Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pass - Pass - Pass - Pass. - Passa - Passabel - Passacaglia - Passacaille - Passad - Passaddamm. Se Blodregn - Passadvindar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
181
Pass-Passadvindar
182
iartyg, som afgår till utrikes ort,
enligt tullstadgan § 36. Hit höra ock de
s. k. passersedlar, som .enligt äldre rätt
skulle innehafvas af t. ex. vissa fiskebåtar
vid saltsjöfiske (jfr Sv. förf. saml. 1827 n:r
63 p. 1073) och i andra liknande fall. Jfr N
a-tionali tetshand lingar, Sjöpass, Sundhetspass
och Tullpass. K. H. B. (Rid.)
Pass, ridk., en
felaktig form af hästens rörelse i skridt
eller traf, kännetecknas däraf, att
samma sidas ben följas åt (se fig.). Denna
rörelseform, passgång, gör gången osäker,
i synnerhet i terräng. Pass framkallas af
öfverilning, för tidig samling eller slapphet
hos hästen och kan i allmänhet rättas genom att
minska eller öka tempot, allteftersom orsaken
är öfverilning eller för stark samling. I pass
kan hästen emellertid förflytta sig fortare
än i skridt, utan att hans rörelser bli för en
ovan ryttare så ansträngande som i traf. Detta
gaf anledning till, att man i äldre tider, då
samfärdseln på vägarna mest skedde till häst,
särskildt dresserade s. k. passgångare
för transporterandet af damer; dressyren
tillgick vanligen så, att man hopkopplade hästens
samsidiga ben, hvarigenom han inlärdes den
vaggande gång, som t. ex. kännetecknar kamelens
rörelser. – Denna rörelseform återfinnes ganska
allmänt hos sådana hästraser som Islandsponnyn,
Orlovrasen och den amerikanska trafvarrasen.
B. C-m.
Pass (fr. je passe), spelt., jag har intet bud
att göra. – Passa, säga pass.
Pass., förkortning för passivum.
Passa, jaktv., uttaga inälfvorna på ett skjutet
djur. – Passa upp, springa i pass och ställa sig
i förhåll vid stöfvarjakt. – Pass upp!, jaktrop,
hvarmed man under stöfvarjakt varskor en kamrat,
att villebrådet nalkas hans plats.
Passabel (fr. passable), som kan få passera, som
någorlunda går an, dräglig, hjälplig, antaglig.
Passacaglia [-ka’lja], äfven Passacaglio
[-ka’ljå], it., fr. passacaille, dansk. o. mus.,
gammal spansk eller italiensk dans, som utfördes
af en person, vanligen en man, och var mycket
-omtyckt i Frankrike på 1600- och 1700-talen. Som
.del af större instrumentalkompositioner
("sviter") eller som fristående orgel- eller
klaverstycke är pas-sacaillen alldeles lik
chaconnen, står liksom denna i tretakt och har
gravitetiskt tempo samt är försedd med "basso
ostinato". Den förekom ofta i operor (af Lully,
Gluck m. fl.). A. L.*
Passacaille [-ka’j], fr. Se P a s s a c a g
l i a.
Passad. 1. Se Passadvindar. –
2. (Fr. passade). Se Fäktkonst, sp. 214. –
3. (Fr. passade, it. passata) ridk., kallas
i skolridning
vändningar under volt tillbaka med ombyten på
ridbanans långsida vid hörnet till kortsidan.
3. B. C-m.
Passaddamm (ty. passatstaub), meteor. Se Blodregn.
Passadvindar, Passader (ty. passatwinde, af
fr. passade, genomfart; fr. vents alizés,
eng. trade-winds), kallas de vindar, som
blåsa från ett och samma väderstreck hela året
om. Närmaste trakten omkring ekvatorn upptages af
det s. k. "stilla bältet", inom hvilket mestadels
fullkomlig vindstilla med mulen himmel, häftiga
regn och åskväder är rådande. Detta bälte
begränsas på norra sidan af nordöstpassaden
och på södra af sydöstpassaden, af hvilka den
förra under hela året ligger på norra halfklotet,
den senare antingen helt och hållet eller till
största delen på det södra. Passadvindarna äro
företrädesvis utbildade i de stora oceaner,
som sträcka sig från ekvatorn i nordlig–sydlig
riktning till höga breddgrader, nämligen
Atlantiska, Stilla och södra Indiska hafven,
medan de i norra Indiska hafvet ersättas af de
s. k. monsunerna (se Monsun). Stilla bältet och
de på ömse sidor därom liggande passadregionerna
följa solens rörelse under årets lopp. I mars
månad, då hafsvattnets yttemperatur på norra
halfklotet är som lägst, ligger nordöstpassadens
region i Atlanten 9° sydligare än i sept., då
hafsytan där har sin högsta temperatur under
året. Dessa förändringar synas af följande
tabell, hvari angifvas gränserna för de tre
ifrågavarande områdena under nämnda månader för
Atlanten och Stilla hafvet.
Sydöstpassaden.
Mars Sept.
Atlanten 25° s. lat.–ekv; 25° s.–3° n.
Stilla hafvet 28° s. lat.–3° n. lat.; 20° s.–7° n.
Stilla Bältet.
Mars Sept.
Atlanten ekv.–3° n. lat.; 3° n.–11°n.
Stilla hafvet 3° n. lat.–5°n. lat.; 7° n.–10°n.
Nordöstpassaden.
Mars Sept.
Atlanten 3° n. lat.–26°n. lat.; 11° n.–35°n.
Stilla hafvet 5° n. lat.–25°n. lat.; 10° n.–30°n.
Passadregionerna utmärka sig genom klar
himmel och bristande nederbörd, medan i stilla
bältet nästan dagligen häftiga regn falla. De
trakter af jorden, som hela året om ligga inom
passadernas gränser, äro därför mycket torra,
hvaremot en bestämd regntid afbryter den
torra årstiden i de trakter, som genom stilla
bältet och passadregionernas flyttning med
solen röna inverkan af dessa bältens motsatta
väderlekskaraktär. – Genom sina med årstiden
växlande temperaturförhållanden utöfva de
stora kontinenterna en märkbar inverkan på
de passader, som träffa deras kuster, hvaraf
monsunerna uppstå. Den i norra Indiska hafvet
vintertiden blåsande nordöstmonsunen framkallas
af samma orsaker, som betinga nordöstpassaden
i de andra oceanerna på norra halfklotet, men
förstärkes genom det höga lufttryck, som vid
denna årstid är rådande öfver den vidsträckta
asiatiska kontinenten. Då däremot under sommaren
sydöstpassaden i södra Indiska hafvet, liksom
i de andra hafven, öfverskrider ekvatorn och,
inkommen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
