Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polylemma, log. - Polylepis, bot. - Polymasti, med. - Polymati - Polymeri - Polymnia. Se Muser - Polymnia, bot. - Polymorf - Polymorfi. 1. Bot. - Polymorfi. 2. Kem. - Polymorfi. 3. Miner. - Polymorfism. 1. Fonet. - Polymorfism. 2. Zool. - Polymorfism. 3. Kem. - Polymorpha, zool. - Polyneikes. Se Eteokles - Polynema, zool. Se Pteromalidæ - Polynesien. Se Australien och Oceanien - Polynesierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1305
Polylepis-Polynesierna
1306
se d. o.), log., en slutledning, hvars öfversats
är ett hypotetiskt-disjunktivt omdöme, angifvande
alla de olika villkor och förutsättningar,
under hvilka något kan vara verkligt och hvars
undersats nekar alla dessa. Slutsatsen måste
då tydligen innebära ett förnekande af det,
som endast under de angifna, men oriktiga
förutsättningarna kan gälla, t. ex.
Om A är B, så är C antingen D, E eller F. Nu är
C hvarken D, E eller F.
Alltså är A ej B. Jfr Dilemma, Disjunktiv
och Trilemma.
Polylepis R. et P., bot., ett släkte af
små träd och buskar, hörande till Rosaceæ,
underfam. Rosoi-deæ. Se Ecuador.
Polymasti (af grek. poly’s, mången, och masto’s,
bröst), med., förekomsten af öfvertaliga
bröstkörtlar (mjölkkörtlar). Ofta sakna
dessa de verkliga bröstkörtlarnas struktur
och form, i det endast bröstvårtor med eller
utan vårtgård föreligga; vanligaste platsen
för dem hos människan är bröstkorgens främre
delar nedanför platsen för de normala brösten.
G. H.
Polymati (grek. polyma’theia), mångkunnighet,
mångsidig lärdom.
Polymeri (af grek. poly’s, mången, och me’ros,
del). Se Isomeri 1. - Adj. P o l y m e r. -
Polymerisëra, göra polymer. - P o l y-m e r i
s a t i ö n.
Poly’mnia. Se Mus er.
Poly’mnia L., bot., ett släkte af örter, buskar
eller mera sällan träd med stora, motsatta eller
upptill spiralställda blad och gula blommor i
små eller tämligen stora korgar hörande till
fam. Com-positæ, afd. Tubulifloræ. Af de 12
arterna, som alla äro amerikanska, märkes
P. sonchifolia, hvars sötsmakande rotknölar,
i Peru kallade yacõn, i Ecuador ji’cama, äro
ätliga; växten odlas därför i de nämnda länderna.
G. L-m.
Polymo’rf (af grek. poly’s, mången, och morjë,
gestalt), mångformig, månggestaltad.
Polymorfi (af grek. poly’s, mången, och morfë,
form, gestalt). 1. Bot. Se P l e o m o r f i. -
2. Kem., benämnes det förhållandet, att ett och
samma ämne uppträder i olika former. Svafvel
t. ex. är ett polymorft ämne, ty det finnes både
rom-biskt, monoklint och amorft svafvel. Jfr I
s o m o r-f i och Svafvel. - 3. Miner. Se K r
i s t a 11 o-grafi, sp. 1342.
PolymorfFsm (af grek. poly’s, mången, och
morfë, form, gestalt). 1. Fonet. Polymorfism
hos ett språkljud består däri, att för örat
väsentligen identiska ljud kunna frambringas
vid olika ställning af språkorganen. Så
kunna, efter hvad man nödgas antaga, märkbart
olika munställningar förete förstärkning af
samma grupper af öfvertoner i vokalljuden
(eller kanske rättare af grupper så nära lika
hvarandra, att örat ej kan uppfatta skillnaden)
; t. ex. (öppet) a-ljud kan uttalas med mer
eller mindre höjd tunga, med olika käköppning
och läppställning. Bland konsonanterna äro
t. ex. sche-ljuden polymorfa. Polymorfismen står
naturligtvis i ett visst förhållande till skärpan
hos hörselorganet. Polymorfismen spelar i den
experimentella fonetiken en bedräglig roll,
enär man t. ex. med lösgom kan åstadkomma en
viss ljudeffekt (ett språkljud) på annat sätt
(med annan tungställning o. s. v.), än man annars
brukar göra. - 2. Zool.
Om funktionerna inom ett djursamhälle, en koloni,
i stället för att vara likformigt fördelade
på alla individer, utföras den ena af ett
slags, den andra af ett annat slags, på ett
annat sätt byggda individer, benämnes en sådan
arbetsfördelning polymor-fism. Särskildt typiska
fall häraf erbjuda vissa C æ l e n t e r a t a
(se d. o.). - 3. Kem., dets. som polymorfi.
1. Lll. 2. L-e.
Polymo’rpha (1. Diversicornia), zool., serie
bland skalbaggarna.
PolynéTkes (lat. Polynices). Se E t e o k l
e s.
Polyne’ma, zool. Se Pteromalidæ.
Polynesien (af grek. poly’s, mången, och nēsos,
ö). Se Australien och Oceanien.
Polynesierna, en människoras. Ordet fattas dels
i vidsträcktare bemärkelse med inbegripande af
mikronesier och melanesier, dels i inskränktare,
nu mer bruklig mening med uteslutande af
dessa. Jfr Malajiska rasen, Malajisk-polynesiska
språkstammen och Polynesiska språk. – Den
polynesiska rasen (i inskränkt mening), som är
utbredd öfver Sandwich-, Skeppar-, Vänskaps-,
Marquesas-, Cooks-, Sällskapsöarna och Nya
Zeeland, visar en ganska enhetlig typ, beroende
på de lifliga förbindelser, som alltid rådt
mellan öarna. Den är icke ursprunglig på sin
nuvarande boningsort, utan har i jämförelsevis
sen tid i form af en till den malajiska rasen
hörande folkvåg kommit från Malajiska arkipelagen
och utgjutit sig öfver övärlden, där den blandats
med eller undanträngt såväl de inhemska som de
före dem själfva invandrade mörka människoraserna
(jfr härom under Papua).
Enligt italienaren G. Sergi bilda polynesierna en
varietet, polyneseanus, af hans Notanthropus
eurafricanus, och Deniker ställer dem
närmast efter aino bland folkraser med rakt
eller vågigt hår och mörka ögon, men med gul
hudfärg. Polynesierrasens kroppsliga egenskaper,
i synnerhet kvinnornas, äro också synnerligen
tilltalande för europeisk smak. De fysiska
kännetecknen äro följande. Kraniet är kort och
bredt, subbrakycefalt (index 74–79; kapacitet
i medeltal 1,333–1,454 kbcm.), ansiktet något
smalt, ortognat eller lätt prognat, näsan något
bred och låg, oftast rak, stora, horisontella
ögon, något utstående kindknotor, föga upphöjda
ögonbrynsbågar. Kroppslängden är betydande
(medeltal 1,74 m.; 1,80 m. eller däröfver
ej sällsynt), kroppen väl proportionerad,
hudfärgen ljus, varmt gul eller brun,
kroppsbehåringen svag, hufvudhåret rakt eller
vågigt, svart–brunsvart, skägget sparsamt. Ett
lätt antydt mongolveck, den något trubbiga näsan
med de små, runda näsöppningarna och de något
utstående läpparna med tydlig rand förråda det
malajiska inslaget i rasens härstamning. (Jfr
fig. 7–15 å färgpl. II till art. Oceanien.)
Polyhesiernas klädedräkt utgöres af mattor
och stycken af tyg (tapa), som tillverkas af
Broussonetia-bast med hjälp af vatten och
bultning med träklubbor samt färgas eller målas
konstnärligt. Som prydnader användas konstnärligt
snidade träkammar i håret eller fjädrar samt
friska blommor och girlander, vidare uppträdda
frön, musslor m. m. Tatuering brukas allmänt
i stor utsträckning af båda könen och har,
särskildt på Marquesasöarna och Nya Zeeland,
nått en hög utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
