på sådana skattehemman, som uppkommit af nybyggen. Anförda bestämmelser hade ej afseende på lappmarkerna; beträffande dessa stadgades 3 nov. 1867 och 19 april 1872 motsvarande förbud, hvilket upphört genom afvittringsstadgan 3O maj 1873. I de norrländska länen ha nybyggesanläggningarna företagits antingen utan eller, i senaste tider, företrädesvis i sammanhang med afvittringen (se Afvittra), genom hvars fortgång tillfällena till sådana anläggningar blifvit väsentligt begränsade. Beträffande nybyggesanläggningar, där sådana fortfarande kunna komma i fråga, gälla numera hufvudsakligen följande bestämmelser. Kronan upplåter, efter ansökning, genom K. M:ts befallningshafvande för ändamålet tjänlig mark i oafvittrade skogar eller af öfverloppsmark, som ej lämpar sig att afsätta till kronopark. För anläggningen utstakas genom afvittringslandtmätare områden af högst 1 mantal, hvartill anslås mark till areal, som till minimum och maximum bestämts genom särskilda författningar. Minsta området för ett nybygge är 1/8 mantal; mindre lägenheter upplåtas till odling som kronotorp. Landtmätaren föreslår nybyggets ränta, kronotionde och mantal, hvarefter K. M:ts befallningshafvande fattar beslut därom samt om nybyggets upplåtande och villkoren därför. Nybyggaren skall, alltefter det större eller mindre arbete, som fordras för odlingen, åtnjuta vissa, högst 30, frihetsår, från utskylder såväl till kronan som till prästerskapet och till kommunen; dock skulle, sedan tre fjärdedelar af frihetsåren gått till ända, halfva räntan och kronotionden utgöras. Därjämte erhåller nybyggaren af staten spannmålsunderstöd (8 tunnor korn), hvartill i Jämtland kommer penningunderstöd. Däremot åligger det nybyggaren att inom föreskrifven tid företaga och fullfölja nybyggesanläggningen och att vederbörligen fullgöra de byggnads- och odlingsskyldigheter, som uti K. M:ts befallningshafvandes tillståndsresolution bestämmas. Nybyggare innehar nybygget under enahanda rätt som den, hvarmed vanligt kronohemman innehas af kronoåbon; dock om efter besittningsrättens öfverlåtande på annan nye innehafvaren nödgas efter klander afträda besittningsrätten till förre innehafvarens skyldeman, är han ej berättigad till lösen, hvarförutom besittningsrätt till nybygge anses ej kunna bli föremål för utmätning eller utgöra tillgång i konkurs. Genom syner, som hållas hvart tredje år, pröfvas, huru byggnads- och odlingsskyldigheterna fullgöras. Genom försummelse förverkas nybyggesrätten. Tvist härom afgöres af allmän domstol. Ha byggnads- och odlingsskyldigheterna vederbörligen fullgjorts, erhåller nybygge skattenatur utan erläggande af köpeskilling, för vissa fall endast med inskränkt dispositionsrätt till skogen. K. H. B. (C. v. O.) Nyböl, by på halfön Sundeved, i Slesvig, vid en bukt af Flensborgf jorden (Nyböl nor), är bekant genom träffningen 28 maj 1848, hvari danskarna under general Hedemann kastade de tyska rikstrupperna ur deras ställning på Dybbölbanken bort mot Gravenstein. E. Ebg. Nycander, Fredrik Axel, författare, f. 19 dec. 1867 i Uddevalla, studerade 1887-92 i Uppsala, var 1892-97 redaktionssekreterare i "Fi-garo'' och har sedermera verkat som medarbetare, särskildt på litteratur- och teaterkritikens område, i flera skilda organ. N. ar en alsterrik och mångsidig författare, hvars verk äro stämninss-fulla och ha af gjorda förtjänster genom okonstlad form och folklig karakteristik. Hans debutarbete var diktsamlingen Röda skyar (1892), som följts af Trä är (1894), Det klingar (1901), Fäst (1904), Vindleka (1905), Storm och stiltje (1907), Marin och idyll (1910), Gullskon (1911) och Jag älskar mitt land (1912), en melodiös och innerlig lyrik, som framför allt hämtar sina motiv från hembygden och inbragt honom hedersnamnet "Västkustens skald". N:s noveller, V estkust (1896), Haj och fjord (1898), Ungfolk'och gamlingar (1900), Vildbygd (1908), Vidd och vrå (1909), Syner och sant (1913) m. fl., äro likaledes främst hembygdskonst. Hans dramer, Dekadans (1900), Villa C ar eg g i (1901), Teaterlyckan (1902), trilogien Nero (1904), Hans Fjord (1905) m. fl., ha att uppvisa starka effekter och verkningsfulla scener, ehuru intet förmått hålla sig kvar på spellistan någon längre tid. Efter att med framgång ha uppträdt som recitatör och konferencier debuterade N. 1906 som skådespelare i Viktor Bratts roll i "Hans Fjord" och var 1906-08 anställd vid Svenska teatern i Helsingfors, där han bl. a. uppträdde som lord Goring i O. Wildes "En idealisk äkta man", Jack T ann er i B. Shaws "Mannen och hans öfverman" och doktor Rank i Ibsens "Ett dockhem". 1912 började han utföra friluftsspel i en klippgrotta vid Ståii^e-hufvud nära Lysekil, hvarvid gafs hans e se t stycke Fostbrödralag med N. själf som Elif Tor-fimison. 1913 gafs på samma ort ett nytt stycke af honom, Hamingja, likaledes mottaget med lifliat bifall. R-n Ii. Ny Carlsberg. Se Carlsberg 2. Ny Carlsbergfonden. Se Ca r l sbe r gf o n-den (äfven i SuppL). Ny Carlsberg giyptotek (i Köpenhamn) kallades urspr, en samling skulpturarbeten, grundlagd 1882 af bryggaren K. Jacobson (se denne) och uppställd i en särskild byggnad nära bryggeriet Ny Carls-berg (se C a ris ber g 2). Den omfattade arbeten dels af danska konstnärer efter Thorvaldsen, särskildt H. V. Bissen, H. E. Freund och J. A. Jerichau, dels af nyare, framstående franska bildhuggare. Tack vare stiftarens gifmildhet skänktes den 1888 till staden Köpenhamn med det villkor, att denna kommun och staten tillsammans bekostade en särskild praktbyggnad till dess härbärgerande. Byggnaden (se fig. 13 å pl. III till art. K ö-penhamn) uppfördes 1892-97 af V. Dahlerup vid Vestre Boulevard, nära Tivoli, och kostade 750,000 kr., hvarjämte bildades en grundfond af l mill. kr. till samlingens bibehållande och ökande ; af denna summa tillsköt Jacobsen 750.000 kr. Nu rymmer samlingen omkr. 480 danska och 22'j nyare franska arbeten (i sistnämnda hänseende säkerligen den största utanför själfva Paris) samt en del renässansskulpturer, inalles 862 bildhuggar» arbeten, 240 medaljer och plaketter samt 258 målningar, hvaraf 90 danska. Längs byggnadens fasader äro uppställda bronsafgjutningar af berömda konstverk från äldre och nyare tid. Sedan denna samling öfverförts ti)l sin nya bestämmelseort, använde-den gamla byggnaden att inrymma Jacobsens 188V grundlagda och ständigt växande samlingar af antik konst, ej blott grekisk-romersk (bl. a. er.