Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pegasos - Pegasus - Pegau - Pegel l. Mareograf - Pegelow, Fredrik Vilhelm Henrik - Pegli - Pegmatit l. Pegmatitgranit. Se Granit, petrogr. - Pegnin - Pegnitz - Pegnitzordern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
335
Pegasus-Pegnitzorden
336
ett hofslag af P., en saga, hvars ursprung
torde vara att söka dels i denna källas namn,
dels i den säkerligen förfelade härledningen
af namnet P. från det grekiska ordet pegë
(källa). P. (skämts, "pegäs") som sinnebild
för den poetiska ingifvel-sen, på hvars vingar
skaldens fantasi svingar sig upp mot himmelen,
är en skapelse från nyare tider, hvartill första
uppslaget torde ha getts af den italienske
skalden Bojardo i hans "Orlando innamo-rato" (jfr
H i p p o gry f). A. M. A.*
Pegasus. 1. Astron., stjärnbild, belägen mellan
21 och 24 timmars rektascension samt mellan
ekvatorn och 36 graders nordlig deklination. Tre
af stjärnorna i P. (β, α och λ) bilda
tillsammans med stjärnan α i Andromeda en lätt
igenkännlig och för vägledning på himlahvalfvet
lämpad nära kvadratformig fyrhörning. Enligt
Heis innehåller P. 178 för blotta ögat synliga
stjärnor, af hvilka två (α och β) äro af
2:a storleken. – 2. Zool. Se Drakfiskar 1.
1. (B-d.)
Pegau, stad i konungariket Sachsen,
reg. omr. Leipzig, vid en arm af Weisse Elster
och järnvägen Lepzig–Zeitz. 5,785 inv. (1910).
Pegel (ty. pegel, holl. pegel o. peil; jfr Pejla
2) l. Mareograf, en i längdmått graderad
stång, som fastgöres i vertikal ställning vid
stranden af en sjö eller en flod för uppmätning
af vattenståndet och dess förändringar. Ordet
har i svenskan äfven haft formen pel (päl),
hvars betydelse förklaras af följande citat:
"Inuti silfverkannorna [för öl eller mjöd]
voro små förgyllda knappar, på lika afstånd från
hvarandra. Man kallade dessa knappar pälar, och
dricka från knapp till knapp kallades att päla"
(S. Ödmann, "Hågkomster från hembygden och
skolan"). "Den, som förmådde att tömma en pel
i ett tag, hade stått profvet" (Nicolovius,
"Folklifvet i Skytts härad i Skåne"). –
K. förordn. ang. mått, mål och vikt af 29 maj
1739 stadgar, att "alla the wid öhl och wins
samt flere wåtwahrors försälgning brukelige
runda kannor, stop, halfstop .... förses med
pel inuti, som utvisar rätta innehållet och
spillrummet ofwanföre".
Pegelow, Fredrik Vilhelm Henrik, ingenjör,
järnvägstekniker, f. 15 apr. 1852 på Minnesberg
i Västra Alstads socken, Malmöhus län, aflade
mogenhetsexamen i Malmö 1870 och genomgick
därefter Teknologiska institutet, från
hvars mekaniska fackskola han utexaminerades
1873. S. å. anställdes P. som elev vid statens
järnvägstrafiks maskinafdelning, där han 1875
antogs som ritare. P. avancerade sedermera
vid statens järnvägar, blef 1879 verkmästare,
1884 maskiningenjör och 1890 maskindirektör
vid andra distriktet med placering i Göteborg,
där han 1875–91 jämväl verkade som lärare i
teoretisk mekanik vid Chalmersska institutet
och särskildt bidrog till utvecklingen af detta
instituts materialprofningsanstalt. 1899
lämnade P. statstjänsten och öfvertog
som verkställande direktör ledningen
af Stockholm–Västerås–Bergslagens nya
järnvägsaktiebolag. P:s framstående förmåga
togs dock åter i anspråk för förvaltningen af
statsbanorna, i det han 1907 förordnades till
generaldirektör och chef för Järnvägsstyrelsen, i
hvilken egenskap han kvarstod till 1913. Led. af
riksdagens andra kammare för Göteborgs
stad 1897–99, har P. äfven anlitats för ett
flertal utredningar och offentliga uppdrag,
bl. a. som led. af 1901 års kommitté för
ordnande af Stockholms bangårdsförhållanden
och 1905 års kommitté för bestämmelser rörande
trafiksäkerheten på enskilda järnvägar samt
som ordförande i Svenska Järnvägsföreningen. –
P. öfvertog ledningen af statens järnvägar vid
en tid, då en väsentlig omformning af deras
förvaltningsorgan skulle sättas i verket,
samtidigt som inträffade lågkonjunkturer inom
landet, en omfattande löneförbättring för
personalen och andra medverkande omständigheter
kommit statsbanornas nettovinst att sjunka
högst afsevärdt. Genom klok sparsamhet
samt ett lika skickligt planlagdt som
energiskt genomfördt nydaningsarbete på
det administrativa och tekniskt ekonomiska
området af järnvägsförvaltningen lyckades
P. åter bringa statsbanornas ekonomi i
tillfredsställande skick. Hans under medverkan
af öfverdirektör V. L. Klemming genomförda
reformarbete i detta afseende bildar en epok
i statsbaneförvaltningen. Åtskilliga för
det svenska järnvägsväsendets utveckling
betydelsefulla åtgärder inföllo under P:s
chefskap vid statens järnvägar, däribland
öppnandet af ångfärjeförbindelsen
Trälleborg–Sassnitz, införandet af
elektrisk drift på Riksgränsbanan
samt påbörjandet af Inlandsbanan.
G. H-r.
Pegli [pe’llji], by i italienska prov. Genua,
10 km. v. om Genua, vid Liguriska hafvets kust
och järnvägen till Genua. 10,560 inv. (1911)
i hela kommunen. P. är en mycket besökt kurort
med hafsbad och många villor, hvaribland
Villa Pallavicini-Durazzo, byggd 1837, och
Villa Doria från 1500-talet. Odling af vin och
sydfrukter.
J. F. N.
Pegmatit 1. Pegmatitgranit (af grek. pëgma,
något som stelnat). Se Granit, petrogr.
Pegnln, farm. med., löpeenzym, framställdt af
djurmagar i form af ett fint, hvitt pulver,
lätt lösligt i vatten och mjölk. Afsikten är
att hindra ostämnet (kaseinet) i komjölk från
att efter förtärandet utfalla i form af stora
klumpar, som reta svaga magar och för dem äro
svårsmälta. Efter uppkokning får komjölken svalna
till 37° C., hvarpå man till l 1. sätter 10
gr. pegnin. Mjölken löpnar då genast. Därefter
skakas den, tills kaseinmas-sorna fördelat sig
så fint, att vätskan åter liknar mjölk. Smaken
blir häraf ej väsentligen förändrad. Vätskan kan
härefter spädas, t. ex. åt små barn, men får ej
åter kokas upp. Pegninmjölk ges vid magsjukdomar,
både åt späda barn, som ej kunna få bröstet, och
åt vuxna. C. G. S.
Pegnitz, flod i Bajern, upprinner vid Lindenhard
i Oberfranken, försvinner nedanför staden P. i en
bergshåla, hvarur den bryter sig fram genom tre
öppningar, genomflyter Nürnberg och utmynnar vid
Fürth i Rednitz, som härifrån får namnet Regnitz.
J. F. N.
Pegnitzorden (Gekrönter blumenorden, Löblicher
hirten- und blumenorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
