Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 391-392 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pendel. 4. horisontalpendeln - Pendel. 5. Pendelur - Pendel. 6. Kompensationspendel - Pendelkvarn, tekn. Se Krossverk, sp. 72 - Pendelmätare, elektrot. Se Elektricitetsmätare, sp. 209 o. fig 1 - Pendelobservation. Se Pendel, sp. 390 - Pendelur. Se Pendel, sp. 391, och Ur - Pendetiv - Pendjab. Se Punjab - Pendjabi. Se Panjabi - Pendjdeh - Pendeltonlagen. Se Civil service reform - Pendyl - Penedo - Peneios

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lodlinjens riktning. Dess princip framgår af
fig. 3. Vid den vertikala axeln d e är den af
lätta rör bestående triangeln a b c anbragt,
så att den utan nämnvärd friktion kan vrida sig
kring d e. Sammanfaller d e med lodlinjen, så
befinner sig pendeln a b c i indifferent jämvikt,
under det att den minsta vinkel mellan d e och
lodlinjen ger pendeln ett bestämdt jämviktsläge,
hvarvid dess tyngdpunkt faller i det plan, som
går genom d e och lodlinjen. Den obetydligaste
förändring af lodlinjens läge åstadkommer
en afsevärd vridning af pendeln. Det
är på detta sätt möjligt att iakttaga en
ändring hos lodlinjen, som endast uppgår till
0,0001". Horisontalpendeln är ytterst känslig
för "seismiska stormar" och har stor betydelse
som seismometer.

5. Pendelur. Galilei, som anses vara
upptäckaren af pendelns isokronism (1583), var
sannolikt den förste, som begagnade pendeln
som tidmätare (möjligen ha dock araberna
varit hans föregångare). Det första pendeluret
förfärdigades af sonen Vincenzio Galilei (1649)
efter faderns anvisning. Huygens’ själfständiga
uppfinning skedde senare (1656). Huygens har
dock inlagt obestridliga förtjänster om urets
förbättring. Pendelurens drifkraft är antingen
en spänd fjäder eller en fallande vikt (lodet,
a fig. 4), som sätter valsen m och därigenom hela
urverket i rörelse. Emedan lodet verkar oafbrutet
och således förorsakar en i hastighet tilltagande
rörelse, måste man använda en hämmande kraft,
en regulator, och därtill tjänar pendeln b c.
Denna är förenad med ankaret, d e, hvilket
omväxlande ingriper än på den ena, än på den
andra sidan i tänderna på det vid valsen m fästa
steghjulet n n, så, att detta hjul under en
dubbel pendelsvängning icke kan vridas mera än
1 tand. Om pendeln på en sekund gör en svängning
fram och en tillbaka samt hjulet har 60 tänder,
så vrider det sig ett hvarf på en minut. En
sekundvisare kan således anbringas vid m och
en minutvisare fästas vid valsen af ett annat
hjul, som är på det sätt förenadt med n n att
det vrider sig 1 hvarf, under det att n n gör 60
hvarf. Vikten eller fjädern återger åt pendeln
den förlust i rörelseenergi, som friktionens
och luftens motstånd förorsaka. Hastigheten i
pendelurets gång beror endast på pendelns längd,
hvilken kan förändras genom pendelskifvans
förflyttning.

Fig. 4. Pendelur.

Fig. 5 Kompensationspendel: rostpendeln.

6. Kompensationspendel (se Kompensation 3),
en pendel, som är så sammansatt, att de af
temperaturväxlingar åstadkomna förändringarna
af pendellängden utjämnas och svängningstiden
således hålles konstant. Den mest använda pendeln
af detta slag är den af John Harrison 1725
konstruerade s. k. rostpendeln, som är sammansatt
af metaller med olika utvidgningsförmåga för
värme. Anordningen synes af fig. 5.
Kompensationen vinnes därigenom, att de
kortare zinkstängerna (z z), som förlänga
sig starkare än stålstängerna (s s s), vid
ökad temperatur lyfta pendelkulan lika högt,
som den sänkes till följd af de sistnämnda
stängernas samtida förlängning. – Den s. k.
kvicksilfverpendeln, konstruerad af
G. Graham (1721), består af en pendelstång (af
metall), på hvilken fästes en glascylinder med
kvicksilfver. Vid temperaturförändringar växlar
tyngdpunktens läge i kvicksilfret, och därigenom
kan, om kvicksilfverkolonnens längd afpassas
rätt, pendellängden bibehållas oförändrad. –
Lamell- l. fjäderkompensationen åstadkommes
därigenom, att man vinkelrätt mot pendelstången i
svängningsplanet fäster en fjäder eller skifva,
bestående af två hoplödda metaller med olika
termisk utvidgningsförmåga, den med mindre
utvidgning på öfre, den med större på
undre sidan. Är fjädern rak vid en viss
temperatur, kommer den att vid högre
värmegrad böja sig uppåt och vid lägre nedåt
med sina ändar. Om pendelstången genom värme
förlänges och dess tyngdpunkt sålunda sänkes,
kommer fjäderns tyngdpunkt att förflyttas i
motsatt led; verkan däraf blir tydligen ännu
kraftigare, om på fjäderns ändar anbringas små
kulor. Själfva fjädern eller lamellen göres
vanligen af järn och koppar med järnet på öfre
sidan. Den på 1890-talet upptäckta legeringen
invar (järn med 36,2 proc. nickel), hvars
termiska utvidgning är praktiskt ingen, har på
senare tid börjat användas till pendelstänger
och härigenom gjort kompensation öfverflödig.
L. B. B.

Pendelkvarn, tekn. Se Krossverk, sp. 72.

Pendelmätare, elektrot. Se Elektricitetsmätare, sp. 209 o. fig. 1.

Pendelobservation. Se Pendel, sp. 390.

Pendelur. Se Pendel, sp. 391, och Ur.

Pendentiv (fr. pendentif, af lat. pendere, hänga
ned), Svickel, Hvalfsvickel, bygnk. Se Hvalf, sp. 1391 ff.

Pendjab. Se Punjab.

Pendjabi. Se Panjabi.

Pendjdeh (Pendsch-deh, "fem byar"), oas
omkring floden Murgab i Transkaspiska prov. af
ryska generalguvernementet Turkestan. 177,000
inv. (turkmener). Oasen skäres af järnvägen
Merv–afganska gränsen och är af vikt genom de
där hvarandra korsande karavanvägarna Merv–Herat
och Mesched–Maimene-Balch.
J. F. N.

Pendleton [pe’ndltən], förstad till Manchester (se d. o. 1).

Pendletonlagen [pe’ndltən-]. Se Civil service reform.

Pendyl [paŋ-; fr. pendule], väggur; bordstudsare.

Penedo, stad i brasilianska staten Alagoas,
vid den segelbara São Francisco. Omkr. 10,000
inv. Ångbåtsstation, liflig handel med
sockerrör och hudar. P. är ofta utsatt för
öfversvämningar.
J. F. N.

Peneios (lat. Penēus), i forntiden namn på
två floder i Grekland. Den större af dessa,
nu Salamvria, upprinner på Pindos,
flyter till en början mot s. ö., därefter från
trakten af Trikala,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>