Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parrhasios - Parricida - Parrocel - Parrot, Freidrich - Parrotia - Parry, John - Parry, sir William Edward - Parry, Joseph - Parry, sir Charles Hubert Hastings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Parricida-Parry
146
Han var liksom Zeuxis en
högeligen själfkär och fåfäng man.
C. R. N.*
Parricida, lat., eg. fadermördare, sedermera
äfven mördare af närmare släkting eller hustru;
landsförrädare, helgerånare, tempelskändare;
binamn till hertig Johan af Schwaben (se Johan,
bd XIII, sp. 10).
Parrocel, fransk konstnärssläkt. 1. Joseph P.,
målare och gravör, f. 1646, d. 1704 i Paris,
upptogs efter sin faders (målaren Barthélemy
P.) död, 1660, af sin äldre broder, Louis,
som slagit sig ned i Avignon, studerade flera
år i Paris och därefter i Rom, där han slöt
sig t’ill bataljmålaren Bourguig-non, hvars
föredöme han sedan följde. Efter 8 års vistelse
uti Italien återkom han 1675 till Paris,
där han blef ledamot af akademien samt fick
Louvois till beskyddare och därigenom flera
uppdrag, särskildt att måla bataljstycken för
Versailles. Men han målade äfven religiösa
bilder, och Johannes predikar i öknen ses ännu
i Notre Dame. Dessutom raderade han 90 blad. -
2. C h a r l e s P., den föregåendes son, målare
och gravör, f. 1683, d. 1752, lärjunge af de
la Fosse, studerade först historiemåleri uti
Italien, men egnade sig vid återkomsten till
Paris uteslutande åt bataljmåleriet, hvari han
vann stort anseende liksom fadern. Efter att ha
blifvit medlem af akademien (1721) fick han flera
uppdrag af Ludvig XV samt följde honom särskildt
1744 och 1745 för att måla krigshändelserna
i Flandern. Flera af hans arbeten utfördes i
väfnad vid gobelängfabriken i Paris. - 3. Pierre
P., son till den ofvan nämnde Louis, målare och
gravör, f. 1670 i Avignon, d. 1739, var lärjunge
af sin farbroder Joseph och studerade vidare
under Carlo Maratta i Rom. Han målade mycket
i Languedoc och Provence, men hans förnämsta
verk finnas i S:t Germain-en-Laye, där han
utförde Tobias’ historia i 30 bilder. Liksom
de föregående raderade och graverade han
åtskilliga blad. - Hans broder, Ignace P.,
f. 1667, d. 1722, reste uti Italien och Österrike
samt målade prins Eugens af Savojen bataljer.
1-3. C. R. N.*
Pa’rrot, Friedrich, tysk-rysk resande, f. 1791 i
Karlsruhe, d. 1841 i Dorpat som professor i fysik
vid universitetet där, studerade jordmagnetismen
och utförde barometernivelleringar mellan
Kaspiska och Svarta hafven m. m. Af hans verk
handla flera om hans resor (Krim och Kaukasus,
Ararat, Pyrenéerna). Se biogr, af Bienemann
(1902).
Parrotia C. A. Meyer, bot., ett till familjen
Hamamelidaceæ hörande träd med affallande,
has-selliknande blad, stora lansettlika
stipler samt med axlika, af färgade högblad
omgifna blomsamlingar. Den enda arten,
P. persica, förekommer i norra Persiens
lågländta löfskogar. Dess ved utgör rödt eller
transkaukasiskt järnträ. Några från meller-
sta Europas och Spetsbergens tertiäraflagringar
beskrifna blad ha bliivit förda till släktet.
A. G. N. G. L-m.
Parry [pä’ri], Joh n, walesisk bard,
f. 1776, d. 1851, var klarinettist, sedan
militärmusikdirektör, slutligen (efter 1807)
lärare på den då omtyckta flageoletten (i
London). Flera år var han ledare af de walesiske
bardernas kongress och blef 1821 utnämnd till
"bardmästare". Hans kompositioner bestå i stycken
för harpa och piano, dramatisk musik, "glees"
och andra sånger. Hans hufvudarbete är The welsh
harper, en vidlyftig samling walesiska melodier
jämte historik öfver harpan och musiken i Wales.
A. L.*
Parry [pä’ri], sir William Edward, engelsk
sjöofficer, ishafsfarare, f. 1790, d. 1855,
kommenderades 1811 på en fregatt, som utgick
till skydd för engelska hvalf ångare vid
Spetsbergen, fick 1818 befälet på "Alexander",
ett af de två fartyg, med hvilka sir John
Ross s. å. företog sin fruktlösa expedition
till nordvästpassagens finnande, och ledde
därefter själf tre expeditioner i samma syfte:
1819-20, då han med "Griper" och "Hecla" lyckades
framtränga genom Baffins vik och Lancastersundet
till Barrowsundet och vidare till Melvilleön,
där han of vervintrade, men hvarifrån han
återvände hem efter ett fåfängt försök att bryta
sig igenom till Berings sund, samt ytterligare
1821-23 och 1824-25, båda gångerna utan att nå
sitt mål. Han utgaf själf beskrifningar öfver
dessa färder äfvensom öfver ett försök, som
han 1827 gjorde att framtränga mot nordpolen
med båtar, som kunde appliceras till slädar,
och vid hvilket försök han uppnådde 82° 45’
n. br. Sedermera utgafs äfven en samlad upplaga
af dessa beskrifningar, Four voyages to the North
pole (5 bd, 1833). Hans resa 1819-20 tillskyndade
honom ett pris af 5,000 pd st.; 1829 erhöll han
knightvärdighet. Sistnämnda år afgick han till
Nya Syd-Wales som Australiska jordbrukskompaniets
kommissarie, men återvände hem 1834 och användes
därefter af amiralitetet i åtskilliga särskilda
uppdrag. Se biogr, af hans son (3:e uppl. 1857).
Parry [pä’ri], Joseph, engelsk tonsättare,
f. 1841 i Wales, d. där 1903, utbildades
från 1868 vid musikakademien i London, blef
1872 musiklärare vid University college i
Aberystwith och promoverades 1878 i Cambridge
till doktor i musik. Han komponerade operor,
oratorier, kantater och orkesterverk
samt utgaf 6 bd "Cambrian minstrel-sie".
E. F-t.
Parry [pä’ri], sir Charles Hubert Hastings,
engelsk tonsättare och musikskriftställare,
f. 1848 i Bournemouth, studerade i Oxford
och fick i London sin musikaliska utbildning
förnämligast af Dannreuther, blef 1883 professor
i komposition och musikhistoria vid Royal college
of music, 1894
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
