Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pihl. 3. Karl Abraham P. - Pihl. 4. William Roberton P. - Pihlajavesi - Pihlit, miner. - Pihlstrand, Ragnar - Pihlström, Anders - Pihtipudas - Piikkis - Piil, Kristian - Piilikurkkio - Piippola - Piis manibus - Pijhlou, O. Se Pilo - Pijnacker, A. Se Pynacker - Pik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
863
Pihlajavesi-Pik
864
han arbetade i R. Stephensons verkstäder,
och återvände 1850 till Norge, där han blef
afdel-ningschef vid landets första järnväg,
"hoved-banen", senare vid en rad andra
banor. 1865 blef befattningen som teknisk
direktör för landets järnvägsbyggnader
upprättad för honom ; och då järnvägarnas
centralstyrelse 1883 organiserades, blef
han direktör för banafdelningen. Han var
en principfast anhängare af det "smalspåriga
systemet" för järnvägsanläggningar i et* land med
Norges geografiska förhållanden och ekonomiska
hjälpkällor, och hans inflytande afgjorde länge
detta systems seger. Hans sista strid för det
smalspåriga systemet gällde Bergensbanan, som
dock enligt stortingets beslut (1898) anlades
bredspårig, hvilket innebar dödsdomen öfver P:s
järnvägspolitik i Norge. P. var led. af svenska
Vet. akad.
4. William Rober to n P., son till P. 2,
ingenjör, industriidkare, f. 2 april 1859 i
Kristiania, grundlade efter tekniska studier
i Dresden 1877-79 och üundee 1881-83 Den
norske fiskegarnsfabrik, 1890 sammansluten
med firman Kristiania seilduksfabrik, 1895
afskild från denna med P. som direktör och
hufvudegare och af honom upparbetad till
landets ansenligaste fabrik i sin art samt
efter hand med vidsträckt exportmarknad. P. är
bl. a. ordf. i de norske textilfabrikanternas
förening (sedan 1904), medl. af Norsk
arbeidsgiver-forenings centralstyrelse och
led. af Kristiania kommunalstyrelse (sedan 1901).
1-4. K. V. H.
Pihlajavesi. 1. Konsistoriellt pastorat
af 3:e klass i Vasa län, Finland,
Kuortane härad, Jyväskylä domsaga, Borgå
stift, Ruovesi kontrakt. Landareal 405
kvkm. 2,367 inv. (1911), finsktalande. –
2. Sjö i nämnda socken, ger upphof åt den
s. k. "Pihlajavesistråten", som uppsamlar
vattnen i en del af Näsijärvi vattensystems
nordöstra del, och förenar sig i Tarjanne
sjö med vattenmassan från Etseritrakterna
("Etseristråten").
A. G. F.
Pihlit Sefström,
miner., en hvit eller gulaktig glimmerart med
pärlemorglans, innehållande SiOo, A1203,K20 och
H20, funnen i närheten af Sala och uppkallad
efter bergshauptmannen i Falun A. Pihl.
Ant. Sj.«
Pihlstrand, Ragnar, romanförfattare, känd under
pseudonymen Lodbro k, f. 6 sept. 1850 i Lund,
d. 15 sept. 1914 i Stockholm, blef student i
Lund 1870, prästvigd 1874 och vice pastor i
Sillhöfda 1877 samt var kyrkoherde i Everlöf
1890-1902. Från prästämbetet af sattes han 1902
för förskingring, hvarefter han länge var bosatt
i Förenta staterna. Han utgaf flera romaner:
Fänrik Flinks minnen. Scener ur 30-åriga krigets
historia (1881: 3:e uppl. 1894), Fröken Bärfelts
hemlighet (1882; 2:a uppl. 1900), Birger Jarls
söner (1882), Snapphanens bröllop (1883),
Nils Dacke (1884), Fornforskarens sagor och
berättelser ur vårt lands historia (1884-85),
Jernhandsken
(1894), Magnus Smek (1897), Albrecht af
Mecklenburg (1898), Drottning . Margareta (1899)
och Bacchi bröder (1908). På senare år nyttjade
han äfven författarmärket Veronica.
Pihlström, Anders, karolin, f. 1677 i Falun,
d 1729, blef fänrik vid Dalregementet 1707,
deltog i Karl XII:s fälttåg mot Ryssland
1708-09, tillfångatogs i slaget vid Poltava,
satt fången i Ryssland till 1723 och fick vid
hemkomsten löjtnants titel. Han förde under det
ryska fälttåget och i fångenskapen en dagbok,
som i synnerhet genom sina personaluppgifter
om de svenske fångarna i Ryssland är af stort
värde. P. visar äfven genom sin skildring af
seder och bruk hos de vilda folkstammarna i
Sibirien, hvilkas land han genomreste under sin
fångenskap, en god iakttagelseförmåga och ett
lifligt intresse i synnerhet för etnografiska
förhållanden. Dagboken är tryckt i "Historiska
handlingar", bd 18 (1903). P. S-son.
Pihtipudas [-podas], socken i Vasa län,
Laukas härad, Viitasaari domsaga, Finland,
utgör ett konsistoriellt pastorat af 2:a
kl., Borgå stift, Saarijärvi kontrakt. Areal
1,038 kvkm. 5,237 inv. (1911), finsktalande.
A. G. F.
Piikkis (fi. Piikkiö). 1. Domsaga i Åbo
och Björneborgs län, Finland, under Åbo
hofrätt, bildar 5 tingslag och omfattar
S:t Karins, Piikkis, Pemar, Pargas, Sagu,
Kimito och Hiitis socknar, samt Kakskerta,
Kuustö, Karuna, Dragsfjärds och Västanfjärds
kapellförsamlingar. Areal 1,607 kvkm. 41,525
inv. (1911). – 2. Härad i ofvannämnda län,
bildar 4 länsmansdistrikt, omfattar S:t
Karins, Piikkis, Pemar, Pargas och Sagu
socknar samt Kakskerta, Kuustö och Karuna
kapellförsamlingar. Areal 952 kvkm. 26,242
inv. (1911). – 3. Kustsocken i ofvannämnda
domsaga och härad, 17 km. från Åbo stad, bildar
med Kuustö kapell ett imperiellt pastorat af
3:e kl., Åbo ärkestift och domprosteri. Areal
108 kvkm. 2,881 inv. (1911), finsktalande,
hvaraf Kuustö kapell 18 kvkm., 492 inv.
A. G. F.
Piil [pil], Kristian, kemitypiens uppfinnare. Se
K e m i t y p i.
Piilikurkkio [pī’likorkiå], fors i Kalix älf,
strax nedanför Kajtum älfs inflöde, har en
fallhöjd af omkr. 8 m. på en längd af 2,1 km. Med
en medelvattenmängd af 20 kbm. i sek. beräknar
man en kraftutveckling af omkr. 1,600 hkr. Forsen
tillhör kronan.
Piippola [pī’ppåla]. 1. Domsaga i Uleåborgs
län, Finland, under Vasa hofrätt och
omfattar 4 tingslag fördelade på Piippola,
Kestilä, Haapajärvi, Nivala (Pidisjärvi),
Reisjärvi, Kärsämäki, Pyhäjärvi, Pulkkila,
Haapavesi och Pyhäntä socknar. Areal 6,881
kvkm. 44,635 inv. (1911). – 2. Socken i
ofvannämnda domsaga, Haapajärvi härad, utgör
ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Kuopio
stift, Brahestads kontrakt. Areal omkr. 700
kvkm. 2,010 inv. (1911), finsktalande.
A. G. F.
Piis manibus, lat., åt den fromme hädangångne;
inskrift på romerska grafstenar.
Pijhlou [pilo], 0. Se Pilo.
Pijnacker [pe’j-], A. Se Pynacker.
Pik (fr. pic, piton, sp. och port. pico,
sp. picacho, rätorom. piz, it. pizzo, eng. peak,
no. pigg), bergspets, mest i Alperna och
Pyrenéerna ett vanligt tillägg till namnet på
i en smal spets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
