Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pestalozzi, Johann Heinrich - Pestalozzia, bot. - Pestel, Pavel Ivanovitj - Pester Lloyd - Pestilens. Se Pest - Pestilensrot, bot. Se Petasites - Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun - Pestserum, bakter. med. - Pesty, Fridrik - Pesva. Se Peshwa - Pes valgus - Pet. - Peta boll i grop (Per i hålan). Se Bollspel, sp. 1020 - Petalaks - Petala rosæ, farm. Se Rosenblad - Petalism. Se Ostracism - Petalit, miner. - Petaloid, bot. Se Homoioklamydeisk - Petaloidi - Petaloidisk, bot. Se Petaloidi - Petaluma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stiftelser samt bildat Pestalozziföreningar till understöd af lärares änkor och
barn. Bronsstoder öfver P. (gruppbilder) ha
rests i Yverdon (1869) och Zürich (1899).
Pestalozzia, bot., svampsläkte af serien
Melanconiales bland Fungi imperfecti. Konidierna
äro flercelliga och försedda med borstliknande
bihang. Flera arter äro skadliga parasiter
på träd, t. ex. P. Hartigii, som dödar
unga plantor af löf- och barrträd.
G. L-m.
Pestel, Pavel Ivanovitj, rysk politiker
och frihetsmartyr, f. 1793, d. 1826, son till
en generalguvernör öfver Sibirien. Uppfostrad i
Dresden, inträdde P. i rysk krigstjänst 1810 och
deltog i 1812–14 års fälttåg. Han sårades svårt
vid Borodiuo 1812 och blef adjutant hos grefve
Wittenstein. Efter återkomsten till Ryssland
var P. en af stiftarna af den frisinnade
officersklubben Frälsningsförbundet eller
fosterlandets sanna och trogna söners samfund
1817. Påverkad af Destutt de Tracys kritiska
kommentarer till Montesquieus "Om lagarnas
anda", utarbetade han ett ganska sväfvande
program, hvars syfte gick ut på att "utrota
missförhållanden". Frälsningsförbundet aflöstes
1818 af den s. k. Välfärdsföreningen, och när
den splittrades i två grupper, Nordförbundet och
Sydförbundet, blef P. efter sin förflyttning
till Tultjin i Podolien 1819 själen i det mer
revolutionära Sydförbundet. Han holl starkt
på en centralistisk författning, utan hänsyn
till de ryska nationaliteterna, och kände
sig mer dragen till det franska direktoriets
revolutionära despotism, hvaremot Nordförbundet
under ledning af Nikita Muravjev anslöt sig till
den engelska konstitutionalismen. Hufvudvikten
lades på lifegenskapens upphäfvande och på
afskaffande af adelns ståndsprivilegier. När
efter Alexander I :s plötsliga död i Taganrog
(1825) Nordförbundet genom en militärrevolt
gjorde ett vanmäktigt försök till revolution,
som med lätthet undertrycktes genom Nikolaus
I :s energiska inskridande, blef P. jämte 37
medlemmar af Sydförbundet häktad i Tultjin. Samma
öde drabbade 61 medlemmar af Nordförbundet
och 23 af de förenade slavernas förening (de
s. k. dekabristerna). P. dömdes till döden
och af rättades medelst hängning 25 (13) juli
1826 på Peter-Pauls-fästningsön i Petersburg.
A-d J.
Pester Lloyd [pä’ster låid], en två gånger om
dagen i Budapest utkommande politisk tidning,
som uppsattes 1854. Hufvudredaktör var Max Falk
(se denne) till sin död, 1908, då Sigmund Singer
(f. 1851, d. 1914) öfvertog ledningen.
Pestilens (lat. pestilentia). Se Pest.
Pestilensrot, bot. Se Petasites.
Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun
[päjt-pilij-jålt-kij-kon], största komitatet
i Ungern, beläget mellan Donau i v. och Theiss
i ö. 12,101 kvkm. 1,030,836 inv. (1910), mest
magyarer, hvaraf 69,7 proc. rom. katoliker, 6,6
proc. lutheraner, 3,8 proc. israeliter och några
tusen grek.-katoliker och grek. orientaler. Med
undantag af ett stycke på högra Donaustranden
(omkring Buda) är komitatet en vidsträckt,
oöfverskådlig slätt med sandfält och stora
kärr samt med föga bördig jord. Storartad
boskapsskötsel. Namnet visar den successiva
sammanslagningen af gamla komitat, till hvilka
1876 lades enklaven
Kis-Kúnság (Lilla Kumanien). Hufvudstad är Budapest.
(J. F. N.)
Pestserum, bakter. med., är egentligen intet
serum, utan ett preparat, som beredes på
buljongkulturer af pestbaciller genom dessas
dödande. De döda bacillkropparna innehålla
giftiga ämnen, som, insprutade under huden
på människor, göra dessa oemottagliga för
pestsmitta. Insprutningen medför ett starkt
illamående ("reaktion") med feber om 39°-40° C.,
vanligen öfverståndet på 1 dygn. Redan inom
detta första dygn lär immunitet inträda. Dock
är denna vanligen ej fullständig efter en enda
insprutning; den behandlade kan insjukna i pest,
men sjukdomsförloppet blir betydligt lindrigare
än utan insprutning af "pestserum". Medlet, som
angifvits af engelsmannen W. M. W. Haffkine
(f. 1860), har i Ostindien användts i stor skala.
C.G.S.
Pesty [pä’jti], Fridrik, ungersk historiker,
f. 3 mars 1823 i Temesvár, d. 23 nov. 1889
i Budapest, deltog i 1848 års resning,
återkom ur däraf föranledd landsflykt 1850 och
uppsatte 1858 i sin födelsestad den nationella
tidningen "Delejtü" (Magnetnålen). P. blef 1861
riksdagsledamot, flyttade s. å. till Budapest
och egnade sig där med stor flit åt historiskt
författarskap, särskildt på lokalhistoriens
område. Nästan alla hans 170 historiska arbeten
och uppsatser äro skrifna på ungerska. På tyska
utkom Die entstehung Kroatiens (1882).
Pesva. Se Peshwa.
Pes valgus, lat., plattfot (se d. o.).
Pet., vid latinska djurnamn förkortning för
tyske naturforskaren W. K. H. Peters (se d. o.).
Peta boll i grop (Per i håla). Se Bollspel,
sp. 1020.
Petalaks (fi. Petolahti), kapell vid
kusten af Bottenhafvet, som i framtiden skall
bilda egen kyrkoherdeförsamling, lyder tills
vidare under Malaks pastorat i Vasa län,
Finland. Areal 119 kvkm. Befolkningen,
svensktalande, 2,818 personer (1911).
A. G. F.
Petala rosæ, /arm. Se Rosenblad.
Petalism (Petalismos). Se Ostracism.
Petalit, miner., ett natronhaltigt kvadrisilikat
af lerjord och lithion (ungefär Li Al Si4
O10), hvilket i kristallografiskt hänseende
är isomorft med augitseriens mineral. Den
har mjölkhvit till blekröd färg, förekommer
vanligen i kristalliniska och derba partier,
sällan kristalliserad (den kallas då kastor); hårdhet = 6,5, eg. v. = 2,4–2,6, smälter
för blåsrör lätt och färgar därvid lågan
röd. Petaliten förekommer i en pegmatitgång
vid Utö grufvor samt i Amerika och på ön
Elba. Ant. S j.*
Petaloid, bot. Se Homoioklamydeisk.
Petaloidi (af grek. petalon, blad), bot.,
missbildning bestående däri, att ett organ
antar utseende af ett kronblad. Genom
petaloidisk ombildning af foder eller
ståndare uppstå ofta s. k. fyllda
eller dubbla blommor (se Fördubbling).
G. L-m.
Petaloidisk, bot. Se Petaloidi.
Petaluma [petelo’me], stad i nordamerikanska
staten Kalifornien, vid en flod med samma namn,
som faller ut i S. Franciscovikens nordligaste
del. 5,880 inv. (1910). Ångbåtsförbindelse med
S. Francisco. Maskin- och konservindustri. J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
