Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musköteri l. Muskötteri. Se Märsgastar - Musköteri, Musköterikorpral. Se Korpral - Muslim, muhammedan - Muslimibnel-haddjadj, ryktbar imam - Muslin, ett glest och lätt, mjukt fjunigt tyg - Musnicki, Nikodem - Musning. Se Musa, sjöv. - Musonius Rufus (Rufus Musonius) - Musophagidae, Bananätarfåglarna, zool. - Musorgskij, Modest Petrovitj - Muspelhem l. Muspell, nord. myt. - Muspell, nord. myt. - Muspell 1. Världens förstörelse med eld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Märsgastar. – Musköterikorpral. Se Korpral, sp. 1065.
Muslim (arab., plur. muslimin), muhammedan (se Islam,
sp. 914). Den arabiska pluralen har i sv. och
ty. förvrängts till "muselman".
Muslimibnel-haddjadj, ryktbar imam (se d. o.),
f. efter 815 i Nischapur, d. där 875, författare
till en af de två böcker, som innehålla muhammedanska
traditioner och kallas es-Sahih. För sin samling af
traditioner reste han vida, ända till Egypten. Dessa
traditionssamlingar (den andra och ännu mer ansedda
är författad af Buchari) äro särdeles viktiga för
kännedomen om muhammedanismen. M:s "Sahih" anses i
detaljerna, i synnerhet i fråga om namn, vara ännu
mera pålitlig än Bucharis.
Muslin (fr. mousseline, af Mossul, stad i Asien),
ett glest och lätt, mjukt fjunigt tyg af fint
bomullsgarn, väfdt i tvåskaftbindning. Tyget
förekommer dels enfärgadt, dels (och oftare) tryckt
i de mest mångfaldiga mönster. Tillverkningens
ursprungliga hemland äro Ostindien, Persien
och Syrien, men numera åstadkommes i Europa
samma slags vara. Olika sorter af muslin äro
musselinets, moll, vapeur och zefyr. – Yllemuslin
är namn på tunna ylletyger med tryckta mönster. De
begagnas liksom bomullsmuslin till damklänningar.
(G. A. W.)
Musnicki [-ni’tski], Nikodem, polsk jesuit i
Polock, f. 1765, d. 1805, författade en hjältedikt
Pultawa i 10 sånger (tr. 1803 i Polock), besjungande
Karl XII:s ryska fälttåg och hans nederlag
vid Poltava. Om innehållet i denna fantastiska,
långrandiga epopé i pseudoklassisk stil se A. Jensens
"Svenska bilder i polska vitterheten".
A-d J.
Musning. Se Musa, sjöv.
Musonius Rufus (Rufus Musonius), stoisk filosof,
f. omkr. 20–30 e. Kr. i Etrurien, blef på grund af
sitt tänkesätt, som på samtidens bättre element
utöfvade stort inflytande, den utsväfvande Nero
förhatlig och drefs i landsflykt. Men äfven i
landsflykten förkunnade han sina läror och fick
anhängare. Sedan Nero fallit (år 68), begaf sig
M. till Rom, där han af Vespasianus behandlades med
aktning och vänskap, ehuru den handfaste kejsaren
annars afskydde filosofer, åtminstone af de stoiska
och cyniska bekännelserna, och förvisade dem från
Rom. M:s filosofi är i det stora hela identisk med
hans lärjunge Epiktetos’ (se d. o.) och sålunda
öfvervägande praktisk. Den gode mannen är den sanne
filosofen, säger han. En af hans läror lydde så:
"Handlar du rätt och lider, skall lidandet försvinna,
det rätta bestå; handlar du dåligt och njuter, skall
njutningen försvinna, det dåliga bestå". I fråga om
makarnas förhållande inom äktenskapet skiljer han
sig vida från sin samtids lösliga moral och betonar
starkt könens etiska förhållande till hvarandra.
L. H. Å. (J. C.)
Musophagidae, Bananätarfåglarna, zool., bilda en
familj inom ordningen Cuculiformes och fåglarnas
klass. De ha höga, starka ben och framtårna förenade
genom ett hudveck. Stjärten är längre än vingarna,
jämnt afrundad och försedd med breda pennor. Hufvudets
fjädrar kunna resas upp till en tofs. Alla hithörande
arter äro hemma i Afrika (utom Madagaskar). De vistas
i stora skogar, hålla sig i små flockar och lefva
af växtämnen. Hit hör hvitkindade hjälmfågeln, Corythaix
leucotis, som på hufvudet har en bred, åtliggande,
baktill tvärt afstympad fjäderbuske af svart, i
grönt skiftande färg. Hufvudet (utom tofsen), halsen,
manteln och undre delarna ned till buken äro lökgröna,
ryggsidan f. ö. blåaktigt skiffergrå, med grönaktigt
metallskimmer, stjärtfjädrarna svarta, med stålgrå
glans, vingarna, utom de sista armpennorna, karminröda
och handpennorna kantade med mörkbrunt. Längden
stiger till 45 cm. Arten är hemma i Abessinien. –
Bananätaren, Musophaga violacea (se fig.), saknar
tofs på hufvudet, men har en hornartad plåt på pannans
främre del. Färgen är mörkt violett,
i nacken purpurröd. Vingpennorna äro högröda, med
violett spets. Fågeln håller 50 cm. i längd och är
hemma i västra Afrika.
C. R. S.*
 |
| Bananätaren (Musophaga violacea). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
