Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom - Pensionsstyrelsen - Pensionsnämnd. Se Pension, sp. 424 - Pensionär - Pensum - Pentaclethra - Pentacrinus, zool. Se Hårstjärnor - Pentacyclicæ, bot. - Pentacyklisk, bot. Se Cyklisk blomma - Pentad l. Pentas - Pentadesma, bot. - Pentaglott - Pentagon, mat. - Pentagondodekaeder, kristall. - Pentagram l. Pentalfa - Pentagynia, bot. - Pentakosiomedimner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Pensionsinrättningen för lärarinnor
etc.-Pentakosiomedimner
426
Pensionsinrättningen för lärarinnor vid
Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom,
bildad på enskildt initiativ (se Centerwall,
J. E.), konstituerades 10 juni 1886, och dess
första stadgar blefvo af K. M:t fastställda
26 maj 1887. Pensionsinrättningen har till
ändamål att bereda pensioner, att utgå sedan
den pensionsberättigade uppnått femtiofem års
ålder. Pensionsinrättningens delegare utgöras
af a) högre skolor för kvinnlig ungdom, som
förbundit sig att erlägga årsafgifter för en
eller flera vid skolan anställda lärarinnor;
b) vid sådana skolor anställda lärarinnor, som
ha uppnått 25 års ålder och vunnit inträde i
pensionsinrättningen. Årsafgift för lärarinna
erlägges med 30 kr. af den skola, vid hvilken
hon är anställd, och med 30 kr. af henne
själf. Dessutom bidrager staten f. n. med 60
kr. för hvarje lärarinna, som var delegare l
jan. 1911, då L ä-rarinnornas pensionsanstalt (se
d. o.) började sin verksamhet. Efter denna tid
kunna icke några nya delegare vinna inträde. Full
pension utgår med belopp, växlande mellan 400 och
532 kr., beroende af det antal år, under hvilka
pensionsinrättningen fått för delegaren uppbära
statsbidrag af 60 kr. Enligt stadgetillägg af
1912 kan pensioneringen uppskjutas till det år
delegaren fyller 60, eventuellt 63 år, och i
så fall erhålles förhöjd pension. Vid 1913 års
utgång uppgingo pensionsinrättningens fonder
till 1,504,265,79 kr.; del-egarna utgjordes af
84 skolor och 420 lärarinnor. Pensionärernas
antal var 77.
Pensionsstyrelsen, ett under Civildepartementet
hörande centralt ämbetsverk, som har till uppgift
att handlägga de pensionsärenden, hvilka afses
i den för hela riket gällande lag om allmän
pensionsförsäkring. Pensionsstyrelsen, hvars
chef erhållit titeln generaldirektör, trädde i
verksamhet fr. o. m. 1914. För åstadkommande
af en mängd förarbeten, som voro nödvändiga,
för att den egentliga verksamheten skulle från
och med nyssnämnda år utan hinder kunna taga sin
början, trädde Pensionsstyrelsen i verksamhet
redan l sept. 1913 och beräknades intill årets
slut komma att bestå af en chef, tre ledamöter,
två andra tjänstemän samt fyra sakkunniga
lekmän. Aflöningsstaten för tiden till 1913 års
slut var bestämd till 18,000 kr. Fr o. m. 1914
består Pensionsstyrelsen, utom generaldirektören,
af 3 ledamöter, 4 extra ledamöter,
l särskildt sakkunnig samt 4 sakkunniga
lekmän, hvartill komma öfriga tjänstemän samt
biträden. Aflönings- och omkostnadsstaten
för 1914 upptar som ordinarie anslag 28,900
kr. samt som extra anslag till tjänstemän,
biträden, lokalhyra med möbler, skrifmaterialier,
tryckningskostnader m. m. förslagsvis 547,100 kr.
A. A.
Pensionsnämnd. Se Pension, sp. 424.
Pensionär [panjä>-; se Pension], den, som
åtnjuter pension; den, som undervisas i en
pension, lärjunge.
Pe’nsum, plur. pensa, lat., eg. "det (åt någon)
utvägda"; förelagdt arbete; läxa; noga be-stämdt
kunskapsmått, som fordras för någon examen.
Pentaclëthra Benth., trädsläkte af
fam. Legu-minosæ, underfam. Mimosideæ, med
dubbelt par-bladiga blad och hvitgula blommor
i ax. P. macro-phylla, ovalaträdet, i Väst-Af
rika har mycket stora frön, som användas dels
som näringsme-
del (d i k a b r ö d, se I r v i n g i a), dels
till framställning af ett fett, hvaraf ljus
beredas, G. L-m.
Pentacrinus, zool. Se Hårstjärnor.
Pentacy’clicæ, bot., afdelning af Metachlamy-deæ
bland dikotyledonerna med blommor bildade
af 5 kransar (2 ståndarkransar). Hit höra
serierna Ericales, Primulales, Plumbaginales
och Ebe-nales. De öfriga serierna inom
Metachlamydeæ utgöra afdelningen Tetracyclicæ
med blommor bildade af 4 kransar (enkel
ståndarkrans). G. L-m.
Pentacyklisk, bot. Se Cyklisk blomma.
Pentäd (fr. pentade) 1. P e’n t a s, grek.,
femtal. - Pentad-media. Se Medeltemperatur,
sp. 1403.
Pentade’sma Sab., bot., trädsläkte af
fam. Gut-tijeræ, underfam. Clusioideæ, med
läderartade blad och stora, ensamma röda
blommor. P. butyraceum, smörträdet, i Sierra
Leone och Togo innehåller i frukterna en tjock,
gul, smörliknande saft, som af infödingarna
användes i stället för smör i maträtter.
G. L-m.
Pentaglo’tt (af grek. pe’nte, fem, och glo’ssa
1. glotta, tungomål), på fem olika språk.
Pentagon (af grek. pe’nte, fem, och go’ny,
vinkel), mat.f regelbunden (liksidig och
likvinklig) femhörning. Hvarje vinkel i
femhörningen är 108°, och om sidan antages vara
a, så är ytan
jV 25 + 10 V 5.
- Stundom nyttjas ordet pentagon i vidsträcktare
bemärkelse, liktydigt med plan rätlinig
femhörning i allmänhet.
Pentagondodekaëder (se Pentagon och D
o-dekaeder), kristall., en reguljär,
hemiedrisk kristallform, begränsad
af tolf symmetriska fem-sidingar;
förekommer hos svafvelkis och koboltglans.
A. Hng.
Pentagra’m (af grek. pe’nte, fem, och
gra’mma, inristadt tecken) 1. P e n t a’l f a
(d. v. s. ett fem-faldigt A), en uråldrig
mystisk figur, sammansatt af fem kring
en liksidig femhörning ställda lik-benta
trianglar. Pentagramrnet, som äfven kallas
"konung Salomos sigill", var hos pythagoréerna
tecken för hälsan (därför på latin kalladt
salus Pythagoræ), hos israeliterna sinnebild
af 5 Mose böcker, eljest äfven af de 5 sinnena
o. s. v. Denna figur, hvilken, som bekant,
kan uppritas med fem linjer i ett enda drag,
kallas på ty. drudenfuss eller alpenkreuz, på
da. drudefod, på sv. alfkors (se d. o. med fig.).
Pentagynia (af grek. pe’nte, fem, och gynë,
kvinna), bot., Linnés namn på den bland
ordningarna i de 13 första klasserna af
sexualsystemet, hvilken igenkännes därpå,
att pistillernas antal är fem. ’
O. T. S.*
Pentakosiomedi’mner (grek. pentakosiome’dim-noi,
af pentako’sioi, femhundra, och me’dimnos,
ett mått för torra varor; se M e d i m n)
kallades i det forna Aten efter den af Solon
genomförda klassindelningen eller måhända ännu
tidigare den förmögnaste klassen af medborgare,
hvilkas jordegendom ansågs ge en afkastning,
som i värde motsvarade minst 500 medimner säd
eller i värde motsvarande mått af olja eller
vin. Enligt den solonska författningen voro
pentakosiomedimner-na, som äfven hade att
vidkännas de drygaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
