Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pilo, Karl Gustaf - Pilocarpus, bot. - Pilokarpidin, farm. Se Jaborandi - Pilokarpin, farm. Se Jaborandi - Pilon, Germain - Pilos, grefve af. Se Olavides - Pilosella, bot. Se Hieracium - Pilotballong. Se Luftballong, sp. 1283 - Pilot-tunnelsystemet. Se Anderson, John Fredrik - Piloty. 1. Ferdinand P. - Piloty. 2. Karl von P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Pilocarpus-Piloty
af strömningar i annan anda. I P :s konst spåras
intryck af sydtysk, veneziansk och ej minst
holländsk konst (Rembrandt). Han är framför allt
en kolorist af starkt temperament, han målar
med lätt och flott pensel och når ofta en stark
dekorativ verkan. Förkärleken för blå och gröna
färger, ibland förenade med kombinationer af
gult och blek rosa, ger hans kolorit en egenartad
karaktär. Människoskildringen är ofta flack och
ytlig, men kan vara spirituell; jämte lösligt
målade, "lapsede", porträtt åstadkom nan ej
blott liffulla, behagfulla och färgläckra dukar,
utan äfven bilder af utsökt behag och karaktär
(m:me Lienkiewitz i Köpenhamns k. teater
och hennes man i Sinebrychoffs samling,
Helsingfors, ett kraftigt mansporträtt i
Norrköpings museum). Gustaf III:s kröningstafla
visar hans förmåga att växa med sin uppgift,
den är ej endast hans utan jämförelse yppersta
arbete, den är det obestridda mästerverket inom
detta skedes svenska måleri. Kompositionen
är monumentalt osökt och verkningsfull med
massorna öfverlägset balanserade mot hvarandra,
de fullbordade grupperna och personerna målade
med lysande skicklighet, luftbehandlingen
högeligen verksam. Det ligger festlig glans
öfver scenen, och koloristiskt ger målningen
ett rikt och praktfullt intryck. - Två af P :s
bröder voro porträttmålare utan betydenhet:
Jöns P., f. 1707, d. efter 1750 (utförde
bl. a. en del prästporträtt), och Olof P.,
f. 1718, d. 1795. Jfr T. Wennberg, "Minne af
C. G. Pilo" (1794), Thiele, "Kunstakademiet og
hestestatuen paa Ama-lienborg" (1860), art. Pilo
i Weilbachs "Dansk kunstnerlexikon" (1877-78),
0. Siren, "C. G. P. och hans förhållande
till den samtida porträttkonsten i Sverige
och Danmark" (1902) och "C. G. P." (1907).
G-gN.
Piloca’rpus Yahl, bot., växtsläkte af
fam. Ru-taceæ, underfam. Rutoidcæ, med 13
träd och buskar i tropiska Amerika. Bladen
äro strödda eller motsatta, örtartade eller
nästan läderartade, enkla eller parbladigt
delade. De små grönaktiga blommorna,
som sitta i långa ax eller klasar,
äro två-könade, aktinomorfa. Frukten är
sammansatt af enfröiga delfrukter. Bladen
af flera arter, t. ex. P. pennatifolius
och P. Selloanus (båda i Brasilien), utgöra
drogen Folium Jaborandi (se J a b o-randi).
G, L-m.
Pilokarpidin, farm. Se Jaborandi.
Pjlokarpin, /arm. Se Jaborandi.
Pilon [-la7], Germain, fransk bildhuggare,
f. omkr. 1535, d. 1590 i Paris, dit han
kom omkr. 1550 och där han blef gynnad af
Katarina af Medici. I Loué, nära Le Mans,
hade han dessförinnan utfört många verk. Dessa
förstördes i franska revolutionen; och det
hade nog gått på samma sätt med hans arbeten i
Paris och dess omnejd, om ej franske arkeologen
Alex. Lenoir 1790 med fara för sitt lif räddat
dem och många andra nationella konstverk genom
anläggandet af Musée des monuments fran9ais,
hvarifrån de sedermera gått till samlingarna i
Louvre. Genom dem känner man P :s stil. Han var,
liksom sin store samtida Jean Goujon, beroende
af den riktning, som först infördes i Frankrike
af målaren Pnmaticcio, hvars långsträckta
proportioner i figurerna blefvo härskande
inom den franska konsten; men detta inflytande
framträdde hos P. mycket starkare och ensidigare,
och han var mycket mera maniererad än
Goujon. Bevis därpå är hans berömda marmorgrupp
De tre gracerna (i Louvre). I Louvre förvaras
flera andra arbeten af honom, såsom De fyra
kardinaldygderna, långdragna figurer i trä,
vidare flera reliefer, bland hvilka en i
brons, Kristus som död, begråten af de sina,
utmärker sig för ädel stil, samt flera goda
byster af Henrik II, Karl IX och af Henrik
III som barn. P:s hufvudarbete är dock Gr a
j monumentet öfver Henrik II och Katarina af
Medici, upp-rättadt af den senare i S:t Denis
efter hennes gemåls död (utfördt 1564-83). Här
visar sig tydligt en omkastning i stilen från
det maniererade och sträft naturalistiska till
en mera stilfull och idealiserande behandling
af formerna. Märkvärdiga äro särskildt den klara
anordningen och enkla behandlingen af reliefen,
egenskaper, som tillhörde den tidens franska
bildhuggarkonst. C. R. N.*
Pilos, grefve af. Se O la vi des.
Pilosella, bot. SeHieracium.
Pilotballong (af fr. pilote, lots).
Se Luftballong, sp. 1283.
Pilot-tunnelsystemet. Se Anderson, John
Fredrik.
Piloty. 1. Ferdinand P., tysk litograf, f. 1786,
d. 1844 i München, började som målare, men
egnade sig efter litografiens uppfinnande åt
denna konst och nådde en sådan skicklighet,
att han namnes jämte Senefelder, uppfinnaren,
samt Mannlich och Strixner som en af världens
förnämsta tecknare på sten. Till hans märkligaste
arbeten, utförda tillsammans med andra tecknare,
höra Oeuvres lithographiques (1808-15, 432 blad
efter-bildningar från handteckningskabinettet i
München), ett för sin tid beundransvärdt verk,
samt Königl. Bayerische pinakothek zu München
und gemälde-gallerie zu Schleissheim (1837
ff.), litografiska afbildningar af de förnämsta
målningarna i de nämnda gallerierna. - 2. Karl
von P., den föregåendes son, tysk målare,
f. 1826 i München, d. 1886, arbetade efter
faderns död på det ofvannämnda verket öfver
München-galleriet, studerade måleri i München
för J. Schnorr och 1852 i Antwerpen och Paris,
där han rönte starka intryck af Delaroche och af
den romantiska riktningens färgkonst. Han målade
genretaf-lor (Amman, 1853), som blefvo berömda
för gripande sanning och lysande teknik. Till
historiemåleriet i stor skala öfvergick han
med Grundandet af den katolska ligan (1854,
Maximilianeum i München). Följande år tillkom
Seni vid Wallensteins lik (Nya pinakoteket; se
fig.). Efter nya studier i Paris och två år i
Rom målade han Nero rid Roms brand (fullbordad
1861). Så följde Gottfrids af Bouillon intåg
i Jerusalem (Maximilianeum, 1862), Galilei i
fängelset (museet i Köln), Wallensteins tåg
till Eger, Mordet på Cæsar (1865), Columbus på
sitt skepp (1866, Schackgalleriet i München),
Maria Stuart mottager dödsdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
