Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pinatypi, fot. - Pina y Dominguez, Mariano - Pincé, mus. - Pincené - Pincering, trädg. - Pincett, Fjädertång - Pinchbeck. Se Pinsback - Pinches, Theophilus Goldridge - Pincius mons - Pinczow - Pindar, Peter. Se Wolcot - Pindarer l. Pindaris - Pindaris - Pindarisk - Pindaros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
893
Pina y Dominguez-Pindaros
894
tryck), fot., ett af E. König 1905 uppfunnet
fotografiskt kopieringsförfarande. En
med gelatinhinna öfverdragen glasplåt
känsliggöres genom badning i bikromatlösning
(hvarvid ljuskänslig kromatgelatin bildas)
och belyses efter torkning under ett
diapositiv. Därvid garfvas gelatinskiktet
i den mån dia-positivet genomsläpper ljus
(jfr Kromgelatin). Det öfverflödiga bikromatet
aflägsnas genom skölj-ning i vatten, och plåten
lägges sedan i en färglösning. Gelatinhinnan
uppsuger därvid färglösningen, i den mån
gelatinet icke är garfvadt, alltså mest på
de icke garfvade, minst eller alls icke på
de garfvade ställena. Lägges plåten sedan
i kontakt med ett gelatineradt papper,
afges färgen delvis åt detta och en positiv
kopia erhålles. Pi-natypien lämpar sig för
framställning af fotografier i naturliga färger
enligt trefärgsmetoden. Jfr F o-t o g r a f i,
sp. 1001 ff. J-
Htzg.
Pi’na y Dominguez [i dåmi^geth], Mariano,
spansk dramatisk författare, f. 1840 i Granada,
nödgades af fattigdom of ver ge studiebanan
och begaf sig till Madrid för att med pennan
förtjäna sitt bröd. Han debuterade där 1869
med El viejo Telé-maco, som följdes af ett
hundratal teaterstycken, bland hvilka må nämnas
El violinista och Sensitiva (1870), Fausto,
El forastero och Dar en blanco (1874), Los
dominos Uancos (1876), El c’hiquitin de la casa
(1877), El panuelo de las hierbas (1879), Las
dos princesas, Y a somos tres (1880), La ducha
(1882), La diva (1885), El husar (1893), Servicio
obligatorio (1894) m. fl. P. har skrifvit äfven
poesi och romaner, Aventuras de un joven timida,
Percances de tres amigos (1876), El hombre de las
tres pelucas och Un seductor de criadas (1877).
Acl.H-n.
Pincé [päse’], fr., mus., detsamma som
mordent (se d. o.); äfven = pizzicato på
stråkinstrument. – Instruments à cordes pincées,
knäppinstrument (luta, gitarr, cittra, harpa
o. s. v.).
Pincené [päŋsnē; af fr. pincenez,
"näsklämmare"], ett slags glasögon (se d. o.)
Pincering (af fr. pincer, knipa, nypa), trädg.,
afknipning af skott, särskildt på fruktträd, som
uppdragits som spaljé- eller formträd. Pincering
består däri, att spetsen afnypes på kraftigare
sidoskott, som nått en längd af 12–15 cm. Den
första pinceringen af fruktträden utföres
i början af juni, men allteftersom nya skott
framskjuta, återupprepas samma behandling flera
eller färre gånger under sommarens lopp. Genom
pincering hämmas skottets växtkraft, medan
knopparna på dess nedre del bli bättre utvecklade
och lättare ge upphof till fruktsporrar. Hela
trädets växtlighet kan genom sträng pincering
stäfjas, samtidigt med det att bördigheten
främjas.
C. G. D.
Pincett [päŋse’tt; af fr. pincer, knipa,
nypa], Fjädertång, ett tångliknande
metallinstrument,
Pincett för anatomi. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>