Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Piehl, Karl Fredrik - Pieksämäki - Pielavesi - Pielisjärvi - Pielis älf. Se Pielisjärvi 4 - Piemont - Piemontesiska rasen, husdjurssk. - Piemontit l. Manganpidot, miner. - Pienemann. 1. Jan Willem P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
P. ett af de allra främsta rummen bland egyptiska
filologer och var den främste kännaren af
Ptoleméer-och romartidens texter. Af största
betydelse för vetenskapen har varit den af honom
1896 uppsatta och redigerade internationella
tidskriften "Sphinx. Revue critique embrassant
le domaine entier de l’égyptologie", där
han ofta skarpt, men alltid berättigadt,
bekämpat oärlighet och dilettantism inom
sin vetenskap. Han utgaf dessutom de
populärvetenskapliga arbetena Från Nilens
stränder (1895) och Bilder från Egypten (1896). -
1908 lät Egyptiska staten i egyptiska museet i
Kairo uppsätta hans byst, som på dess uppdrag
blifvit utförd af K. Eldh. - En bibliografi
öfver hans skrifter finnes i "Sphinx", 1905.
Pieksämäki, socken i S:t Michels län,
Rautalampi domsaga, Jokkas härad, Finland,
utgör ett imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Nyslotts stift, Jokkas kontrakt. Areal
961 kvkm. 9,131 inv., finsktalande (1911).
A. G. F.
Pielavesi. 1. Domsaga i Kuopio län, Finland,
lyder under Viborgs hofrätt, utgör 2 tingslag
samt omfattar Pielavesi, Keitele, Nilsiä,
Muuruvesi, Varpaisjärvi samt en del af Maaninka
socknar. Areal omkr. 3,400 kvkm. Omkr. 37,000
inv., finsktalande (1911). – 2. Socken i
ofvannämnda domsaga, Kuopio härad, utgör ett
imperiellt pastorat af Kuopio stift och Idensalmi
kontrakt. Landareal 1,163 kvkm. 10,441 inv.,
finsktalande (1911). –
3. Sjö i ofvannämnda socken, uppsamlar
vattnen i nordöstligaste hörnet af Päijänne
vattensystems område samt ger upphof åt den
s. k. P.- och Rautalampistråten, som i
Saravesi förenar sig med de från Keitele
kommande vattnen. Jämte den med P. förenade
Nilakkavesi fyller P. en vattenyta af 306 kvkm.
A. G. F.
Pielisjärvi. 1. Domsaga i Kuopio län, Finland,
lyder under Viborgs hofrätt, är delad i 3
tingslag och omfattar Pielisjärvi, Nurmes,
Valtimo, Juuka och Rautavaara socknar. Areal
8,471 kvkm. 40,264 inv. (1911), finsktalande. –
2. Härad i nämnda län, har samma omfattning som
P. domsaga och är deladt i 4 länsmansdistrikt. –
3. Socken i ofvannämnda län, härad och domsaga,
är ett imperiellt pastorat af 1:a kl., Nyslotts
stift, Karelens öfre kontrakt. Landareal 3,329
kvkm. 13,959 inv. (1911), finsktalande. Inom
socknen låg vid Lieksaåns utlopp i Pielisjärvi
sjö den forna staden Brahea. –
4. Sjö inom Saima vattensystem. Längd 107
km.; största bredd 43 km. Areal 1,095 kvkm.,
hvaraf 125 kvkm. upptagas af öar. Förnämsta
tillflödena äro från ö. Lieksa å från Lieksa
sjö i Ryssland, från s. Koitajoki, som äfven
upprinner inom Ryssland. P. utfaller genom
Pielis älf i Orivesi sjös nordöstliga fjärd
Pyhäselkä. Älfven, som har en längd af 64
km. och ett lopp ofta afbrutet af forsar, har
gjorts segelbar för 1,7–1,8 m. djupgående
fartyg genom ett 1874–79 utfördt kanalsystem,
hvarför kostnaden stigit till 2,6 mill. mark och
som upptar 8 särskilda kanaler med 10 slussar om
tillsammans nära 16 m. fallhöjd.
1–4. A. G. F.
Pielis älf. Se Pielisjärvi 4.
Piemont, it. Piemonte [piemå’nte;
mlat. Pedimontium, d. v. s. vid foten af berg
beläget land, hufvudbeståndsdelen af det
forna konungariket Sardinien, omfattade det
egentliga furstendömet P., med Turin, Carignano,
Savigliano, Coni, Mondovi
och landskapet Pinerolo, markisaten Saluzzo och
Susa, grefskapet Nizza och furstendömet Oneglia,
grefskapen Asti och Canavese, hertigdömet
Aosta och herrskapet Vercelli. Därtill
kommo 1703 hertigdömet Monferrato (2,750
kvkm.) samt genom fördragen i Turin (1703),
Wien (1735) och Worms (1743) flera sardinska
staten tillfallna andelar af hertigdömet
Milano, sammanlagdt 8,250 kvkm. Af denna
landkomplex, som i vidsträckt mening kallades
P., bildades under det franska väldet (1805–14)
– med undantag af Novara, Vigevano och andra
f. d. milanesiska områden, hvilka tillsammans
såsom dep. Agogna lades till Italienska
republiken och därefter till konungariket
Italien – de sju franska departementen Po, Dora,
Sesia, Marengo, Stura, Montenotte och Alpes
maritimes. I det nuv. konungariket Italien
omfattar "compartimento" P. provinserna
Turin, Alessandria, Novara och Cuneo, hvilka
sammanlagdt ha en areal af 29,368 kvkm. med
3,424,450 inv. (1911). Landet begränsas i n. af
Schweiz (Valais), i v. af Frankrike (Savojen,
Dauphiné, Provence), i s. af franska Nizza
och Ligurien, i ö. af Lombardiet. På norra
och västra sidan inneslutes det af de högsta
Alperna (Penniniska, Grajiska, Cottiska och
Hafsalperna) och är till en del uppfylldt af
förgreningar från dem. Hufvudfloden är Po,
som upptar alla de öfriga vattendragen. Midten
af landet, som Po genomflyter och där lägre
berg omväxla med kullar, slätter och dalar,
är den bördigaste delen, där jordbruk, vin-
och fruktodling blomstra. I intet annat land
drifves silkeskulturen med sådan framgång som i
P., och det piemontesiska silket anses för det
bästa i Europa. Invånarna tala en egen munart,
som är en blandning af franska och italienska,
och äro katoliker med undantag af några tusen
valdenser. Utom med jordbruk, boskapsskötsel
och silkesodling sysselsättes befolkningen i
fabriker, i synnerhet med tillverkning af siden,
linne- och bomullsväfnader.
(J. F. N.)
Piemontesiska rasen (it. razza
piemontesa), husdjurssk., en i öfre Italien
förekommande gulfärgad nötkreatursras,
använd hufvudsakligen för köttproduktionen.
H. F.
Piemontit 1. Manganepidot, miner., svartröda
eller svartblå, i stänglar eller korniga aggregat
uppträdande kristaller, isomorfa med den vanliga
epidotens. På grund häraf liksom också på grund
af sin kemiska sammansättning
(HCa2 Mn3 Si3 018)
kallas mineralet också manganepidot, d. v. s. en
epidot, hvars halt af järn och aluminium
åtminstone delvis ersatts af mangan. Den
är funnen t. ex. vid Jakobsbergs grufva
i Värmland och vid S:t Marcel i Piemont
(däraf namnet). Särskildt vackra äro de
i japansk piemontitskiffer uppträdande
stängelformiga piemontitkristallerna. Den
egyptiska hornbländeporfyriten (it. porfido
rosso antico) har fått sin bekanta röda färg
genom ytterligt fint fördelade piemontitkorn,
som ligga inströdda i bergartens fältspat-
och hornbländeindivider. A. Ung.
Pienemann [pine-]. 1. Jan Willem P., holländsk
målare, f. 1779 nära Amsterdam, d. 1853, arbetade
sig fram från handtverkare till en framstående
konstnär. Han var berömd för bataljscener (Slaget
vid Waterloo, 1824, Rijksmuseum i Amsterdam),
målade äfven goda porträtt och land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
