 hektoliter,
1 muid salt = omkr. 24 hl., 1 muid träkol = 41 hl.,
1 muid gips = 36 säckar à 2 l/2 skäppa; 1 muid vin
motsvarade i Paris ung. 268 liter, i landsorten
mellan 270 och 700 l. I Belgien gällde 1 muid 2–3 hl.,
i Schweiz 15 hl. Jfr Mud.

Muiden [morden], stad i nederländska
prov. Nord-Holland, vid Vechts utlopp
i Zuiderzee. 2,290 inv. (1903). Den holländske
skalden Hooft var en tid drost i M.
(J. F. N.)

Muikku [mo’jko], fi., siklöja.

Muir [myr eller, vanligast, mjo’a]. 1. John M.,
skotsk sanskritist, f. 1810 i Glasgow, d. 1882
i Edinburgh, kom 1828 till Indien som civil
ämbetsman i Bengalen, utnämndes slutligen till
domare i Fatehpur (i nordvästra Indien), lämnade
den indiska statstjänsten 1853 och återvände till
England. I Indien skref M. på engelska, sanskrit
och andra indiska språk en del afhandlingar
afsedda för inder, särskildt om kristendomen,
såsom A sketch of the argument for Christianity
against Hinduism in sanskrit verse (Calc. 1839),
Matapariksa or examination of religions (2 dlr,
1852–54, sanskritvers med eng. öfv.). M. inlade
stor förtjänst – särskildt genom gåfvan af ett större
penningbelopp – för åstadkommande af en professur i
sanskrit vid Edinburghs universitet. M:s hufvudverk är
Original sanskrit texts on the origin and history of
the people of India, their religion and institutions
(5 bd, 1852–70, delvis i 2:a och 3:e uppl.), ett urval
af de viktigaste källtexterna till indisk kultur-
och religionshistoria med eng. öfv. Ett utdrag härur
är Religions and moral sentiments, metrically rendered
from sanskrit writers (1875).

2. Sir William M., den föregåendes broder, skotsk
orientalist, f. 1819 i Glasgow, d. 11 juli 1905
i Edinburgh, erhöll 1837 anställning i Bengalen,
där han innehade flera viktiga ämbeten, adlades
1867 och utnämndes 1868 till vice-guvernör öfver
Nordvästprovinserna. 1876 återvände han till England
och blef s. å. medlem af Council of India. 1885–93
var han president för universitetet i Edinburgh. Hans
förnämsta arbeten äro The life of Mahomet and the
history of Islam
(1858–61; 3:e uppl. 1894), Annals of the early
caliphate (1883), The caliphate, its rise, decline,
and fall (1891; ny uppl. 1899) och The Mohammedan
controversy (1897).
1. K. F. J. 2. K. V. Z.

Muirkirk [mjö’ok§k], stad i skotska grefsk. Ayr,
vid floden Ayr. 3,892 inv. (1901). Järnverk

Större människofigur af guld, förfärdigad hos muiscafolket.

Muisca, Muyscas l. Chibcha [tji’btja],
ett sydamerikanskt indianfolk, till hvilket i
vidsträcktare omfattning hör en del af befolkningen i
republiken Colombia på Bogotás och Tunjas högslätt,
från öfre Zulia i n. till Pasto (se Colombia) i s.,
från Rio Atratos källor i v. till trakten af Bogotá
i ö. Deras språk, chibcha, var det härskande inom
hufvudfolket muisca ("människor"); de lefde i ordnade
samhällen, hade ett primitivt jordbruk och en
viss kultur; så t. ex. finnas af dem förfärdigade
guldskulpturer (se fig.). Deras gamla språk är
kändt genom flera nyare forskare, i första rummet
E. Uricochea (ordbok, 1871). Antalet nu lefvande, till
muisca (i vidsträckt mening) hörande
indianer kan ej ens approximativt uppges.
Dock torde böra räknas dit större delen af
indios bravos ("fria" indianer) i Colombia.
Muiscas blod flyter säkerligen i en god del
såväl af mestisernas som samboes’ och ladinos’
(se d. o.) ådror. Jfr Indianer, sp. 500.
H. A.*

Mu‘iss-ad-din. Se Fatimider.

Muiz, asiatisk härskare. Se Ghorider.

Mujua (Woodlark), ö vid östra ändan af Nya
Guinea, 1,087 kvkm., bebodd af vilda melanesier,
har yppig vegetation, men är osund. Omkr. 500
pers. äro där sysselsatta med guldgräfveri.
J. F. N.

Mukari, arab. (turk. begirdschi), en person, som
hyr ut hästar, mulåsnor, kameler o. s. v. Resande
i Östern kalla honom vanligen mukar.

Mukatta’, Nahr el-M. Se Kison.

Mukaur, ruinställe. Se Makerus.

Mukden (kin. Föng-tien l. Schöng-king), hufvudstad
i Mandschuriet och dess södra prov. Schöng-king,
vid Hun-ho, ett tillflöde till Liau-ho, i en
fruktbar, men skoglös trakt. 158,132 inv. (1910; mest
kineser). M. är omgifvet af en 17 km. lång mur, och
den inre delen af en mindre mur (4,5 km.). Innanför
den senare ligga det folkrikaste handelskvarteret,
kejserliga palatset, generalguvernörens och
öfverbefälhafvarens bostäder. I nordvästra delen ligga
mandschukejsarnas i Kina grafvar. Öfver M. gå vägarna
från norra Mandschuriet till Kina samt järnvägarna
till Liau-tung-viken och Liau-tung-halfön, hvilket
gett staden dess stora betydelse både som handelsstad
och i militäriskt afseende. – Kring M. utkämpades från
21 febr. till 9 mars 1905 den rad af häftiga strider,
som blifvit kallad slaget vid M. och som betecknar
slutet af kriget mellan Ryssland och Japan. Den under
Kuropatkins befäl i tre arméer delade ryska hären
stod i en starkt befäst ställning s. om M. på en
front af 75 km. med vänstra flygeln ett stycke upp
i bergsbygden och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>