Mexikanska viken. Flodens fall är tämligen likformigt. I flodens naturliga tillstånd var flodfarten nästan omöjlig under lågvattentiden (juli--nov.) och var alltid farlig till följd af sjunkna trädstammar (snags). Förbundsregeringen började 1827 låta aflägsna dessa och fördjupa flodbädden på sandbankarna genom anläggning af dammar utmed sidorna, och arbetet därmed fortgick några årtionden, men då resultatet blef klent, började man bygga slussar. 1895 bildades Ohio valley improvement association, åt hvilket kongressen 1896--1905 beviljade medel till 36 slussar mellan Pittsburg och Cincinnati. Därefter har kongressen anslagit medel till 54 slussar med 9 fots (2,75 m.) djup, och i de förnämsta bifloderna ha byggts 68 slussar. Fallen eller rättare forsarna (8 m. fall på 3 km.) vid Louisville kringgås medelst en 4 km. lång sidokanal. Vattenståndet i floden är mycket växlande, och mången gång stiger strömmen 3,5 m. på en enda natt. Skillnaden mellan hög- och lågvatten öfverstiger i regel icke 9 m., men kan undei vårfloden uppgå vid Cincinnati till 21 och vid Cairo till 16 m. Af de båda källfloderna är Alleghany störst och farbar med mindre, grunda båtar till Olean, 418 km. Monongahela är farbar med ångbåtar till Brownsville (97 km.), med mindre båtar ytterligare 190 km. längre upp. Större bifloder till O. äro Muskingum, Scioto, Miami och Wabash fr. h. samt Great Kanawha, Licking, Kentucky, Green river, Cumberland och Tennessee fr. v. De viktigaste städerna vid O. äro Pittsburg, Wheeling, Portsmouth, Newport, Covington, Cincinnati, Louisville, New Albany, Evansville och Paducah. (J. F. N.) Ohio [å͡uha͡ı'å͡u], den fjärde i folkmängd af Nord-Amerikas förenta stater (se d. o., kartan), ligger mellan 38° 27' och 41° 57' n. br. samt 80° 34' och 84° 49' v. lgd samt begränsas i n. af staten Michigan och sjön Erie, i ö. af Pennsylvania och West Virginia, i s. af Kentucky och i v. af Indiana. Mot West Virginia och i s. bildar floden O. gräns under 700 km., och af Eriesjöns södra strand höra 370 km. till O. 106,289 kvkm., hvaraf 780 kvkm. vatten, oberäknadt 8,917 kvkm. af Eriesjön. Största delen af staten bildar en mot s. v. lindrigt sluttande, delvis vågig slätt, som i sin nordöstra del (vid Akron) ligger 420 m. ö. h. och längst i s. v. (vid Miamis inflöde i Ohio) 120 m. ö. h. Den östra delen (30,000 kvkm.) tillhör det appalachiska stenkolsområdet; västra delen består af siluriska och devoniska lager, täckta, i synnerhet i n., af glaciala bildningar (märgel). Hufvudfloden är Ohio, hvars öfre del har branta kalkstensstränder och som i staten upptar Muskingum, Scioto, Great och Little Miami. Till Eriesjön flyta Maumee, Portage, Sandusky, Cuyahoga och Chagrin. De stora sjöarna inverka betydligt på klimatet i n., i det att de mildra sommarhettan. I Cincinnati är årsmedeltemperaturen 12,8° (med juli 25,2° och jan. 0,3), i Cleveland 9,4° (med 21,9° i juli och -3,2 i jan.). I Cincinnati kan man i veckotal ha 32°-38° under den varmaste årstiden. Plötsliga temperaturväxlingar, uppgående på ett dygn ända till 25°, förekomma ofta, i synnerhet om vintern. Nederbörden är i Cincinnati 1,052 mm., i Cleveland 890 mm. om året. -- Urspr. var största delen af landet täckt af en vacker löfskog (ek, hickory och valnötsträd, kastanjer, lönn, platan, poppel, ask, lind etc.), medan den mellersta delen upptogs af en stor gräspräri. Jorden är i allmänhet mycket bördig, mest i flodernas alluvialdalar (de s. k. bottom lands l. bottoms), i synnerhet Sciotos och Miamis. Jordbruket är ock hufvudnäringen. 1910 funnos 272,045 farmer med en sammanlagd areal af 9,75 mill. har, af hvilka 80 proc. voro odlad (improved) jord. De viktigaste föremål för odling voro majs och säd af alla slag, hö, potatis, frukter, tobak m. m. Skörden af majs steg 1912 till 61,4 mill. hl., hveteskörden till 3,4 mill. hl. och hafreskörden till 33,7 mill. hl. Af tobak skördades nära 36 mill. kg Boskapsstocken räknade 1912 bl. a. 901,000 hästar, öfver 1,8 mill. nötkreatur, 3,7 mill. får och 3,6 mill. svin. Af ull producerades 7,6 mill. kg. till ett värde af 4,65 mill. doll. Mejeriprodukter, kött och fläsk höra till statens exportvaror. O. har äfven ett storartadt bergsbruk, hvars viktigaste produkter äro stenkol och järn. Ensamt i stenkolsbrytningen sysselsattes 50,000 arbetare, och produktionen steg till 27,4 mill. ton (värde 31,8 mill. doll.). Af järnmalm brötos 16,697 ton. Jämte kol förekommer petroleum, hvaraf vunnos 13 mill. hl. (värde 9,5 mill. doll.). Naturlig gas erhölls till ett värde af 9,4 mill. doll. Dessutom brötos sandsten och kalksten, salt m. m. Tillverkning af portlandcement, tegel o. a. lergods är likaledes högst betydande. Hela af kastningen af bergsbruket steg 1911 till 97,1 mill. doll., inberäknadt tegel- och cement, men utom tackjärnstillverkningen (5,3 mill. ton, näst Pennsylvanias den största i unionen). 1909 funnos 15,138 industriella verk med 447,000 arbetare och ett tillverkningsvärde af 1,438 mill. doll., hvaraf 824 mill. doll. materialvärde. Främst står järn- och stålproduktionen (281,5 mill. doll.), maskinfabriker och gjuterier (145,8 mill.), slakterier (50,8 mill.), mjöl- och grynkvarnar (48 mill.), skrädderier (44,3 mill.), trävaruhandtering (34,6 mill.) och skofabriker (31,5 mill.). De största industristäderna med afseende på tillverkningsvärdet äro Cleveland (272 mill.), Cincinnati (194,5 mill.), Youngstown (81,3 mill.) samt Akron (73 mill doll.). Som industristat öfverträffas O. endast af New York, Pennsylvania, Illinois och Massachusetts. Statens järnvägar hade 1912 en längd af 15,137 km.; dessutom har det lätta vattenkommunikationer. De viktigaste kanalerna äro den 497 km. långa Ohio--Erie-kanalen (se d. o.) samt Miami--Erie-kanalen (se d. o.). -- Folkmängden uppgick 1800 till 45,365 pers., 1860 till 2,339,511, 1900 till 4,157,545 och 1910 till 4,767,121 pers. (45 inv. på 1 kvkm.). I utlandet voro 12,5 proc. födda (i Sverige 5,522, hvarjämte 5,533 hade en eller båda föräldrarna födda i Sverige), färgade voro 111,443. Skolundervisningen är obligatorisk för barn mellan 6 och 14 år. 1910 funnos i folkskolorna 32,175 lärare och 976,622 inskrifna barn; dessutom funnos 834 offentliga "high schools", 7 normalskolor samt 36 universitet och colleges, af hvilka de största äro Ohio university i Athens (statens), Oberlin college (osekteriskt), Cincinnatiuniversitetet (stadens), Statsuniversitetet i Columbus, metodisternas universitet i Delaware och Western reserve university i Cleveland. Författningen är af 1851 med senare förändringar. Guvernören (governor), vice guvernören och