Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 787-788 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Phocæa. Se Fokaia - Phocæna, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1386 - Phocion. Se Fokion - Phocis. Se Fokis - Phocylides - Phoebe, astron. - Phoebe, bot. Se Lauraceæ - Phoebe. Se Foibe - Phoebidas. Se Foibidas - Phoebus. Se Apollon, Febus och Foibos - Phoenicopsis, paleobot. - Phoenicopteridæ, zool. Se Flamingofåglar - Phoenicopterus, zool. Se Flamingofåglar - Phoenix, astron. - Phoenix, bot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Phocæa. Se Fokaia.

Phocæna, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1386.

Phocion. Se Fokion.

Phocis. Se Fökis.

Phocy’lides. 1. Se Fokylides.
- 2. Johannes Ph. Se Holwarda.

Phoebe [fêbe], astron., den yttersta
af planeten Saturnus’ månar, upptäckt på
fotografisk väg 1898 af W. H. Pickering. Den
har en omloppstid af ungefär 550 1/2 dygn.
B-d.

Phoebe [fêbe], bot. Se Lauraceæ.

Phoebe [fêbe]. Se Foibe.

Phoebidas [fêbidas]. Se Foibidas.

Phoebus [fêbus]. Se Apollon, Febus och
Foibos.

Phoenico’psis [feni-] Heer, paleobot.,
ett antagligen till ginkgoväxterna hörande,
Baiera och Czekanowskia (se dessa ord)
närstående släkte, med korta, nästan
lökformiga, sannolikt periodiskt affallande
dvärggrenar, som buro tätt anhopade, odelade,
parallellnerviga, jämbreda, mot basen
långsamt afsmalnande blad af 3-20 mm. bredd
och stundom ända till 20 cm. längd. Ph. var
sannolikt en träd- eller buskväxt och är med
åtskilliga arter representeradt inom det norra
halfklotets jura- och äldre kritaflagringar.
A.G.N.

Phoenicoptêridæ [fêni-], zool. SeFlamingofåglar.

Phoenico’pterus [fêni-], zool. Se Flamingofåglar.

Phoenix [fêniks], astron., stjärnbild på södra
stjärnhimmelen, belägen mellan 23 1/3 och 2 1/3
timmes rektascension samt mellan 40 och 60
graders sydlig deklination Den innehåller en
stjärna af 2:a storleken (alfa) och 2 stjärnor af
3:e storleken (beta, gamma); de öfriga äro ljussvagare.
B-d.

Phoenix [fêniks] L., bot., växtsläkte af
fam. <i>Palmæ<(i>, underfam. Coryphoideæ, med 12 arter
i tropiska Afrika och Främre Indien. Släktet
Phoenix har stora, greniga, i början inom väldiga
hölster inneslutna dioika blomkolfvar. Ståndarna
äro 6, pistillen 1, hvars fruktämne vid mognaden
bildar ett 1-fröigt bär med köttigt, sötaktigt,
välsmakande yttre hölje. Dessa palmer ha stora, fjäderlikt
delade blad, hvilkas ganska långa småblad äro
hopvikna och svärdlika. Hos Ph. reclinata äro


Fig. 1. Bestånd af dadelpalmen (Phoenix
dactylifera) i prov. Fessan, Tripolis.

bladen vackert bågböjda, med smalare småblad
än hos den mest bekanta arten, Ph. dactylifera,
den allmänna dadelpalmen (arab. <i>el gerid</>). Denna
(se fig.) tillhör hufvudsakligen norra Afrika
och västra Asien, men odlas äfven för fruktens
skull i Europas sydligaste och varmaste trakter,
t. ex. vid Alicante. I Nord-Afrika och Arabien är
dadelpalmen det viktigaste af alla där växande
träd. Af den hämtar befolkningen en viktig del
af sin föda och staten icke obetydlig inkomst,
enär alla till enskilda personer hörande
honträd äro belagda med skatt. I trakterna
söder om Atlasbergen, således i södra delen
af franska Algeriet, utvecklas dadelpalmen på
ett öfverlägset sätt, så att denna landsträcka
fått namnet "dadellandet" ("Beled el geridi",
hvilket arabiska namn i svenska geografier
förvrängts till "Biledulgerid"). Första åsynen
af dylika växtvärldens "furstar" (Principes
L.) gör på den för naturens skönhet känslige
ett nästan öfverväldigande intryck. Dadelpalmen
är för norra Afrikas invånare af samma stora
betydelse som kokospalmen för Söderhafsöarnas
invånare. Stammen lämnar virke till bostäder
m. m. samt bränsle. De socker- och stärkelserika
frukterna, dadlar (fig. 2-4), spela en stor roll
i arabernas hushållning,


Fig. 2. Dadlar, fruktställning.
Fig. 3. Dadel
Fig. 4. Tvärsnitt af dadel.
Fig. 5. Dadelfrö ("kärna").

de förtäras färska och torkade samt
användas äfven till husdjurens utfodring;
sammanpressade i korgar (adiou), utgöra de en
viktig handelsartikel. De persiska och tunesiska
dadlarna anses vara de bästa. Genom odling ha
många varieteter af dadlar uppkommit, såsom de
fingerlånga (lat. dactylus = finger) "ibrimi",
de korta, tjockare "sultana" o. s. v. Äfven
främlingen lär sig snart högt värdera denna
hälsosamma och närande frukt, hvilken för
öfrigt i halftorkadt tillstånd njutes som en
dessertfrukt äfven i Sverige. Fröna ("kärnorna";
fig. 5) användas som kaffesurrogat. Dadlarnas
fruktkött sammanknådas med mjöl, och däraf
beredes en ofta förekommande anrättning. Den
spädaste delen af bladknoppen kan användas som
palmkål, och i fördjupningen efter den bortskurna
knoppen samlar sig en söt, uppfriskande, lindrigt
afförande saft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>