Beslutet om spelens förläggande till Stockholm 1912 fattades vid internationella olympiska kommitténs kongress i Berlin 1909. Förtjänsten af att Stockholm valdes tillkommer Sveriges representanter i internationella olympiska kommittén, främst öfverste V. G. Balck. Spelen i Stockholm anordnades af en särskild, hösten 1909 bildad organisationskommitté. Enligt af tal mellan Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund och Sveriges centralförening för idrottens främjande bestod den af tre ombud jämte en suppleant för hvardera af dessa båda organisationer. Som kommitténs hedersordf. fungerade kronprins Gustaf Adolf. Kronprinsen tog en synnerligen verksam del i arbetet, och det var i mycket hans gedigna ledning af detsamma, som förde till ett så godt resultat. Öfriga ord. led. voro öfverste V. G. Balck, ordf., dir. J. S. Edström, v. ordf., kapten E. Frestadius, d:r Astley Levin, kontorschef F. af Sandeberg och kassör N. Thisell. (Urspr. var bankir B. F. Burman ord. led., men han afled några månader före spelen.) Suppleanter voro löjtnant G. Uggla och grefve Clarence v. Rosen. Adjungerade medlemmar voro: bankdirektör Ch. Dickson, öfversten frih. S. D. A. Hermelin, kabinettskammarherre O. Holtermann, expeditionschefen S. N. Linnér, kammarherre Fr. Löwenadler, expeditionschefen V. Murray och redaktör H. Sohlman. Som sekreterare tjänstgjorde hr Kristian Hellström. Det slutliga programmet omfattade sexton olika grupper af idrott, nämligen allmän idrott, bergbestigning, brottning, cykling, dragkamp, fotboll, fäktning, gymnastik, hästtäflingar, jakt, lawn tennis, modern femkamp, rodd, segling, simning och skytte, hvilkas tekniska anordnande omhänderhades af lika många specialkommittéer, tillsatta af respektive specialförbund för idrott inom landet, där sådana funnos, i annat fall tillsatta af organisationskommittén. Dessa specialkommittéer räknade efter slutliga kompletteringar sammanlagdt 187 medlemmar. Organisationskommittén utvidgades, i samma mån arbetet växte, med adjungerade ledamöter och räknade slutligen 17 medlemmar. De egentliga olympiska täflingarna voro 1912 koncentrerade på dagarna 28 juni--27 juli. Dagarna 5--12 maj hade emellertid inomhustäflingar i lawn tennis hållits, hvilka äfven ingingo i femte olympiadens täflingsserie. Täflingsplatser voro det särskildt för ändamålet uppbyggda Stadion (se d. o.), där täflingarna i allmän idrott, brottning, dragkamp, delvis fotboll, gymnastik och hästtäflingar egde rum och som kvarstår äfven nu efter spelens fullbordande. Stadion rymde vid olympiska spelen 22,000 åskådare och har efter spelens fullbordande platser för 19,000. Täflingsplatser, som särskildt uppbyggdes och iordningställdes för spelen, men efter deras slut åter nedrefvos, voro det s. k. simstadion (se pl. III) vid Djurgårdsbrunnsvikens norra strand, med läktare för 4,500 personer och en simbana af 100 m. längd och 20 m. bredd, samt det s. k. roddstadion vid Strandvägen, vid Torstensonsgatans mynning, där läktare voro uppförda för 3,500 personer, och dit målet för roddbanan, som i öfrigt löpte genom hela Djurgårdsbrunnsviken, var förlagdt. Vidare begagnade man sig af idrottsplatserna vid Råsunda och Traneberg för fotbolltäflingarna samt af K. tennispaviljongen vid Sturevägen och tennisbanorna på Östermalms idrottsplats för tennistäflingarna. Den till sistnämnda banor hörande paviljongen användes äfven för fäkttäflingarna. Skyttetäflingarna anordnades på statens skyttebanor dels vid Kaknäs, dels vid Skuggan samt äfven på särskildt iordningställda skyttebanor för jaktskyttetäflingarna vid Råsunda; kappseglingarna försiggingo på en särskild iordningställd bana vid Nynäshamn. Stadion besöktes under spelen af 199,505 betalande personer och under hästtäflingarna af 27,131 betalande personer. Roddtäflingarna besöktes af 4,218, fotbolltäflingarna af 33,864, fäkttäflingarna af 1,010, simtäflingarna af 48,560 och lawn-tennistäflingarna af 13,000 betalande personer. Täflingsfesten sträckte sig öfver en tidrymd, utom inomhustäflingarna i tennis, af en månad, men kulminerade dock i den s. k. stadionveckan, de tio dagarna 6--15 juli, hvarvid täflingarna i allmän idrott, brottning, cykling, dragkamp, fäktning, gymnastik, modern femkamp och simning samtidigt försiggingo. Täflingarna i fotboll, lawn tennis på utomhusbanor och skytte försiggingo dagarna närmast före denna vecka, nämligen 28 juni--4 juli, och täflingarna i hästsport, rodd och segling försiggingo dagarna närmast efter 15 juli. Täflingarna i bergbestigning och jakt voro utlysta som allmänna täflingar, till hvilka personer kunde anmälas af respektive specialförbund eller klubbar från de olika nationerna. En del anmälningar inkom, men efter pröfning beslöto respektive kommittéer att ej utdela något pris i någondera af dessa täflingar. Vid sidan af spelen, men i samband med dessa anordnades dessutom en olympisk konsttäflan, hvari pris utdelades. Spelens högtidliga invigning egde rum 6 juli i Stadion vid begynnelsen af den s. k. egentliga olympiska veckan. Det var en utomordentligt stämningsfull fest. Stockholm hade dagen till ära klädts i flagg- och festskrud. Stadion var fylldt till sista plats, och ofantliga människoskaror voro i rörelse därutanför. En ståtlig syn erbjöd sig, när de öfver 3,000 deltagarna i spelens olika täflingar tågade in på Stadion och ställde upp sig på arenan i kolonner på fyra mans front emot kungliga läktaren, kommittéledamöter främst, därefter idrottsmän i hvarje kolonn (se pl. II). Uppställningen kolonnerna emellan skedde i alfabetisk ordning efter de olika nationernas initialer enligt svenska språket. I spetsen för de olika kolonnerna buros fanor och standar samt nationsskyltar, angifvande de olika nationskolonnernas namn. Akten inleddes med psalmsång ("Vår Gud är oss en väldig borg") och bön (förrättad på svenska och engelska). Kronprinsen höll därefter högtidstalet, hvarpå konungen förklarade olympiska spelen öppnade. Svensk lösen blåstes från de höga tornens tinnar af hornblåsare i medeltida dräkter omedelbart efter konungens öppningstal, och nationernas deltagargrupper saluterade genom att sänka fanorna. Därpå stämde Svenska sångarförbundets stora manskör upp "Stå stark du ljusets riddarvakt". Slutligen defilerade de olika nationernas idrottsmän förbi kungliga läktaren i bokstafsordning vid tonerna af olympiska spelens festmarsch (särskildt komponerad för tillfället af H. Alexandersson och belönad med första pris i den af organisationskommittén utlysta täflan). Spelen blefvo långt mer