Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pavlov, Ivan Petrovitj - Pavlova, Anna - Pavlovahöns - Pavlovo - Pavlovo Posad. Se Pavlovskij Posad - Pavlovsk - Pavlovskij Posad - Pawnee - Pavo - Pavoa de Varzim. Se Povoa do Varzim - Pavon, José - Pavor. Se Mars, sp 1056 - Pawpaw. Se Papaya - Pawtucket - Pax - Pax, Ferdinand - Pax Britannica. Se Pax romana - Pax Dei. Se Guds frid - Paxillus - Paxo. Se Paxos - Paxos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Pavlova-Paxos
290
ligen betydande framsteg. Det dröjde likväl
jämförelsevis länge, innan dessa undersökningars
genomgripande innebörd fullt insågs af den
samtida vetenskapen, väsentligen beroende
därpå, att de publicerats på olika, delvis
svårtillgängliga ställen. Men då P. 1897
i en mästerlig liten skrift, Die arbeit der
verdauungsdrüsen, som samtidigt utkom på ryska,
tyska, franska och engelska, sammanfattat sina
dittills vunna resultat, hälsades dessa med
allmän hänförelse, och de arbeten, som sedan
utfördes på P:s laboratorium, möttes öfverallt
af det lifligaste intresse och erkännande,
hvarom särskildt tilldelandet af det medicinska
Nobelpriset åt P. (1904) bär vittne. Genom P:s
och hans medarbetares undersökningar har läran
om afsöndringen af matsmältningsvätskorna fått
en i många afseenden alldeles ny gestaltning,
och synnerligen talrika äro de på andra
institut utförda arbetena, med hvilka hans
studier fortsattes af andra forskare. Under
de senare åren har P. till experimentell
behandling upptagit frågor, hänförande sig till
djurpsykologien, och därigenom gett uppslag af
stor bärvidd. P. blef 1902 led. af Vet. soc. i
Uppsala. R. T-dt.
Pa’vlova, Anna, rysk dansös, f. omkr. 1880
i Petersburg, anställdes 1899 vid
kejserl. Mariateaterns balettkår där och gjorde
med denna 1907-08 sin första utrikesturné. Hon
uppträdde då i Stockholm (maj 1908) och
väckte mycken beundran genom sitt utförande
af hufvudrollerna i baletterna "Giselle",
"Svandammen", "Pachita", "Coppélia" och
"Kavalleristernas rast" m. m. Hon har utbildat
sig efter Maria Taglionis traditioner, och
hennes dans utmärker sig högligen för smidigt
behag, eldighet och mimiskt uttryck. Sedan
1908 har hon, löst från sin anställning i
Petersburg, fortsatt sina gästuppträdanden
i Europa och äfven i Amerika samt hyllats
som den främsta på sitt område i samtiden.
E. F-t.
Pa’vlovahöns, husdjurssk., anses som stamform
för tofshönsen och förekomma i Ryssland. Rasen
är föga förädlad och till färgen vanligen
guld-.eller silfvertoppig. Tuppen
väger l,75 och hönan 1,5 kg.
H. F.
Pa’vlovo, stad i ryska guv. Nizjnij-Novgorod, vid
Oka, 80 km. s. v. om Niz-jnij-Novgorod. 12,431
inv. (1897). Medelpunkt för en betydande
klen-smidesindustri (eggjärn, lås samt andra
järn- och stålvaror), hvilken drifvits sedan
1600-talet som hemslöjd och i små verkstäder i
och utomkring staden. Dessutom stål-, koppar-
och bronsverk samt bomulls-, siden-, tvål- och
tändsticksfabriker. Handtverksskola med museum.
Pa’vlovo Posad. Se Pavlovskij Pösa d.
Pa’vlovsk. 1. Kretsstad i ryska guv. Yoronesj,
vid Don. 7,221 inv. (1901). Stor
trädgårdsodling. - 2. Stad i ryska guv. S:t
Petersburg, 30 km. s. om Petersburg. 4,949
inv. (1897). Det ligger i en stor park,
är en omtyckt sommarvistelseort för
invånare i hufvudstaden och har ett
slott, som tillhör storfurst Konstantin
Konstantinovitj. lo. 2. J-F.N.
Pa’vlovskij Posad (P a v l o v o Posad 1. Y och n
a), industriby i ryska guv. Moskva, vid Kljasma
och järnvägen Moskva-Nizjnij-Nov-gorod. 9,991
inv. (1897). Siden-, ylle- och bomullsfabriker.
J. F. N.
Pawnee [pånl], indianfolk i Nord- Amerika, bodde
förr mellan Missouri och Platte river, efter
Tryckt den 17/714
1874 i Indianterritoriet (nu Oklahoma). Det
räknar omkr. 600 pers. P. utgör en
underafdelning af prä-ristammenKäddo. Sin
ursprungliga prärikultur har det delvis
förlorat genom inträngandet af ett primitivt
jordbruk (majskultur) från östern tillika
med landtbruksredskap, fasta bostäder och
inskränkning af nomadlifvet till vår, vinter
och höst. G. B-n.
Pavo. 1. Astron. Se P å f å g e l n. -
2. Zool. Se Påfågelsläktet.
Pavoa de Varzim. Se Põvoa do Varzim.
Pavõn [-vå’n], José, spansk botanist,
följeslagare till Lopez Ruiz under hans resor
i Peru och Chile 1779-88 och medarbetare i
hans stora verk öfver dessa länders flora.
C. Lmn.
Pa’vor, myt. Se Mars, sp. 1056.
Pawpaw [påpå’], bot. Se Papaya.
Pawtucket [påta’kit], stad i nordamerikanska
staten Rhode Island, 6,5 km. n. ö. om Providence,
på ömse sidor om den segelbara Pawtucket
river, som ofvanför det 15 m. höga fallet
i staden kallas Blackstone river. 51,622
inv. (1910; 19,030 inv. 1880). Staden har
stora textilfabriker, maskinverk-städer,
pappersbruk, tillverkning af elektriska maskiner
och apparater m. m. 1790 uppsattes i P. det
första med vattenkraft drifna bomullsspinneriet
i Amerika. Den del af staden, som ligger ö. om
floden, hörde före 1862 till Massachusetts; den
västra delen förenades 1874 med den östra till en
kommun, som blef stad 1885. (J-
F. N.)
Pax (lat., genit, päcis). 1. Fred,
frid; fredsgudinnan. - 2. Astron., en af
småplaneterna. - 3. SeOsculatorium.
Pax, Ferdinand, tysk botanist, f. 26 juli
1858, professor i botanik och föreståndare
för botaniska trädgården i Breslau 1893, är en
produktiv författare inom den deskriptiva och
systematiska botaniken. Han har monograferat
släktet Primula (1888) m. m. och är en af
de förnämste medarbetarna i Englers och
Prantls stora samlingsverk "Die natürlichen
pflanzenfamilien", där han bearbetat några
och tjugu växtfamiljer, hvaraf de största
äro Amaryllidaceæ, Iridaceæ, Cy-peraceæ,
Caryophyllaceæ, Euphorbiaceæ och Lau-raceæ.
C. Lmn.
Pax brita’nnica. Se Pax romana
Pax Del, lat. SP Guds frid.
Paxillus, bot.y svampsläkte af fam. Agaricaceæ,
utmärkt af långt nedlöpande, från hatten lösbara
skifvor och rostiärgadt sporpulver. P. involutuS)
pluggskifling, har rostfärgad hatt med i början
inrullad, luden kant: Den förekommer allmänt i
skog och på gräsmark under sommaren och hösten
och är ätlig, men föga smaklig. G- L-m.
Pa’xo. Se Paxos.
Pa’xos (rättare än Paxo), en bland Joniska
öarna i Grekland, 13 km. s. ö. om Korfu, har
en areal af 19 kvkm. och består af en enda
kalkstensmassa, som, trots den ringa tillgången
på vatten, är rikt klädd med olivträd, som lämna
olja af yppersta beskaffenhet. P. producerar
dessutom vin, mandlar och oranger. G a i o n,
den förnämsta byn, ligger på östra kusten och
har en liten hamn. Nara midten af ön ligger P a
p a n d i, biskopens af P. residens. Tillsammans
med den något sydligare belägna ön Antipaxos
(fordom Propaxos), 3 kvkm., omkr. 100 inv.,
bildar P. en eparki i
21 b. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
