Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penthesileia - Pentheus - Penthièvre - Pentima. Se Corfinium - Pentiment - Pentland firth - Pentland hills - Pentos, kem. - Pentisaner, kem. - Pentosuri, med. - Pentremites, paleont. - Pentstemon, bot. Se Pentastemon - Penuel. Se Peniel - Penultima - Penumbra, astron. - Penz (Pencz), Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
433
Pentheus-Penz
434
banesåret, intogs af kärlek till den
döende, unga och sköna kvinnan. En
senare sägen om P. har H. von Kleist
behandlat i sitt skådespel "Penthe-silea".
A. M. A.»
Pe’ntheus (grek. Ilevdsvs), sagokonung i Tebe i
Beotien, dotterson till Kadmos. Då han motsatte
sig Dionysos’ (Bakchos’) yrande dyrkan och
dels förgrep sig på guden själf, dels smög
sig till att bevittna den af Tebes kvinnor på
berget Kithairon firade Bakchos-festen, blef
han af sin moder, Agaue, i backisk yra tagen
för ett villebråd, hvarefter hon och de öfriga
kvinnorna söndersleto honom. P :s tragiska öde
är af Euripides bearbetadt för scenen i det ännu
befintliga dramat "Bakchai" (Backanterna). Äfven
Aischylos hade behandlat samma ämne i ett numera
förloradt sorgespel med titeln P. Ett motstycke
till den tebanska sagans P. är den traciske
Lykurgos (se d. o. 1). A. M. A.
Penthiévre [pätiä’vr], fordom en del af franska
hertigdömet Bretagne och tidtals eget grefskap
under detta, motsvaras närmast af det nuvarande
dep. Götes du Nord. Det införlifvades 1532
jämte det öfriga Bretagne med franska kronan,
blef 1569 pärshertigdöme, men hemföll senare
åter till kronan. Ludvig XIV gaf det 1697 som
titulärhertig-döme åt grefven af Toulouse, en af
hans söner med markisinnan de Montespan. Dennes
son Ludvig Johan af Bourbon, hertig af P.,
f. 1725, d. 1793, arf de 1775 sin rike kusin
grefven af Eu. Han hade då redan mist sin
ende son, prinsen af Lamballe, men hade en
dotter, Lovisa Maria Adelaide de Bourbon-P.,
hvilken 1769 förmälts med den sedermera som
"medborgaren Ëgalité" bekante hertig Ludvig Filip
af Orleans. Genom detta giftermål kom således
huset P :s väldiga förmögenhet till familjen
Orleans. Äldste sonen i äktenskapet var konung
Ludvig Filip, och dennes tredje son, prinsen
af Joinville (f. 1818, d. 1900), lämnade titeln
hertig af P. i arf till sin son Peter (f. 1845).
(J. F. N.)
Pe’ntima. Se Corfinium.
Pentime’nt (it. pentimento, egentl, ånger), spår
efter penseldrag, blyertsstreck eller ristningar
o. d. i en målning, teckning eller gravyr.
Pentland firth [pe’ntlənd fə’th], sundet mellan
Orkneyöarna och kusten af skotska grefskapet
Caithness (mellan uddarna Dunnet head i v. och
Duncansby head i ö.), 23 km. långt, 10,5–13
km. bredt. Till följd af häftiga strömmar och
hvirflar är det farligt för sjöfarten. På en
af de obebodda klipporna Pentland skerries,
i östra mynningen, står ett 36 m. högt fyrtorn.
J. F. N.
Pentland hills [pe’ntlənd hi’lṡ], bergskedja
i södra Skottland, på gränsen mellan
grefskapen Lanark, Edinburgh och Peebles,
sträcker sig från öfre Clyde till trakten af
staden Edinburgh i riktning från s. v. till
n. ö. och når i Scald Law en höjd af 578 m.
(J. F. N.)
Pentõs (af grek. pe’nte, fem), kem. Pentoser
kallas sockerarter med 5 kolatomer, sammansatta
enligt formeln C5 H10 05. De förekomma i
naturen vanligen ej i fritt tillstånd, utan
som komponenter i andra ämnen, inom djurriket
hufvudsakligen i nukleinsyror (se d. o.),
inom växtriket i de s. k. pentosanerna (se
d. o.). De viktigaste pentoserna äro arabinos
och xylos. Ara’binos,
CH2 OH (CHOH)3 . CHO, framställes ur arabiskt
gummi (se Kolhydrat 3) eller ur körsbärsgum-mi
genom kokning med utspädd svafvelsyra. Denna
arabinos är högervridande. En annan arabinos
(arabinoketos) kan framställas syntetiskt
ur formaldehyd (se d. o.). Vid pentosuri (se
d. o.) förekommer däremot i regel en inaktiv
arabinos. Xylos är stereoisomer med arabinos
och erhålles vid spjälkning af de i växtriket
(löfträdens ved, halm m. m.) mycket allmänna
xylanerna (se d. o.) bäst genom kokning
af bokvedgummi eller af bomullsfröskal. En
xylos har blifvit isolerad ur ett i pankreas
förekommande ägghvitämne. Utmärkande för alla
pen-toser är furolreaktionen, d. v. s. att vid
destilla-tion med utspädd saltsyra sammanslutes
pentos-molekylen till den ringformiga äldehyden
furol 1. furfur o l (se d. o.). Därigenom skilja
sig pentoserna från hexoserna (se d. o.), som
i stället lämna levulinsyra. Det så bildade
furfurolet påvisas genom färgreaktioner med
orcin eller floro-glucin (se dessa ord). Med
sistnämnda reagens inträder röd färg.
H. E.
Pentosaner, kem., kondensationsprodukter af
pentoser med hög, okänd molekylär vikt.
Pentosuri, med., det tämligen ovanliga
uppträdandet af pentoser (se d. o.) i
(människans) urin. Pentoser kunna förekomma dels
enbart, dels tillsammans med vanligt urinsocker
(glykos) vid diabetes af olika ursprung. Jämte
denna kroniska pentosuri har man äfven iakttagit
en tillfällig, alimentär sådan, efter förtärande
af större mängd pentos-rik, vegetabilisk föda,
särskildt frukter och fruktsafter. Pentoshaltig
urin verkar reducerande, men jäser ej som
vanlig sockerurin, såvida ej samtidigt glykos
förefinnes, vid hvars jäsning äfven små mängder
pentos kunna jäsa. S. J-n.
Pentremites Say (eg. Pentatrematites, af
grek. pe’nte, fem, och trema, hål), paleont.,
till Blastoidea hörande, under öfversilur-,
devon- och äldre karbontiden lefvande
sjöliljesläkte.
Pentstëmon, bot. Se Pentastemon.
Penue’l. Se P en i el.
Penu’ltima (lat., af pæne, nära, och u’ltima,
den sista), näst sista stafvelsen i ett ord.
Penu’mbra (af lat. pæne, nära, och
umbra, skugga), astron. 1. Halfskugga (se
Kärnskugga). - 2. Denna benämning användes
äfvenledes om den gråa kant, som vanligen
omger det inre, mörkare partiet af en solfläck.
2. (B-d.)
Penz (Pencz), Georg, sydtysk målare och
kopparstickare, f omkr. 1500 i Nürnberg, d. där
1550. Troligen elev af Albrecht Dürer, under
hvars inflytande han i alla händelser utbildade
sig, var han redan 1521 mästaren behjälplig
att efter dennes skisser dekorera rådhussalen i
Nürnberg. Dessa väggmålningar ha under tidernas
lopp blifvit pietetslöst öfvermålade, men man
tror sig dock i midtbilden, en Läktare med
musikanter, spåra ett egenhändigt arbete af
den unge P. Denne namnes 1523 för första gången
som mästare i Nürnberg, hvarifrån han på grund
af kätterska åsikter 1524 förvisades. Året
därpå fick han dock återvända till trakten
af födelsestaden, och 1532 blef han där
"ratsmaler". Från denna tid härstammar ett
litet, förträffligt porträtt i bröstbild af
Kejsar Ferdinand I (dat. 1531) i Nationalmuseum
i Stockholm, nästan miniatyrlikt fint utfördt,
i mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
