(Awazu och Wallasis på 1730--40-talen, Sveaorden fr. 1794) eller af politiska tilldragelser (Augustibröderna 1772--1809), för politisk agitation (Carbonari m. fl.), för finare dansnöjen (Amarantorden fr. 1760, Innocenceorden fr. 1765), för sällskapsspektakel o. d. (Auroraorden 1815--35) eller ock för broderlig skämtan och gamman med mildt backanalisk färgning, förädlad af sång, musik och vitterlek samt med ett från de mystiska ordenssamfunden lånadt ceremonisystem. Sådana glada ordenssamfund ha sedan 1760-talet intagit en bemärkt plats i svenska medelklassens umgängeslif, framför allt i hufvudstaden. Under senare delen af frihetstiden rådde i Stockholm ett i hög grad muntert och uppsluppet umgängeslif, som till sin allmänna karaktär var ett uttryck för upplysningstidehvarfvets broderlighetsanda ("fraternité") samt i vissa kretsar fick en särskild prägel genom Bellmans och "Bellmans fränders" backanaliska sällskapsdiktning. Redan i slutet af 1760-talet skref Bellman sina "Handlingar rörande Bacchi ordenskapitel", i hvilka skalden humoristiskt parodierar det denna tid blomstrande allvarsamma ordensväsendet med dess från frimureriet härstammande mystiska former. På 1770-talet stiftades ordenssällskapet Par bricole, bland hvars äldsta förmågor glänste Bellman, Hallman och Kexel och hvilket varit förebild för en mängd dylika ordenssällskap, bl. a. Grekerne (på 1780--90-talen), Gröna rutan (1816--41), S. H. T. (fr. 1850), W. 6 (fr. 1851). Se vidare specialartiklarna om de nämnda samfunden. Utmärkande för de flesta ordenssamfund är, att endast mankönet varit i dem företrädt. Ordenssällskap. Se Ordenssamfund. Ordens templar. Se Godtemplarorden, sp. 1396. Ordensthaler. Se Ordensmynt. Ordentlig, da. och no., ordinarie, lagtima. Om ordentligt storting se Norge, sp. 1405. Order [årder; fr. ordre, befallning], befallning, utfärdad af befälhafvare eller annan förman; tingande af varor, beställning; uppdrag att göra uppköp ; anvisning till utbetalning; person, på hvilken en skuldsedel öfverlåtes (se Orderpapper). Jfr Ordre. -- Krigsv., den vanligaste benämningen på en befälhafvares (muntliga eller skriftliga) föreskrifter till hans underlydande vid en truppstyrka, som icke öfverstiger en armé. Bestämmelser rörande tjänsten i fred utges i form af regementsorder, kompaniorder o.s.v., vid samlad trupp dagligen. I krig skiljer man mellan sådana order, som röra krigsrörelserna, operationsorder m. m., och dem, som hänföra sig till den inre tjänsten, underhåll, sjukvård, ersättning m. m., dagorder. Order, som omfatta en längre tid eller äro af större vikt, böra affattas skriftligen; endast order af mindre och öfvergående betydelse ges muntligen, utan att därefter upptecknas. Order ställas till närmast underlydande befälhafvare och fortplantas af dessa vidare, orderväg; endast i brådskande fall må högre befälhafvare förbigås, men skall då underrättas om förhållandet. Alltefter den myndighet, från hvilken order utgå, benämnas de högkvartersorder, fördelningsorder, regementsdagorder o. s. v. De kunna utges som samfälld order, lika lydande till alla underbefälhafvare (vanligen utlämnad vid orderuttagning), eller som särskild order till enhvar af dem. Orderskrifning är en lika svår som viktig sak, ty en order måste med största korthet förena tydlighet, fullständighet och bestämdhet. För att underlätta uppsättandet och uppfattandet af order iakttages inom hvarje armé en viss norm för den yttre formen. Om bestämmelserna för krigsrörelser o. d. icke kunna aff åttas så bestämdt, som order förutsätter, utges de som allmänna anvisningar l. direktiv (se d. o.), och behöfver en order ytterligare förklaring, ges sådan i form af instruktion. C. O. N. Order [å'd9], eng., orden, t. ex. O. of merit [-9v me´rit], Förtjänstorden (se Ordnar), O. of the Bath [-öv the bä´th], Bathorden (se d. o.), O. of the garter [-öv the gä'9te], Strumpebandsorden (se d. o.). Orderapparät, artill., en inom fästningar och ombord på krigsfartyg använd apparat för att i synlig form till de fast uppställda pjäserna öfverbringa de order, som erfordras för artillerieldens ledning. En orderapparatanläggning omfattar i regel en gifvarapparat samt ett antal mottagarapparater. öfverföringen sker i regel på elektrisk väg, efter olika system; äfven mekanisk öfverföring har kommit till användning. Orderapparatens största fördel framför anordningar grundade på hörseln (telefon och talrör) är, att en gifven order vid mottagningsstationen afläses, hvarigenom anledningarna till missförstånd minskas och inverkan af störande buller bortfaller. Apparatens största nackdelar äro, att den är dyr och invecklad samt i praktiken kan befordra endast ett begränsadt antal, förut bestämda korta order. S. Orderik (Ordericus Vitalis), normandisk historieskrifvare, f. 1075, d. kort efter 1143, son till en gift normandisk präst, som medföljt en af Vilhelm Eröfrarens krigshöfdingar till England, blef tidigt munk i benediktinklostret S:t Evroul i Normandie. Han skref en Historia ecclesiastica (bästa editionen af A. Le Prévost 1838--55; äfven öfv. på fr., eng. och da.), hvilken är en skattkammare för kännedomen om normandernas historia i Normandie, England och Italien under senare hälften af 1000-och förra hälften af 1100-talet. (S.T--g.) Order in Council [å'dar in käVnsil], eng. statsr., kunglig befallning, utfärdad af regenten på tillstyrkan af hans råd (i praktiken af några få utvalda medlemmar af Privy council). En dylik befallning får sin rättskraft ur det kungliga prerogativet och behöfver ej parlamentets stadfästelse för att ega gällande kraft. Man förutsätter dock, att den ej afsevärdt ändrar gällande lag, och vederbörande tillstyrkande rådgifvare äro inför parlamentet ansvariga för sina råd äfven i hithörande fall. Berömda orders in council äro de aktstycken af 1807, hvarigenom Georg III besvarade kejsar Napoleons Berlindekret af 21 nov. 1806 om det s. k. kontinentalsystemet (se d. o.). -- Numera regleras äfven, i kraft af bemyndigande från parlamentet, detaljbestämmelser i samband med dess lagstiftning genom i administrativ Väg utfärdade orders in council, och på samma väg afgöras äfven ärenden rörande kronkolonierna m. m. V. S--g. Orderpapper, jur., kallas ett skuldebref eller annan skriftligt affattad ensidig utfästelse, om den,