Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pfeffer, Wilhelm - Pfeiff. - Pfeiffer, Sara Kristina Vilhelmina Apollonia - Pfeiffer, Ida - Pfeiffer, Ludwig (Louis) - Pfeiffer, Franz - Pfeiffer, Richard Friedrich Johann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läggande arbeten Die wirkung farbigen lichtes
(1871), Studien über symmetrie und specifische
wachsthumsursachen (s. å.), Die wirkung der
spectraljarben auf die kohlensäurezersetzung in
pflanzen (1872), Die wanderung der organischen
baustoffe in der pfianze (1876), Studien zur
ener-getik der pflanze (1892); det grundliga
arbetet Osmotische untersuchungen, studien zur
zellmechanik (1877) innehåller undersökningar
öfver de starka hydrostatiska tryckkrafterna i
växtcellens inre m. m.; växternas retbarhet eller
förnimmelseförmåga är föremål för djupgående
forskning i afhandlingarna Untersuchungen
über die reizbarkeit der pflanzen (1873),
Untersuchungen über oeffnen und schliessen
der blüthen (s. å.), Die periodischen
bewegungen der blattorgane (1875), Ueber
fleischfressende pflanzen (1877), Locomotorische
richtungsbewegungen durch cliemische reize
(1884), Ueber chemotactische bewegungen von
bacterien etc. (1888), Die reizbarkeit der
pflanze (1893) och Untersuchungen über entstehung
der schlafbewegungen (1907). Genom denna
enastående alstring har P. spridt ljus öfver
många obearbetade eller missuppfattade kapitel
af växtfysiologien och mer än någon annan ledt
denna vetenskap in på den empiriska forskningens
väg. Från skilda länder ha lärjungar sökt hans
undervisning, och sitt ledarskap på nutidens
fysiologiska studium har han ytterligare befäst
genom en omfångsrik och utförlig sammanfattning
i läroboksform, den storslagna handboken
Pflanzenphysiologie (1881; ny, starkt tillökad
upplaga, 1: Stoffwechsel 1897, 2: Kraftwechsel
1901-04). P. har efter Pringsheims död 1894
utgifvit dennes "Botanische jahrbücher"
(jämte E. Strasburger och efter dennes död,
1912, ensam). P. blef led. af Vet. soc. i
Uppsala 1894, af Fysiogr. sällsk. i
Lund 1895 och af Vet. akad. 1897.
C. Lmn.
Pfeiff., vid växtnamn förkortning för tyske
naturforskaren Ludwig Pfeiffer (se d. o.). Jfr
Pfr.
Pfeiffer, Sara Kristina Vilhelmina Apollonia,
romanförfattarinna, dotter till den
vittre läkaren K. G. Schönbeck, f. 12 juli
1829 i Lund, d. 26 jan. 1913 på Lidingön,
äktade 1857 f. löjtnanten i Preussisk tjänst,
landtbrukaren K. Pfeiffer. Då denne drabbades af
ekonomiska motgångar, grep hon till pennan för
att försörja familjen och flyttade som änka 1868
till Stockholm. Under signaturen Sylvia gjorde
hon sig känd genom underhållande berättelser
utan litterärt värde. Bland hennes arbeten må
nämnas Taflor ur Göteborgslifvet (1867-69),
Agatha Denkwart (1871), Ett nattstycke (s. å.),
Magdalena Rudenschöld (1875; 3:e uppl. 1885),
Axel Fersen och Marie Antoinette (1877; senaste
uppl. 1911), Samlade noveller och berättelser
(1878-79; 2:a uppl. 1887), Skön Öllegård (1886),
Sofie Hagman (1887) och Emilie Högqvist (1890).
Pfeiffer [pfa’jfer], Ida, tysk reseskildrarinna,
f. 1797, d. 1858, dotter till en köpman Reyer
i Wien, gifte sig 1820 med en advokat
Pfeiffer, en förbindelse, som snart blef mycket
olycklig. Från 1842 gjorde hon vidsträckta resor,
som hon beskref i omtyckta böcker. Den första
af dessa, Reise einer wienerin in das heilige
land (1843; 4:e uppl. 1856), gaf god vinst,
som möjliggjorde en ny färd,
beskrifven i Reise nach dem skandinavischen
norden und der insel Island (1846). Därpå följde
Eine frauenfahrt um die welt (1850) och Meine
zweite weltreise (1856). Hennes sista resa (1856)
gällde Madagaskar. En af hennes söner utgaf en
skildring af denna färd, Reise nach Madagaskar
(1861). Fru P. var hedersled, af geografiska
sällskapen i Berlin, Paris och Wien.
Pfeiffer [pfa’jfer], Ludwig (Louis), tysk
naturforskare, f. 4 juli 1805 i Kassel, d. där
2 okt. 1877, var läkare i Kassel från 1826,
i Polen från 1831, men öfvergaf snart denna
verksamhet för att egna sig åt författarskap
och resor. Han företog en zoologisk resa
till Cuba 1838-39. Hans zoologiska arbeten
afhandla företrädesvis molluskerna. Efter
ett långvarigt studium af de då ännu outredda
kaktéerna grundlade P. denna familjs systematik
genom sina arbeten Beschreibung und synonymik
der in deutschen gärten lebend vorkommenden
kakteen (1837) och (delvis tills. med Fr. Otto)
Abbildungen und beschreibungen blühender kakteen
(1843-50). Dessutom gjorde han sig känd genom
de båda stora uppslagsverken Synonymia botanica
locupletissima generum etc. (l, 2, 1870) och
Nomenclator botanicus (1-4, 1871-74). P. var
äfven talangfull tecknare och utöfvande musiker.
C. Lmn.
Pfeiffer [pfa’jfer], Franz, tysk språkforskare,
f. 1815, d. 1868, studerade i München under
Massmanns ledning, anställdes 1846 som
andre bibliotekarie vid k. biblioteket i
Stuttgart och utnämndes 1857 till professor
i Wien. P. riktade sin forskning nästan
uteslutande på tyska språket och litteraturen
under den senare medeltiden. Han verkställde
på detta område i en mängd afhandlingar många
skarpsinniga undersökningar och utgaf ett
stort antal fornskrifter. Bland dessa senare
märkas "Deutsche mystiker des vierzehnten
jahrhunderts" och "Die deutschordenschronik
des Nicolaus von Jeroschin". Af hans många
litteraturhistoriska och kritiska afhandlingar
må nämnas Der dichter des Nibelungenliedes
(1862) och Forschung und kritik auf dem gebieie
des deutschen alterthums (1863). 1856 började
P. utgifva tidskriften "Germania", som varit af
stor betydelse som organ för den germanistiska
forskningen. En biografi och en förteckning på
P :s skrifter af Bartsch finnas som inledning
till den ur P:s kvarlåtenskap utgifna
"Briefwechsel zwischen Joseph Freiherrn
von Lassberg und Ludwig Uhland" (1870).
B-e.
Pfeiffer [pfa’jfer], Richard Friedrich Johann,
tysk läkare, f. 27 mars 1858 i Zduny (Posen),
blef 1880 med. doktor, 1887 assistent vid
hygieniska institutet i Berlin, 1891 föreståndare
för den vetenskapliga afdelningen af institutet
för infektionssjukdomar i Berlin. P. vistades
1897 i Indien för studier af pesten och 1898
i Italien för studier af malarian. P. kallades
1899 till professor i hygien i Königsberg och
1909 till innehafvare af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
