Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 599-600 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Toledo beräknade 1575 indianernas antal till
8 mill. Den sista folkräkningen (1876) gaf
till resultat 2,621,924 pers. (oberäknadt
Tarapaca och Tacna, hvilka nu faktiskt höra
till Chile); af dessa voro 57 proc. indianer, 23
proc. mestiser och 20 proc. af spansk härkomst,
negrer, kineser och utlänningar, hvaraf 18,082
européer, till 1/3 italienare. Utom räkningen
kommo omkr. 350,000 vilda indianer. Efter denna
tid föreligger endast en "uppskattning" af
folkmängden från 1906, då en officiell beräkning
kom till 3,547,829 pers. (inberäknadt Tacna,
8,000; se A. Garland, "Peru in 1906", Lima
1907). Men det anses, att denna siffra är för
hög och att folkmängden understiger 3 mill. De
vilde indianernas antal är alldeles okändt. Hela
den ursprungliga befolkningen, utom de vilde
indianerna på slättlandet i ö., tillhör den
andoperuanska rasen och delas i två hufvudfolk:
kechua (quichua, se d. o. och Indianer, sp. 500
ff., samt färgpl. Amerikanska folk, fig. 27) l.

Fig. 2. Nutida inkaindianer.

inkaindianer (fig. 2), som bebo större delen af
landet (från norra gränsen ända till trakten
af Titicaca) och aymará (se d. o.), båda en
gång högt stående kulturfolk. Indianerna utgöra
omkr. 2/3 af befolkningen. Negrer (omkr. 100,000)
bebo nästan uteslutande kustregionen. Deras
beblandelse med hvita har i synnerhet efter
slafveriets upphäfvande (1856) frambragt
en befolkning (costeños), som till hela sitt
väsen skiljer sig från den på indiansk grund
bildade blandrasen i Anderna (serranos). De
hvite (kreoler) äro af spansk härstamning och
bo hufvudsakligen i städerna samt anses utgöra
1/8 af hela folkmassan (se färgpl. Amerikanska
folk, fig. 26). Peruanerna anses stå öfver de
andra sydamerikanerna i intelligens, men under
dem i moral. Detta beror därpå, att under den
spanska tiden det på ädla metaller rika landet
lockade till sig allehanda äfventyrare, hvilkas
laster gått i arf, icke minst lättjan. Indianerna
tvungos till arbete i grufvorna och fälten samt
insögo därigenom ett hat mot de hvite, hvilket
ännu fortlefver. Den peruanske kreolen eger ofta
en viss fin, yttre bildning, men saknar energi
och arbetslust. Till de spanske afkomlingarna,
hvilka, i motsats till mestiserna, afta i antal,
ha kommit några tusen främlingar från Europa,
i hvilkas händer ligga större industriella
företag, järnvägar samt handeln med utlandet. –
Till peruanernas nationalnöjen höra tupp- och
;jurfäktningar; brännvinsmissbruk är vanligt
öfverallt, äfven bland kvinnor.

Andlig odling. Befolkningens bildning anses
vara något högre i P. än i de nordligare
republikerna. Folkundervisningen är
kostnadsfri och obligatorisk enligt lag,
men lagens bestämmelser upprätthållas icke.
1913 uppgafs antalet folkskolor till 2,253 med
omkr. 150,000 barn och en kostnad för staten
af nära 4,5 mill. kr. Vidare funnos (1912)
27 högre läroverk, vid hvilka lärjungarna betala
en låg afgift. I Lima finnas ett universitet
och några andra undervisningsverk (se Lima,
sp. 541). Där och i några andra större städer
finnas privata högre skolor ledda af engelska,
tyska och italienska lärare samt smärre
universitet i Arequipa, Cuzco och Trujillo.
– Politisk frihet råder, men icke religiös,
ty det är i författningen förbjudet att
offentligen utöfva någon annan religion än
den romersk-katolska. Detta förbud har dock
ej upprätthållits, ty det finnes anglikanska
och missionsskolor i de större städerna, och
kongressen upphäfde det 1913, ehuru först den
nya kongressen, som samlades i juli 1914, kan
göra religionsfriheten till lag. Den katolska
kyrkan har en ärkebiskop i Lima (sedan 1545)
och 8 suffraganbiskopar (i Arequipa, Puno,
Cuzco, Ayacucho, Huanco, Huaraz, Trujillo
och Chachapoyas). För prästernas utbildning
sörja seminarier i stiftens hufvudstäder.
Den fordom mycket rika kyrkan har numera
förlorat sina egendomar och äfven sitt
inflytande öfver folket. Af det en gång
ovanligt stora antalet kloster återstå endast få,
och de fordom viktiga missionerna af jesuiter
och franciskaner bland indianerna ha indragits.
Staten utbetalar årligen omkr. 290,000 kr. för
kyrkliga ändamål, ehuru ganska oregelbundet.
Icke-katoliker få sedan 1897 ingå civilt
äktenskap.

Näringar. Landets hufvudnäring, som i
äldretider var bergsbruk, är numera jordbruk.
Detta stod mycket högt redan på Inkas tid, då
konstgjord bevattning användes i stort omfång,
men fick alldeles förfalla under spanska tiden,
då det på vissa ställen förbjöds. Det har
dock, sedan grufvorna utsinat, åter kommit till
heders, ehuru ingalunda i den omfattning, som de
fruktbara bergsdalarna göra möjlig. Det rikaste
jordbruksområdet ligger i montaña-regionen
(se ofvan), hvilken dock saknar vägar både till
kusten och till Amasonfloden. Kustregionen,
där konstgjord bevattning är nödvändig,
producerar hufvudsakligen socker, ris och vin,
som mest användes till framställande af brännvin.
Bomullsodlingen gör äfvenledes framsteg.
Kaffeodlingen bedrifves i stor skala af ett
bolag (Peruvian corporation, se nedan), som fått
koncession på ett område af öfver 1,1 mill. har i
det centrala P. Sockerplantagerna uppta 40,000
har; 1912 producerades i 38 raffinaderier 1,76
mill. ton och exporterades omkr. 150,000 ton.
Äfven kakaoodlingen är omfattande, mest
i kustdep. Libertad; omkr. 200,000 träd ha
nyligen planterats i trakten af floden Perené
(biflod till Apurimac). Af ris skördas årligen
omkr. 30,000 ton; det finnes 20 riskvarnar
i landet. 1909 infördes tobaksmonopol för
införsel, fabrikation och försäljning af
tobaksvaror. Hela årsproduktionen är nära 1
mill. kg. Dessutom odlas cinchona (kinaträd)
och andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>