Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munthe (tidigare Munte), flandrisk adelssläkt - Munthe, svensk släkt - Munthe 1. Sven Johan M. - Munthe 2. Sven M. - Munthe 3. Johan Lorens M. - Munthe 4. Sven Abraham M. - Munthe 5. Henrik Mattias M. - Munthe 6. Karl David Ludvig Vilhelm W:son M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adelsman med namnet von Munthe af Morgenstierne
(se Morgenstierne). De i Flandern kvarstannande
grenarna af släkten utslocknade under 1500- och
1600-talen. Jfr L. W:son Munthe, "Munthe-slägten från
medlet af 1000-talet till närvarande tid" (1883).
Munthe, svensk släkt, en gren af den från Flandern
härstammande släkten M. (se föreg, art.), inkom till
Sverige med professorn vid Lunds gymnasium Arnold
M. (f. 1590, d. 1629).
1. Sven Johan M., sonsons son till den ofvannämnde
Arnold M., universitetslärare, filolog, f. 3 nov.
1714 i Slågarps prästgård i Skåne, d. 29 aug. 1774
i Lund, studerade i Lund, där han 1738 aflade
filosofiska graden. Han blef 1741 docent och 1742
adjunkt i orientaliska språk samt utnämndes 1745
till professor i grekiska och orientaliska språken.
Sedan 1764 var han därjämte 4:e teol. professor.
1768 promoverades M. till teol. doktor och blef
1769 3:e teol. professor. M. var en af den
tidens lärdaste orientalister och föreläste
vid universitetet både offentligt och enskildt i
hebreiska, kaldeiska, syriska, arabiska och grekiska.
Han utgaf bl. a. 53 disputationer och 6 akademiska
program.
2. Sven M., den föregåendes kusins son, homilet,
f. 13 juni 1718 i Simrishamn, d. 2 mars 1790 i
Malmö, blef student i Lund 1735, prästvigd 1744
och filos. magister 1745. Han tjänstgjorde sedan i
Malmö som adjunkt och komminister samt blef 1763
kyrkoherde där, 1772 teol. doktor och 1779
kontraktsprost öfver Oxie kontrakt. M. var en
nitisk prästman, en framstående lärd och lycklig
andlig talare. Han är särskildt bekant för sina
likpredikningar, af hvilka flera äro tryckta –
M:s son Lars Peter M., f. 29 juli 1752 i Malmö,
d. där 27 maj 1807, blef 1785 professor i praktisk
filosofi i Lund. Han är besjungen af E. Tegnér. –
M:s yngre broder Bernhard M., f. 1737 i Hälsingborg,
d. 1 juni 1799, rektor vid Malmö skola, var en af
sin tids lyckligaste tillfällighetspoeter, hvarom
många i behåll varande dikter, mest bröllops-
och begrafningskväden, bära vittne.
3. Johan Lorens M., brorson till M. 1,
ämbetsman, politiker, agronom, f. 15 april
1729 i Karlshamn, d. 27 april 1795 på Kvarnarp,
nära Eksjö, studerade i Lund och utnämndes 1758
till borgmästare i Eksjö. Vald till riksdagsman
i borgarståndet vid riksdagen 1765–66, framstod han
genast som ifrig mössa och tillvann sig inom detta då
segrande parti redan från början både förtroende och
inflytande. Särskildt ifrade han vid denna riksdag
för tryckfriheten. M. bevistade äfven 1769 och
1771–72 års riksdagar och var vid den senare en af
de 8 personer, som borgarståndet utsåg att granska
de många öfverklagade valen. M. kunde nu anses
som en af borgarståndets ledare. Han prisas
som oemottaglig för mutor eller utländskt guld.
Efter revolutionen blef M. en af konungens trogne
anhängare och räknades vid riksdagen 1786 som en af
rojalisternas främsta krafter i sitt stånd. M. erhöll
1778 lagmans titel, sedan han förut afsagt
sig erbjuden naturalisation som svensk adelsman.
1786 tog M. afsked från sitt borgmästarämbete
samt egnade sig uteslutande åt landthushållning
och skriftställarverksamhet i dithörande
ämnen. Redan 1761 hade han utgifvit Tankar angående
land culturen i Riket, och 1787 utgaf han Försök till
en Bonde-Practika eller Afhandling till Allmogens
underrättelse i Svenska Åkerbruket.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
